STOCKHOLM. Trots att fetma ökat i Sverige under åtminstone ett kvartssekel så kan de befarade effekterna på folkhälsan inte avläsas, hävdar professor emeritus Kjell Asplund på Dagens Nyheters debattsida.
Han hänvisar till Monicaprojektet, en undersökning som inleddes av Världshälsoorganisationen WHO i början av 1980-talet och som omfattar tio miljoner människor i 26 länder, däribland Sverige. Syftet var att förstå vilka faktorer som leder till insjuknande och död i hjärtinfarkt och stroke.
Fetma ökar risken för högt blodtryck, diabetes, hjärtinfarkt, stroke, vissa cancerformer och en rad andra sjukdomar. Dessa samband gäller individer, men för hela populationer är bilden inte lika tydlig. Medan fetman tilltagit i Sverige har de flesta fetmarelaterade sjukdomarna minskat eller förblivit oförändrade. ”Det är uppenbart att fetmans negativa effekter på folkhälsan antingen har överdrivits eller uppvägts av andra, gynnsamma faktorer”, skriver Asplund.
En gynnsam faktor är att rökningen minskat, en annan är övergången mot en mer medelhavsinriktad folkkost, skriver han.