Parallellerna gäller hur synen och tillämpningen av en medicinsk behandling
förvandlas från något akut och livsnödvändigt för ett fåtal, till en
massbehandling.
Plastikkirurgins genombrott kom efter första världskriget. Stålhjälmarna hade
räddat livet på många soldater – men ofta till priset av bestående
vanställda ansikten. För att kunna återgå till sina familjer och arbeten
behövde soldaterna återställande operationer.
Under 1950-talet kom ansiktslyftningarna, under 1960-talet bröstplastiken och
så vidare fram till dagens botox och fettsugning. Parallellt har attityden
till plastikkirurgi förändrats.
På samma sätt har behandlingen med antidepressiv medicin utvidgats radikalt
sedan 1980-¿talet. Från att bara komma ifråga vid djupa depressioner, skrivs
antidepressiva mediciner ut för symptom som social fobi, generaliserad
ångest och lindrigare bipolärsjukdom – med mera.
Fenomenet kallas ”indikationsglidning” eller ”medikalisering”.
– Problemet med utvidgade indikationer är att vi aldrig riktigt vet hur mycket
som är lagom. Kanske är det så att en ökad förskrivning skadar mer än den
tillför, säger Edward Högestätt, professor i klinisk farmakologi i Lund.