Beräkningen, som gjorts av forskare i Nya Zeeland, visar att en stor hund, typ
schäfer, har ett ekologiskt fotavtryck som motsvarar 1,1 hektar per år. Det
är den markyta som krävs för att producera den föda som Karo behöver.
En stadsjeep, i det här fallet en 4,6-liters Toyota Land Cruiser, som körs
1 000 mil per år förbrukar en energimängd som motsvarar 0,41 hektar. Då
inkluderas också den energi som gick åt till att bygga bilen.
Även vid en jämförelse med flygresor ligger schäfern illa till. En
semestertripp från Nordeuropa till Mallorca ger ett avtryck på 0,37 hektar
per person.
Att byta schäfern mot en medelstor hund hjälper inte mycket. Den kräver
nämligen också en stor yta, 0,84 hektar.
Kritikstorm
Bara om man går ner till små hundar, eller byter till katt, kommer man ner på
betydligt lägre siffror. En katts fotavtryck beräknas motsvara 0,15 hektar.
Studien har gjorts av Robert Vale och Brenda Vale vid Victoria University i
Wellington. De har specialiserat sig på beräkningar av det här slaget och
delger sina resultat i boken Time to Eat the Dog: The real guide to
sustainable livning. En sammanfattning av deras arbete presenteras i
tidskriften New Scientist.
Föga förvånande har de utsatts för en storm av kritik från upprörda människor.
Men de hävdar att deras beräkningar är korrekta. Siffrorna bekräftas
dessutom av John Barret vid Stockholm Environment Institute (SEI).
Moralfråga?
Frågan är förstås vilka slutsatser man kan dra av detta. Det brukar ofta sägas
att folk bör flyga mindre och inte skaffa sig bränsleslukande bilar. Ska de
avstå från sällskapsdjur också?
– Människors livsstilar ser väldigt olika ut. Vi vill inte döma någon. Det är
upp till individen att avgöra själv om den vill flyga eller ha hund. Det
viktiga är att vi alla börjar förstå effekterna av de val vi gör, säger
Carina Borgström-Hansson på Världsnaturfonden (WWF).
Christian Azar, professor i fysisk resursteori på Chalmers i Göteborg, anser
att det är fel att fokusera för mycket på individens utsläpp, eftersom det
riskerar att ta fokus från det som är långt viktigare i klimatpolitiken,
behovet av politiska styrmedel.
– Det kan bli en manisk upptagenhet av att vi ska göra si eller så, om det är
fel att ha hund eller häst, eller något annat. Sådant hjälper oss inte
framåt, säger han.