Malmös miljödirektör Katarina Pelin höll med en läsare som kritiserade
sophanteringen när hon chattade här på Sydsvenskan.se.
moderator: Nu öppnar vi chatten med miljödirektör Katarina Pelin.
Anders Ljungdah: Var kan man få mer information om gröna tak? Finns det möjlighet till bidrag? Vilken kunskap/support kan Malmö stad bidra med? /förening med 4600 kvm tak
Katarina Pelin: Det finns en organisation i Malmö som arbetar med Gröna tak. Deras hemsida är www.greenroof.se. De har information om eventuella bidrag och annat. Börja där och återkom till mig om du inte får den info du behöver.
Maria: Hej Katarina! jag bor nära Dalaplan i Malmö. Enligt undersökningar så är korsningen på Dalaplan den plats som släpper ut mest avgaser i Malmö. Finns det någon plan för att göra miljön bättre för oss som bor här?
Katarina Pelin: Hej! Malmö stad arbetar med många olika åtgärder samtidigt för att komma åt luftföroreningarna. Vi jobbar med utbyggnad o förbättring av cykelnätet, framkomlighet för kollektivtrafiken, beläggning på trottoarer som fångar luftföroreningarna (ett experiment som vi håller på med för fullt), elfordon, påverkansprojekt som "Inga löjliga bilresor" och mycket mycket mer. Det är viktigt att du och alla andra Malmöbor som vill ha en förändring av trafiken i Malmö fortsätter höra av er till oss.
Skämd luft: I våra bostadsområden eldas det med ved och pellets, ofta när det är inversion. Det är erkänt sedan länge att rökgaserna med dess innehåll av partiklar, PAH, bensen, dioxin, m m är cancerframkallande m m. Vad görs? Och framförallt: Varför informeras inte bättre om hälsoproblemen, t ex i "Grön Stad".
Katarina Pelin: Det finns tydliga regler för hur man får elda småskaligt i Malmö. Ber dig gå in på www.malmo.se där det finns information. Och utmärkt idé med artikel i "Grön Stad".
Ragnar: Hej Katarina! Det talas emellanåt mycket om att havsnivån ska stiga i framtiden och ändå byggs det som aldrig förr vid Malmös kustnära områden. Hur går det ihop?
Katarina Pelin: Hej! Bra fråga! Vi människor vill ju gärna bo havsnära. I hela världen bygger man som vi gör i Malmö. Helt inpå havet. Ofta dyrare bostäder dessutom. Efterfrågan styr helt enkelt. Och vi - liksom alla andra städer - måste framöver arbeta med att hålla tillbaka havet.
Natalie: Malmö brukar kallas klimatsmart stad. Men fjärrvärmen vi använder är allt annat än klimatsmart. Och våra sopor förbränns inte heller klimatsmart. När ska ni ändra på detta?
Katarina Pelin: Håller med dig om att eldning inte är optimalt. Å andra sidan har vi ju soporna. En del ska vi göra biogas av genom att röta dem. Annat återvinns. Och det som blir kvar eldar vi. Och använder värmen i vårt fjärrvärmesystem. Men vi arbetar med sk grön fjärrvärme. Bra om du som kund efterfrågar det.
Görgen: Malmö kallas parkernas stad. En sanning med modifikation. Är det inte dags att införa en grönytefaktor i alla områden runt om i Malmö?
Katarina Pelin: Viktigt med grönytor för vår hälsa. I Malmös nya miljöprogram (som klubbas av fullmäktige i december) anges tydligt att grönytorna ska bli fler, ha hög kvalitet och att befintliga grönytor ska skyddas. Dessutom arbetar vi för att få fler gröna tak och även gröna väggar.
Ville: Vilket land är bäst på klimatfrågor?
Katarina Pelin: Sverige har ju länge ansetts vara långt framme på klimatområdet. Men jag är inte så säker på att vi har toppläge idag. Bland städerna i världen brukar man nämna Malmö, Växjö, Freiburg, Portland som ledande. Vi har ju gjort en hel del men har massor kvar. Säger en hel del om läget i världen.
Rebecca: Hej Katarina! jag lever efter övertygelsen att alla kan påverka och att varje liten insats är bättre än inget. Vad tycker du att vi Malmöbor kan/ska/bör göra för att minska negativ påverkan på klimatet/miljön?
Katarina Pelin: Utmärkt devis! Jag gör likadant. Cyklar och går, åker buss och tåg, köper miljömärkt el, lufttorkar min tvätt, handlar ekologiskt och rättvisemärkt när jag kan, handlar gärna saker och kläder på second hand, slänger ej skräp i toan, duschar snabbt för att spara på varmvatten, släcker lampor o stänger av datorer och tv när de ej används osv. Inte så märkvärdigt men tänk om alla gör likadant!
Dante: Varför vägrar Malmö införa biltullar och dubbdäcksförbud? Något många moderata kommuner/städer infört. Vill ni inte att vi ska ha bra luft i Malmö?
Katarina Pelin: I budgeten för Malmö 2010 står att vi ska utreda miljöstyrande avgifter. Jag tror dock fortfarande det är möjligt att få bra luft i stan genom allt det vi jobbar med exvis främjar gång, cykel och kollektivtrafik, jobbar med förnybar energi, biogas- och elfordon, mera grönska och många beteendepåverkande aktiviteter. Får vi ner biltrafiken får vi också ner bullret, trafikolyckorna, stressen, slitaget och ohälsan orsakad av föroreningarna.
Steve: Är det ok med gamla bilar (amerikanare) i framtiden?
Katarina Pelin: Jag älskar gamla amerikanare. Har haft en gammal Mustang själv. :) Vit med turkos klädsel. Klart det är ok. Men det blir ju korta åkturer. De drar ju en del.... I USA finns det V8-muller att köpa. Så bilen låter som en sådan fast den är miljövänlig. Kanske kan vara en variant.
Ville: Hålla tillbaka havet låter enkelt - det är ju bara text! Men t.o.m. holländarna är oroliga idag och de är ju världsmästare på att hålla tillbaka havet. Vi har ju knappast börjat i Sverige. Är det inte dags snart att göra något åt "havet"?
Katarina Pelin: Håller med dig. Det är verkligen en utmaning. Men vi vet hur översvämningarna kommer att se ut och var de kommer att vara. Vi vet vad vi ska göra åt dem. Beredskapen finns. Men det kommer att kosta. Under tiden är vi många som kämpar hårt för att få ner utsläppen av växthusgaser.
Anton: Jag vet inte om detta ligger på ditt bord som miljödirektör men Stadex använder sig tydligen av ganska giftiga kemikalier i sin produktion. Och produktionen ligger nära till både bostadsområde, skola osv. Hur har kommunen kunnat låta detta fortgå och vad ska ni göra nu?
Katarina Pelin: Länsstyrelsen är de som har gett tillstånd till Stadex. Räddningstjänst är de som har tillsyn över säkerhetsavstånd till den här typen av verksamhet dvs där explosiva ämnen kan finnas. Vi på miljöförvaltningen har tillsynen över att de lever enligt länsstyrelsens tillstånd. Jag kan inte så har snabbt svara vad Räddningstjänst gör. Får du inte svar på din fråga hos dem så återkom till mig.
moderator: Chatten är snart slut, men vi hinner med ett fåtal frågor till.
Landkrabba: Vem kommer stå för kostnaden för att skydda de byggnader som trots varningarna ändå uppförs vid havet?
Katarina Pelin: Kan inte svara enkelt på det. Det beror på en rad omständigheter. Fastighetsägaren har ett långtgående ansvar. Klimateffekterna har varit kända länge. (Jag har tex jobbat med frågan sedan 1986). Detta är en het fråga som måste lösas på nationell nivå. Så att alla behandlas lika.
Ola: Många åtgärder som planeras är betingade av att klimatet blir varmare. Hur mycket har den globala temperaturen ökat de senaste 10 åren? Självklart vet du som miljödirektör svaret på denna fundamentala fråga och jag skulle gärna också vilja ha en kommentar från din sida till förändringen!
Katarina Pelin: Jag kan rekommendera dig att gå in på smhi‘s hemsida. Där finns utmärkta grafer som visar hur klimatet förändrats i takt med industrialiseringen och utvecklingen av det oljeberoende samhället. Naturliga förändringar av klimatet har alltid funnits. Det kan vi inte göra någonting åt. Att vi påverkar klimatet är också tydligt. Och det är den delen vi kan göra något åt.
moderator: Nu är chatten slut. Tack för alla frågor.