- Men jag har inga idéer om vad för sorts påverkan.
Gråsparven tillhör de få arter som blivit helt beroende av mänsklig bebyggelse.
Lennart Blomquist har haft mängder av dem i Pildamsparken. Hundratals kunde vara inne i hönshuset för att plocka korn eller satt de på uterestaurangens bord och väntade på smulor.
 |
Många förväxlar gråsparven med pilfinken som är betydligt vanligare, åtminstone i städer och tätorter. Det lättaste sättet att skilja dem åt är att titta på huvudet. Gråsparven har grå hjässa. Foto: Ingemar D Kristiansen. |
- Så är det inte idag, säger han.
När Lennart Blomquist tittat till gråsparvarnas holkar har han på senare år alltid hittat rötägg. Av fyra-fem ägg har bara ett par kläckts. Allt färre ungar får därmed en chans att bli vuxna fåglar.
Sedan 1975 har det skett en nationell inventering av våra hundra vanligaste fågelarter.
500 erfarna amatörornitologer gör sina iakttagelser under en dag under häckningstiden och också under en vinterdag.
Och allt sedan dess har antalet gråsparvar stadigt minskat under sommarinventeringen.
Orsaken är inte alls känd. Gråsparvar har aldrig varit intressanta objekt för ornitologer.
- Men nedgången borde absolut studeras, säger Åke Lindström vid ekologiska institutionen i Lund som på Naturvårdsverkets uppdrag ansvarar för inventeringen.
Inventeringen ingår i det nationella programmet för miljöövervakning.
Åke Lindström säger att han inte vågar ha någon säker uppfattning om vad som skett hos gråsparvarna. De många rötäggen kan bero på att hannens sperma har varit dålig, vilket i sin tur kan bero på påverkan av gifter i stadsmiljön.
Gråsparven är heller inte den enda fågelart vars kurva pekar nedåt.
Pilfinkar, en nära släkting till gråsparven, finns det visserligen fler av idag än när inventeringen inleddes.
Men de senaste tio åren har det skett en minskning även där.
I pilfinkarnas bon hittar Lennart Blomquist också röt-ägg.
För entita och gök har noterats en tillbakagång med 40 procent och för göktita hela 80 procent sedan inventeringen inleddes. Skogsduva och stenskvätta har också minskat stort.
- Skogsbruk och jordbruk har förändrats kraftigt sedan 1970-talet. Det finns knappt någon orörd skog för till exempel hackspettar och vissa mesar som behöver den sortens miljö
- Och inom jordbruket är sädhanteringen allt mera sluten. Det spills inte på samma sätt som tidigare vilket missgynnar just gråsparvar och även bland andra kornsparv och tofslärka, säger Åke Lindström.
Det finns också en plussida på inventerarnas diagram. Den som tycker det finns väldigt gott om gräsänder har helt rätt.
Tillsammans med gärdsmyg och häger är de fyra gånger vanligare idag än för 25 år sedan.
För den lilla gärdsmygen antas de mindre stränga vintrarna haft en stor betydelse. Även korpen är en art som ökat kraftigt.