Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Litauen: Endast bättre ekonomi kan minska brottsligheten

Morden på den svenske pensionären i Pugerup och den unge dansken har chockat litauerna. De tre unga mördarnas mödrar har skrivit ett öppet brev till danska massmedier där de ber ¿den danska nationen¿ om förlåtelse (mordet på svensken var vid tiden för brevet ännu inte känt).

VILNIUS.
De tre ynglingarna kom från goda hem i den lilla staden Kupiskis i nordöstra Litauen. De hade tidigare inte fällts för något brott men misstänktes av polisen för en del fuffens, uppger kommissarie Kestutis Lancinskas vid inrikesministeriets polisavdelning. En kall januarieftermiddag samtalar jag med Lancinskas och hans kollega Kestutis Tubis i Vilnius. Faktum är att trots att ingen litauer tidigare gjort sig skyldig till något så allvarligt som mord i de nordiska länderna, har ändå över 1 600 litauiska medborgare de senaste åren blivit fast för förbrytelser i Sverige - tio gånger så många som folk från Estland och Lettland.


Till detta
kan poliserna inte lämna någon egentlig förklaring men Lancinskas pekar på vart de litauiska kriminella mest söker sig:

- Deras rutter går till Sverige, Storbritannien och Spanien, förklarar han.

Senare talar jag med den litauiske UD-tjänstemannen Kestutis Sadauskas, som förklarar att de söker sig till länder, där det etablerats grupper av utlandslitauer. Spanien har i flera år stått högt på den listan. Nu börjar även Portugal bli ett resmål.


Ännu så länge
är litauernas brott i Sverige mest begränsade till småstölder. Tillgrepp av bilradioapparater är vanligt. De tre unga mördarna måste ha gripits av desperation, eftersom pengarna hade tagit slut och de inte hade fått något påhugg i Sverige. Ändå avvisas många litauer redan vid ankomsten med färjan i Karlskrona.

Bland brott som begås på hemmaplan är passköp vanligt:

- Förbrytarna reser ut på landet och erbjuder 100 dollar för ett pass, vilket är en stor summa för en fattig bybo. Villkoret är att han sedan inte anmäler förlusten på en månad. Under tiden kan passet, sedan fotot bytts ut, användas för resor i hela Europa, eftersom där råder visumfrihet för litauiska medborgare.


Passen går också
ibland till unga flickor från Ryssland och Vitryssland, som sänds utomlands och blir offer för sexhandeln. Tubis minns mycket väl fallet med den unga flicka som hoppade från en bro i Malmö förra året:

- Hon kom från samma småstad som jag, berättar han.


Även om Litauen
gått framåt ekonomiskt under den tio år långa självständighetsperioden är landet fortfarande fattigt. Den främsta näringen är ännu jordbruket som ger underlag för livsmedelsproduktion. Den största exportmarknaden är dock Ryssland och Vitryssland, som också har dålig ekonomi. Kolchoserna har upplösts men alla brukare har ännu inte fått tillbaka sin egen jord. Långsammast går processen i Vilniusområdet, där 30 procent av bönderna inte återfått sina under Sovjettiden förstatligade gårdar, snabbare i norra och mellersta Litauen där bara 10 procent ännu inte sitter på egen torva.


Någon tung industri
finns inte vilket delvis var en lycka för Litauen. I motsats till grannländerna förekom därför ingen arbetskraftsimport av ryssar under kommunisttiden och följaktligen har Litauen inget problem med sin till 8 procent uppgående ryska minoritet, som alla fick rätt att bli litauiska medborgare. Men arbetslösheten uppgår utslaget på hela landet till 14 procent, i vissa områden till 30 procent. Det finns dock stor potential att utveckla. Till exempel finns det trots god tillgång på skog och hausse i byggbranschen bara ett sågverk i hela landet.


Vad som kan göras
för att minska brottsfrekvensen bland de litauer som tar sig till Sverige vet inte Lancinskas och Tubis men de hoppas på ökat informationssamarbete med svensk polis:

- Visst kan vi gå genom Interpol men det tar för lång tid. Häromdagen faxade vi upplysningar till polisen om ett par kända litauiska kriminella som var på väg till Sverige. Helst skulle vi vilja ha ett avtal om samarbete, som vi redan har med Tyskland.


Redan existerar dock
informella kontakter mellan de bägge ländernas polis, eftersom många poliser i Litauen utbildats i Sverige.

Kestutis Sadauskas pekar på den långsiktiga lösningen på problemet med den litauiska kriminaliteten i Sverige:

- Vi måste få bättre ekonomi, så att folk kan få arbete.
Gå till toppen