Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Medeltida bildstorm satte spår i Malmö

Talibanernas senaste illgärning i Afghanistan, förödelsen av de berömda Buddha-statyerna, fördöms över hela världen. Det är ¿ersättliga konstverk som raserats. Men att förstöra konstverk som symboliserar konkurrerande religioner och ideologier eller som uppfattas som föremål för avgudadyrkan är inte en talibansk uppfinning. Genom världshistorien har omistliga kulturskatter förstörts gång på gång i heligt nit.

Den 29 november, S:t Andreas afton, 1529 bröt sig en upphetsad folkmassa in i S:t Petri kyrka i Malmö och släpade ut altare och slog sönder helgon- och altarbilder.

Det var ett av de fåtaliga våldsamma utbrotten i de danska och svenska rikena under den reformation som på kontinenten och i England ledde till omfattande förstörelse av oersättliga kulturskatter.

Hur omfattande förödelsen var i Malmö visar en skrift från året efter av borgmästaren Jepp Nielsen. Han berättar att "60 altare eller fler" blivit nerbrutna.

Förutom S:t Petri härjades bland andra Helgeandsklostret vid Stortorget, franciskanerklostret i nuvarande Kungsparken, S:t Gertruds kapell norr om nuvarande Caroli kyrka, S:ta Magdalena kapell i hörnet av Västergatan och Gråbrödragatan, det äldre franciskanerklostret där nya hovrätten vid Västergatan nu ligger och S:t Jörgens kapell vid Södergatan.

- Men om allt blev förstört är tveksamt, säger historikern och Malmökännaren Sven Rosborn. Jag har sett uppgifter att en del av föremålen senare såldes på auktion.

Kritstensstatyer p¿ S:t Petri kyrka i Malm¿. Historikern Sven Osborn menar att de hackades s¿nder i samband med bildstormningen i Malm¿ 1529.
Foto: Kasper Dudzik

En liten del av förödelsen finns fortfarande att beskåda på S:t Petris yttermur mot Kalendegatan på utsidan av Krämarekapellet. Där finns en rad kritstensskulpturer som ansetts vara skadade av väder och ålder.

- Jag tror inte att det är tidens tand som skadat dem. Jag är övertygad om att de knackades sönder, säger Sven Rosborn.

Synen på den katolska kyrkokonsten framgår av en skrivelse författad av kyrkoledaren Peder Paladius i Lund 1541:

"De andra altarna utom det rätta altaret hör till den hedendomska läran som påvar och munkar förde om helgonens påkallelse och om den lögnaktiga skärseldens pina och är sådana krambodar som vår herre Jesu själv förstörde i Jerusalems tempel den tid han drev krämarna ut."

Det rätta altaret Paladius talar om var huvudaltaret, vigt åt Jesus själv och inte åt några helgon.

Malmö var tillsammans med Köpenhamn centrum för den lutherska reformationen i Danmark. Stadens tidigare borgmästare, Hans Michelsen som kom att följa Kristian II i landsflykt, var exempelvis den som översatte bibeln till danska.

Under uppgörelsen med den gamla katolska kyrkan blev helgonbilder och liknande konstverk hårt kritiserade. Det fanns ett gammaltestamentligt drag i protestanternas lära. Det andra budet som i gamla översättningar löd "Du ska inte göra dig en bild" eller "Du ska inte göra sig ett beläte (avgudabild)" togs på allvar.

- För reformationens människor var det en hädelse mot Jesus att be till helgonen. Det fanns bara en gud för dem. Katolikerna bad till helgonen som i sin tur bad till jungfru Maria som till slut förde fram bönen till Jesus. För protestanterna fanns det bara en - Jesus. De andra var människor.

- Även bilderna och helgonaltarna blev föremål för deras kritik eftersom dessa i den katolska läran också var objekt för tillbedjan inte bara symboler. Altarna exempelvis var bokstavligen laddade med helighet genom att man lagt in helgonreliker i dem, förklarar Sven Rosborn.


Han berättar vidare
att det inte bara var religiösa och ideella motiv som spelade in när reformationen genomfördes.

Allmänt känt är att Gustaf Vasa i Sverige tog chansen att lägga beslag på kyrkans ofantliga rikedomar för att betala skulder till Hansan och bygga upp det svenska försvaret.

Riktigt så var det inte i Danmark men på lokalplanet spelade makt och pengar en stor roll.

Ett bevis är att samtidigt som kyrkorna och kapellen härjades så fick madonnabilden på hörnet av Jörgens Kocks hus vara i fred.

- Jörgen Kock var Malmös rikaste man. Han var för mäktig för att folkmassan skulle våga sig på hans hus, säger Sven Rosborn.

Malmös förmögnaste borgare berikade sig dessutom på reformationen.

- 20 procent av fastigheterna i Malmö tillhörde kyrkan genom donationer. De såldes ut. Med så många fastigheter ute på marknaden föll priserna och de som hade pengar kunde göra vad vi nu kallar klipp.
Gå till toppen