Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Långa besvärliga ord måste bli korta enkla ord

Platsen på textremsan styr översättningen av filmdialoger. Men Marianne Marty måste också ha koll på till exempel slanguttrycken, som ändras snabbt.

Marianne Marty ¿r en av Sveriges mest anv¿nda ¿vers¿ttare av film. Hon st¿r bland annat bakom den svenska texten i filmen "S¿ngf¿saren" som just nu g¿r i Malm¿ och Lund.
Foto: Jan Forsman
Översättning: Marianne Marty.

Otaliga gånger har namnet passerat förbi när eftertexterna rullat på bioduken. För närvarande kan man på repertoaren i Malmö-Lund se Claude Chabrols "Sängfösaren", Marion Vernoux "En dag i taget", Tony Buis "Tre årstider" och Michael Hanekes "Kod okänd", samtliga i Marianne Martys översättning. Tidigare i år gick den mexikanska "Älskande hundar", också den översatt av henne.

Marianne Marty är en av Sverige mest använda översättare av film från framför allt franska, med engelska på andra plats, spanska och italienska samt även mer avlägsna språk som kinesiska, japanska, persiska, till och med bantu, med flera. De fyra sistnämnda behärskar hon inte utan arbetar då via en redan gjord fransk- eller engelskspråkig översättning.

- I sådana fall tar jag också alltid hjälp av någon med det aktuella språket som första språk, berättar hon. Vid det här laget har jag ett bra litet kontaktnät och låter till exempel en kines eller japan kolla min översättning.


Hon läste franska och engelska
på universitetet, utbildade sig till lärare och arbetade i femton år på Franska skolan i Stockholm. Filmintresset hade väckts redan under barndomen. Marianne Marty växte upp på Gärdet i Stockholm och hade en rad biografer i närheten.

- Jag sprang på matinéer, såg Tarzan och allt som gavs. Då jag blev äldre hade jag glädje av att Filmhuset låg så nära. Jag gick ofta på Cinemateket och såg till exempel serier med verk av Fritz Lang, Eisenstein och favoriten Luis Buñuel.

Hon var också klok nog att ta filmen som hjälp i undervisningen. Dels var det ett bra pedagogiskt hjälpmedel, dels var det populärt bland eleverna. Till en början lånade hon film från Franska institutet. Det var inte spelfilm utan kunde kanske vara film om en viss region i Frankrike, om en viss fransk produkt, en viss företeelse med mera. Längre fram fick hon kontakt med bolaget Sonet och tog med sina elever på förhandsvisningar, ibland redan innan filmen hade försetts med svensk text.

- Det var oerhört bra och jag lät eleverna skriva recensioner av filmerna. De blev också en bra utgångspunkt för konversationsövningar.

Hon trivdes utmärkt i lärarrollen och har fortfarande en fot inne i pedagogiken. Marianne Marty textar den utländska dialogen på originalspråket i korta undervisningsfilmer som Lundaföretaget Tellus Vision producerar.

- Det är utmärkt för elever som ska lära sig ett nytt språk att både höra och se dialogen samtidigt.


1986 fick hon en förfrågan
från Sandrews om hon ville översätta franskkanadensaren Denys Arcands "Det amerikanska imperiets fall". De första åren arbetade hon åt ett företag som la ut beställningar på olika sorters översättningar men Marianne Marty tyckte bäst om filmen. 1988, efter ett par års tjänstledighet från skolan, sa hon upp sig och startade sin egen verksamhet.

- Jag såg att jag kunde försörja mig på den.

I början fick hon inte filmerna på kassett som i dag utan måste se dem på biograf och sedan arbeta hemma utifrån dialoglistor och ljudavdrag och med tidtagarur för att veta hur lång tid de olika replikerna tog.

- Det var naturligtvis krångligare men det gick och sedan måste man se filmen i klippbord. Då kan man köra den fram och tillbaka och kontrollera att dialogen går in och får plats på rätt ställe.

I dag arbetar hon nästan alltid med filmen på video, har dialoglistan och skriver på datorn.

- Ofta går det inte att översätta ordagrant. Det skulle helt enkelt inte få plats. Då gäller det att hitta kortare synonymer, till exempel "ännu" i stället för "fortfarande" men man kan inte dra till med vilken synonym som helst. Den måste språkligt ligga rätt i sammanhanget. Andra gånger tvingas man göra omskrivningar men innehållet måste vara detsamma. Målet är naturligtvis att ligga så nära originalet som möjligt. Framför allt franskan men även spanskan och italienskan är mer rika på ord och nyanser än svenskan. Det är viktigt att göra naturliga indelningar för att underlätta läsbarheten. Dialogen ska ligga inne en viss tid för att publiken ska hinna läsa. Texten måste ha bra flyt så att åskådaren inte hakar upp sig på någonting och blir irriterad. När texten tar upp vetenskapliga eller tekniska aspekter måste man låta den ligga inne längre. Samma sak gäller för barnfilm.


När filmen släpps på video
görs en redigering av bioöversättningen eftersom inte lika mycket får plats på videoversionen. Men grovarbetet är redan gjort. De stora amerikanska bolagen tillåter inte översättaren att arbeta med en videokopia. Rädslan för kopiering är alltför stor.

Slanguttrycken förändras ständigt och det gäller att hålla sig à jour med utvecklingen. Dagligen läser Marianne Marty Le Monde och varierar med engelska och amerikanska tidningar. Eftersom hon är gift med en fransman vistas hon återkommande i Frankrike.

- Man måste ha koll på vad som händer, veta till exempel namnet på den populäraste nya chokladen och liknande. Språk utvecklas hela tiden och ett resultat är att jag också utvecklar min svenska.

När dvd slog igenom fick Marianne Marty nya uppgifter. I dag textar hon många svenska filmer och har bland annat arbetat med "Tillsammans", "Vingar av glas", "Sherdil" och "Noll tolerans". Förra sommaren började bolagen också texta svenska biokopior för hörselskadade. "Sånger från andra våningen" är ett av hennes arbeten. När den filmen för ett år sedan tävlade på Cannesfestivalen fick hon göra en fransktextad version.

Att översätta svensk film som ska visas på festivaler runt om i världen är en annan bit av hennes arbete.

- Man tror kanske att filmöversättaren arbetar isolerat och i ensamhet men det stämmer inte. Jag har mycket kontakt med bolagen som använder mig, med filmlabben och dessutom tvingas jag alltsomoftast ta reda på olika faktaförhållanden för att inte göra misstag i arbetet. Då jag översatte amerikanska "And The Band Played On" för ett antal år sedan måste jag söka information på Smittskyddsinstitutet. Filmen tog upp aidsproblematiken och det var fullt av uppgifter som jag inte kände till. Jag lär mig ständigt något nytt.


Hon gläds åt sitt arbete
med distributörer som tar in kvalitetsfilm, till exempel Triangelfilm, Folkets Bio, Sonet och Sandrew/Metronome.

- Det görs många bra amerikanska filmer men dominansen är förödande. Det finns annan både europeisk och utomeuropeisk film på repertoaren. En större del av biopubliken borde upptäcka den.

För en tid sedan stod Marianne Marty i en biokö i Stockholm och skulle se en fransk film. När några ungdomar intill upptäckte att filmen var fransk vände de.

- Sånt gör mig ledsen. Det är tråkigt att publiken är så ovan vid allt som inte är engelska och inte ens vågar utsätta sig för någonting främmande.
Gå till toppen