Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Särbo ett fenomen som växer

För några år sedan var de bara 60 000. Nu är de troligen 140 000. Och fler förväntas de bli.

Det handlar om de svenska särboparen som hela tiden ökar i antal. En relation som innebär att två människor är tillsammans, men bor isär.

Trenden inleddes i början av 1990-talet och från 1993 till 1998 mer än fördubblades antalet särbopar.

Jan Trost, professor emeritus i sociologi vid Uppsala universitet, har skrivit boken "Särbo. Ett par, två hushåll" tillsammans med sin särbo sedan 14 år, Irene Levin.

Han ser flera förklaringar till den nya levnadsformen.

- För tio år sedan visste ingen vad "särbo" var för något. Sedan blev fenomenet känt och då blev det automatiskt vanligare eftersom det inte längre ansågs konstigt, säger Jan Trost.


En annan orsak är de många
skilsmässorna i Sverige som innebär att människor bildar par vid flera tillfällen i livet. Omsättningen är hög.

- Då kanske man inte vill flytta in till den nya partnern utan bor hellre kvar i sin egen bostad. Ibland blir man särbor med tanke på barn som bor hemma.

Eftersom vi reser mycket är chansen stor att vi blir förälskade i en person som bor på en helt annan ort. Då kan det vara lättare att ha en relation med hjälp av telefon och e-post än att leva under samma tak.

Jan Trosts särbo finns exempelvis i Oslo och de har aldrig bott tillsammans. Jan Frost bor i Uppsala och har barn och barnbarn i närheten, Irene Levin har släkt och arbete i Norge.

- Men vi träffas mycket. Jag räknade ut att ifjol tillbringade vi 85 dagar tillsammans, dygnet runt. Det är det inte många par som gör. För oss har kommunikationen fungerat, säger Jan Trost.

Det finns också andra förklaringar till att människor väljer den nya levnadsformen. Ibland är folk särbor under en övergångsfas, innan de flyttar ihop. Andra gånger är det tvärtom, sambor eller äkta makar flyttar ifrån varandra för att relationen ska ha en chans att överleva.


Somliga tvingas leva isär,
på grund av att arbetet finns på annan ort.

De allra första särboparen Jan Trost noterade var dock varken ensamstående föräldrar eller unga människor i karriären.

- Det var gamle Willy som blivit änkling och hade blivit tillsammans med änkan Rut. Båda trivdes bäst med att bo kvar i sina hem. För många äldre kan det vara smidigast att vara särbo, säger Jan Trost.

Den största fördelen är friheten. Vilka är då nackdelarna?

- Jag saknar spontaniteten. Att inte kunna gå på bio tillsammans när man plötsligt får lust med det. Fast fördelarna överväger, för oss.

Jan Trost tror att ännu fler kommer att välja att vara särbor i framtiden.

- Det fortsätter nog att öka lite. I stället för att separera med dunder och brak kommer fler sambor och gifta par att bara flytta ifrån varandra.
Gå till toppen