Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Från kungligt skrytbygge till folkets spelpalats

På fredag öppnar Kungsparken i Malmö igen. Den här gången som kasino, Sveriges andra. Ska det bli en jackpot för Malmö, som vissa påstår? Eller följer brottsighet i öppnandets spår, som andra menar. sydsvenskan.se hjälper dig hur som helst med reglerna till de spel som kan praktiseras på kasinot.

Prostituerade skulle komma vällande från hela Europa. Aids skulle skölja över stan. Bovar och banditer över hela världen skulle dras hit - om det blev ett kasino i Malmö.

Så hette det när tankarna på ett statligt kasino i Kungsparken presenterades på allvar för första gången 1986.

På fredag öppnar det.

En jackpot för Malmö, påstås det. Hur som helst blir det en välförtjänt stabilitet för byggnaden Kungsparken som under de senaste trettio åren har varit ett i stort sett ständigt förlustspel för kommunen.

Sedan 70-talet har mer eller mindre tillfälliga krögare kommit och gått, planer väckts och skrotats, lokalerna tidvis stått öde och miljoner och åter miljoner lagts ner på att hålla huset vid liv och i skick.

Och så började det så bra, för precis 120 år sedan.

Torsdagen den 21 juli 1881 var visserligen ingen strålande dag. Det var mulet, 17 grader varmt och stigande barometervärden, rapporterades det från Köpenhamns meteorologiskainstitut.


Men det var uppehåll.
Och just den kvällen invigdes Restaurang Kungsparken av kung Oscar II. Kollegan Kristian IX hade dagen till ära seglat över från Köpenhamn med skeppet Dannebrog för att vara med.

Publikmässigt var det en höjdare. Uppåt 10 000 personer hade samlats i parken för att titta på kungarna och se fyrverkeriet som började vid halv tio.

"Festen i Slottsparken i går afton var en folkfest i ordets egentligaste bemärkelse", hette det i Sydsvenskans referat nästa morgon som kan läsas härintill.

Kungen hade inte kommit till Malmö bara för att gå på krog. Det var lantbruksmöte med vidhängande lantbruks- och industriutställning i stan, och det var det som drog. Men tack vare utställningen hade parken till slut fått en restaurang.

Slottsparken, som den då hette, hade öppnats för allmänheten nitton år tidigare. Då hade marken under århundradenas lopp använts till allt möjligt - först ett gråmunkkloster med stor kyrkogård, på 1500-talet förvandlat till hospital för fattiga och sjuka.


Under några år
i början av 1800-talet var det i stället ett varv för flottan, men det lades ner efter kriget 1808. Till slut anlades parken.

En ståtlig park ska förstås ha en servering, tyckte många. Och till att börja med tillät stadsfullmäktige att änkan Bothilda Hallberg serverade te, kaffe och maltdrycker i en av materialbodarna i parken.

Parken förtjänade bättre, tyckte bland andra grosshandlaren Gottfried Beijer och boktryckaren GA Nilsson. Så när lantbruksutställningen närmade sig samlade de ihop 1 070 namnunderskrifter som krävde ett ordentligt näringsställe i parken.

Och så blev det. De 40 000 som stadsfullmäktige beviljade projektet var de första i en strid ström kronor som under åren skulle rulla från skattebetalarna till parkrestaurangen.

Källarmästare Johan Thörnqvist var inte så lite stolt. Dagen efter invigningen annonserade han i Sydsvenskan om frukost à 1:50, middag à 3 kronor och supé fram till elva på kvällen.

Dessutom middagskonsert av direktör Göran Möllers kapell och aftonkonsert av Husarregementet Konung Carl XV:s Musikcorps under ledning av dir. Strömberg. Entré 50 öre.

Det blev förstås succé. Dessutom bytte krogen namn rekordsnabbt. Dagen efter invigningen heter den Slottsparken, i en annons tre dagar senare Kung Oscars park och i en annons ytterligare en vecka senare Kungsparken.


Kungen hade på invigningskvällen
beviljat att Slottsparken skulle få bära hans eget namn. Men folkmunnen drog snabbt ihop Kung Oscars park till Kungsparken.

Stommen i huset var delvis densamma som nu, men träverandor var den dominerande fasaden utåt. Huset byggdes om åtskilliga gånger, som mest inför Baltiska utställningen 1914. Det var då träverandorna revs och huset fick en våning till.

Länge var restaurangen det förnämsta stället i Malmö. Inte minst gjorde varietéserveringen Florateatern succé. Men den sortens underhållning förbjöds 1896.

Decennierna kom och gick och någon enstaka gång bytte Kungsparken krögare. Stället höll stilen. Men när 1960-talet kom förändrades tiderna. Publiken började svika.

Fallet gick snabbt. 1973 var krogen fortfarande igång, men olönsam. Politikerna började för första gången diskutera en annan användning av byggnaden. Ett förslag om att göra om huset till kongresslokal blev det mest aktuella.

Och sedan börjar cirkusen. Under det närmaste decenniet dyker kongressplanerna upp igen då och då blandat med förslag om fritidsgård, utbildningscentrum, nöjescentrum med nytt hotell intill och diverse andra hugskott.

1985 visar det sig att byggnaden är totalt förfallen, till den grad att den måste renoveras för 35 miljoner.


Året därpå händer det
plötsligt något. Under bostadsmässan Bo 86 får sällskapet Ölhäfvarna tillfälligt driva en servering i lokalerna, en klar succé.

Samma år kommer de första tankarna på att ha ett kasino i Kungsparken. Rikspolisstyrelsens chef för övervakning av illegalt spel står för förslaget.

Kommunstyrelsens ordförande Joakim Ollén är förtjust. Men Brottsförebyggande rådet nästan svimmar vid tanken, infektionsklinikens chef i Malmö fruktar en aidsepidemi och sociala myndigheter talar om att ett legalt kasino vore detsamma som att öppna en statlig bordell.

Alltihop faller på att regeringen trots påstötningar från Malmö inte alls är intresserad av statliga kasinon.

De närmaste åren kommer nya tankar för Kungsparken. Claes Schmidt och Östen Warnerbring är några av männen bakom förslaget Kungsparken Scandinavian Center, ett nöjes- och kongresspalats. En och annan mindre mässa hålls under tiden i de nyrenoverade lokalerna.

Sommaren 1988 slår Ölhäfvarna till igen och öppnar servering över sommaren, en braksuccé i ett Malmö som på den tiden i stort sett inte har några andra uteserveringar.


Samtidigt har kommunen
annonserat ut driften. 22 intressenter hör av sig med planer på allt från hälsohus, modehus och ungdomsteaterhus till traditionella krogar och diskon. Managern Vicky von der Lancken och stjärnkrögaren Leif Mannerström är de mest spännande namnen; de vill öppna krog och showställe.

Ölhäfvarna har en succésommar till. Sedan tar en ny krögare över driften. Det håller i några år innan konkurs. 1992 slåss Malmökrögarna Dan Walterström (Privé m m) och Christer Persson (Etage) om att få ta över. Christer Persson vinner efter politiskt bråk. Det går några år, ny konkurs, ny krögare tar vid, ny konkurs.

Politikerna sliter sina hår. Den förste Kungsparkenkrögaren Johan Thörnqvist lär vid det här laget rotera oavbrutet i sin grav.

Nya förslag dyker upp. Konstmuseum och gastronomisk högskola är några av dem. Till slut kommer det förlösande: ett kårhus för den kommande högskolan.


Så blir det,
efter en ny stor ombyggnad. Men när några år har gått har tiden plötsligt öppnat för legala kasinon. Kungsparken är den enda passande byggnaden i Malmö.

På fredag öppnar det, Casino Cosmopol. Med en ägare som varken går i konkurs eller ger upp i första taget.

Så Johan Thörnqvist får slutligen frid. Det blir nog inga fler insatser i spelet om Kungsparken.
Gå till toppen