Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Han måste berätta

På pass 60 meter upp i ett regnskogsträd eller på vindpinade bergssluttningar i Nordnorge. 34-årige Mattias Klum har tillsammans med sin fru Monika besökt några av världens mest otillgängliga platser. Drivkraften är viljan att berätta och skapa
förståelse för naturen.

I den isande kylan i Nordnorge gav sig i april förra året det fotograferande äkta paret Mattias och Monika Klum ut på jakt efter två utrotningshotade arter. Den ena en havsörn som blivit alltmer sällsynt. Den andra en fiskare vars livsstil snart inte längre har någon plats i den moderna världen.

Nu visas filmen om expeditionen i tv-kanalen National Geographic.

- Havsörnsprojektet är precis i sin linda. Det som visas i filmen är bara en del av vårt projekt. Vi ska arbeta med havsörnarna i olika årstider, berättar Mattias Klum.

Han och hans fru Monika har arbetat tillsammans sedan de träffades 1988 och de har under drygt tio år gjort åtskilliga uppdrag för just National Geographic.


Det är Mattias som fotograferar havsörnarna och Monika har tagit sig an den allt mindre grupp av fiskare som försöker leva av fisket vid de nordnorska fjordarna. Den uppdelningen mellan djur och människor är typisk för Mattias och Monika Klum.

- Vi gjorde en bok om de sista asiatiska lejonen och då levde Monika med ett herdefolk och jag smög runt i skogen och letade efter lejonen. Men nu har min fotografering kommit in på människan och människans relation till naturen.

Mattias Klum började arbeta som fotograf 1984 och har genom åren gjort ett antal fotoexpeditioner till några av världens mest otillgängliga platser. Resultatet har blivit tv-filmer, utställningar och böcker som översatts till flera språk.


- Jag hade tre stora intressen som liten, det var natur, bilder och musik. Så jag gick musiklinjen på Södra Latin i Stockholm som trumslagare. Men sedan kom jag fram till att det jag ville göra i livet var att fotografera och berätta saker. Jag tycker mycket om att bli berörd och översköljd av intryck.

Drivkraften, säger han, är viljan att berätta något för andra, att ge andra en möjlighet att få vara med om det han varit med om. Och det handlar ofta om miljöer och kulturer som är illa ute.

Monika och Mattias Klum arbetar över hela världen och ett av de större projekten var det de gjorde på Borneo 1998. Med ett och ett halvt ton packning tillbringade den fem man starka expeditionen fjorton månader i olika gömslen och dokumenterade regnskogens värld. Till och med kungen och drottningen blev intresserade och tillbringade tre dagar tillsammans med expeditionen. Resultatet blev dokumentärfilmen "Skogens öga" som visades i SVT och i flera andra länders tv-kanaler, en bok och en utställning som bland annat visades på Konstmuseet i Malmö.

- Vi byggde elva olika trädgömslen mellan 30 och 60 meter upp i träden och vi flög varmluftsballong över regnskogstaket.


Monika och Mattias Klum och deras team planerar varje expedition extremt noga.

- Vi tar inga onödiga risker. Vi är ju inga äventyrare och vi är inte ute efter att slå rekord eller att få adrenalinkickar. Vi vill försöka komma hem med en ärlig och bra berättelse, förklarar Mattias Klum.

- En väldigt stor del av tiden är en slags aktiv väntan. Men det bygger på att vara påläst och strategisk, man kan ju vänta hela livet om man sitter på fel ställen. Så det handlar mycket om att hitta platser och att veta så mycket som möjligt om det man ska göra, oavsett om det handlar om miljö, kultur eller djur.

Det blir väldigt sällan långtråkigt, som man kanske skulle kunna tro, säger han. Och det är förstås inte heller helt ofarligt.

- Både Monika och jag har haft malaria och amöbadysenteri och salmonella och en massa skräp. Men det är sådant som tyvärr hör till även om vi gör vårt bästa för att skydda oss.


Det har också varit nära några gånger att närkontakten med vilda djur slutat illa. Mattias berättar hur han smugit sig tätt intill asiatiska lejon och hur en kungskobra, världens största giftorm, kommit ringlande mot honom med öppen mun och inte stannat förrän det bara var två decimeter mellan dem. Då gäller det att vara lugn och planerad, att inte irritera djuret, förklarar han.

- Man måste tänka på att det man berättar om också ska må bra. Man får inte vara hänsynslös. Det gäller lika mycket havsörnar som buddhistmunkar.

Det finns dessvärre också en annan, tråkigare, sida av jobbet, säger Mattias Klum och berättar att han ofta blir ledsen när han ser hur kortsiktigt och planlöst människan, trots sin intelligens och sina möjligheter, behandlar miljöer och kulturer. Det i sin tur sporrar honom att genom sina bilder berätta och skapa förståelse. Och ibland lyckas det. Efter att filmen om regnskogarna i Borneo visats och uppmärksammats i medierna förhöjdes skyddsstatusen i det området där de hade filmat.


Möjligheten att göra människor medvetna om vår miljö och vår natur är viktig, säger Mattias Klum.

- Vi har inte råd längre att inte bry oss.

Någon särskild drömexpedition har Mattias Klum inte, alla kommande projekt är drömprojekt, menar han. Så efter Himalaya, Borneo, kungskobran, havsörnen och de asiatiska lejonen väntar nästa uppdrag runt hörnet. Till hösten bär det iväg till Mellanamerika, på National Geographics uppdrag.

- Källan sinar aldrig, det finns så otroligt mycket roligt att göra.

Och fortfarande är det lika givande.

- Visst blir det en vardag av allt till slut, men då och då slår det en att det är ett otroligt jobb som för en till de här platserna och vidunderliga vyerna. Det gör att man bibehåller en ödmjukhet inför livet.

FAKTA

Mattias Klum
Född: 1968.
Bor: Uppsala.
Gör: Fotograf och filmare, främst djur och natur i regnskogen. Har bland annat publicerat fotoböckerna "Skogens öga" (1997) och "Den sköra tråden" (2000). Fick 1997 som förste svensk äran att pryda omslaget på National Geographic med en av sina bilder. Upprepade bedriften i fjor med omslagsbild på
asiatiska lejon.
Gå till toppen