Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Primitiv propaganda utan somaliska perspektiv

Titeln "Black Hawk Down" anspelar på de helikoptrar som sköts ner vid den katastrofala operation då USA under FN:s banér ingrep i inbördeskriget i Somalia år 1993.

Amerikanerna hade lämnat ett hundratal elitsoldater i huvudstaden Mogadishus centrum med uppdraget att fånga två av den beryktade krigsherren Mohamed Farrah Aidids närmaste män.

Vad som tänktes bli en enkel upprensningsaktion på en timma förvandlades snabbt till en utdragen mardröm, där blodiga gatustrider krävde nitton amerikaners och över tusen, mestadels civila somaliers liv, innan ett förvirrat och kaotiskt återtåg var över.


Filmen skildrar desperata helikopterpiloters försök att rädda sig och besättningen trots pulvriserade stjärtrotorer. Avskjutna kroppsdelar visas i bild, tarmar trycks tillbaka in i buken av sjukvårdare i kulregn. Regissören Ridley Scott rekonstruerar "Slaget om Mogadishu" med en spektakulär, tekniskt och fotografiskt skickligt formad krigsfilmrealism som kopierar invasionsscenerna i Steven Spielbergs "Rädda menige Ryan" och samtidigt går åtskilliga steg längre.


Hans film har åtnjutit ett stöd och samarbete från amerikanska försvarsmaktens sida som är unikt i den hollywoodska krigsfilmens historia. Pentagon har ingående fått följa och godkänna manusets utveckling och sedan storsint ställt all behövlig materiel och dito manskap till inspelningens förfogande. Scott har sagt att han åtog sig projektet utan politiska avsikter eller åsikter. Det är precis vad folk ofta hävdar då de skriver under den förhärskande uppfattningen. Med militärledningens generositet i minnet kan man utgå från att den historia som han berättar är den som Pentagon önskar se berättad.


Och den innebär en grov ideologisk och politisk vinkling av det faktiska händelseförloppet i Somalia den 3 oktober 1993 och inte minst en manipulation av bakgrunden, alltsammans till förmån för en nationalistisk, heroisk mytbildning som i stället är knuten till den 11 september i fjor och som vi kommer att få se flera filmexempel på i fortsättningen. Mätt i biljettintäkter på hemmaplan är "Black Hawk Down" redan en enastående framgångsrik försäljare av en ny amerikansk stridslystnad och postapokalyptisk hjältedyrkan på bio. Efter "Behind Enemy Lines" nyligen - en uppdaterad version av "Top Gun" med alla patriotiska klichéer på plats - och nu den här filmen är en serie andra Hollywoodvarianter av temat "oss mot dem", goda mot onda, civilisation mot barbari på gång. Snart kommer "Collateral Damage" med Arnold Schwarzenegger, "Hart's War" med Bruce Willis och "We Were Soldiers" med Mel Gibson i en John Wayne-roll i Vietnam.


Ridley Scotts film mörklägger en rad felgrepp varigenom amerikanerna lyckades med bedriften att göra alla somalier till hämndlystna och hätska fiender, såsom att USA-förband avfyrade raketer mot bostadsområden i Mogadishu eller att elitsoldaterna för att skydda sig själva tog kvinnor och barn som gisslan i den byggnad där de var belägrade. Genom världspressen gick en bild där en död amerikans kropp släpades längs stadens gator av triumferande somalier. Men även den är utesluten från "Black Hawk Down", där den tvärtom kunde ha behövts för att störa en estetik som filmar krig som skådespel och tillföra en dimension utöver Playstation-storsäljarens, ett synsätt som kanske skulle ha gjort förödelsen av World Trade Center begripligare.


Somaliska perspektiv lyser naturligtvis med sin frånvaro. Mänskliga, individualiserade amerikanska soldater möter tredje världens omänsklige "Andre", uppvisar skottskador som ska väcka vårt medlidande, tar fram foton av sina anhöriga och ber om hälsningar till familjer och föräldrar om de inte överlever. Deras motståndare är en anonym, framvällande massa av infödingar som faller som flugor. Filmen frågar inte efter deras sår. De personifierar George W Bushs föreställning om den blodtörstiga ondskan, är strängt taget videospelsversioner av somalier och dör umbärliga och osörjda.

Under täckmanteln av att strunta i politik och enbart skildra det moderna kriget som ett inferno så verklighetstroget som möjligt kännetecknas "Black Hawk Down" av en ideologi som återför denna Hollywoodgenre till Stillahavskrigets och Vietnamkrigets primitiva propagandanivåer.


Film

Black Hawk Down

USA, 2001. Manus: Ken Nolan, Steven Zaillian. Foto: Slavomir Idziak. Musik: Hans Zimmer. Regi: Ridley Scott. I rollerna: Josh Hartnett, Ewan McGregor, Tom Sizemore, Eric Bana, Sam Shepard, William Fichtner.


Royal i Malmö, Filmstaden i Lund.
Gå till toppen