Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Idag skärper Danmark lagen

I dag väntas det danska folketinget anta den borgerliga regeringens förslag till ny invandrarpoltik. Förslaget har fått skarp kritik från svenskt håll. Danska borgerliga politiker, främlingsfientliga Dansk folkeparti och danska massmedier har kontrat med att hävda att svenskarna lägger locket på och därmed tystar all offentlig debatt kring invandrarfrågor.

KÖPENHAMN/ROSENGÅRD. - Så uppfattar jag det inte alls, säger Henrik Skov Hansen som i september i fjor flyttade från Danmark till Rosengård i Malmö.

- Skillnaden är att man i Sverige inte har negativa glasögon. Man tittar mer på invandrarnas resurser. Kanske beror det på att man har tagit in en del folk som har lättare att integrera sig i samhället, resursstarka personer, säger han.

Enligt Skov Hansen ger danska massmedier en starkt ofördelaktig bild av invandrare.

- Det och några politikers framfart har gjort att danskarna har fått en negativ hållning till invandrare och flyktingar.

Henrik Skov Hansen tycker att det är bra att de svenska socialdemokraterna tagit avstånd från den nya danska invandrarpolitiken.


- Det har inte de danska socialdemokraterna gjort. Det var fel av dem att i valrörelsen inte tydligt säga sin mening etiska och moraliska frågor som rör invandrare. Det banade väg för Dansk folkeparti.

Innan Henrik Skov Hansen flyttade till Malmö arbetade han i tretton år med palestinska ungdomar i Vollsmose utanför Odense. I fjor fick han jobb utanför Köpenhamn. Bostadsbristen gjorde att han skaffade sig en lägenhet i Malmö. Rosengård valde han därför att det påminner om Vollmose. Områdena är byggda vid samma tid och en stor del av invånarna har utländsk bakgrund.


Henrik Skov Hansen tycker att den de nya danska lagarna på invandrarområdet är problematiska.

- De är präglade av misstro gentemot människor som vill vara i Danmark. Det gör till exempel det svårt för unga människor att känna sig som fullvärdiga invånare, ta ansvar för vad de gör i Danmark.

Ali Ibrahim, kultursekreterare på Rosengårdsskolan och Imam vid Islamic kulturcenter i Lund, har samma erfarenheter. Han bodde i Danmark från början av 70-talet och arton år framåt. Sedan han flyttade till Sverige åker han ofta och hälsar på sina gamla vänner i Köpenhamn.


- När vi träffades i söndags sa de att de inte längre känner sig som en del av samhället. De sa "Ali, vi har alltid haft våra problem med våra barn och våra traditioner, men nu möts vi med en ny misstänksamhet."

- Skillnaden gentemot Sverige är att de känner sig motarbetade. I Sverige har man alltid haft som grundläggande princip att flyktingar och invandrare ska känna sig som fullvärdiga invånare i förhållande till etniska svenskar.


Diabaté Dialy Mory, mer känd som "Dallas", är fritidsledare på Rosengårdsskolan och boxningstränare. Han bodde först i Köpenhamn när han kom till Europa från Senegal för 30 år sedan.

- Då kände jag mig mycket välkommen där. När jag flyttade till Sverige åkte jag och mina kompisar till Köpenhamn om vi skulle gå ut och ha roligt. Klubbarna i Malmö var nerlusade av rasism. I Danmark var det mycket öppnare, berättar "Dallas" och förklarar att så känner han inte idag.

- Visst finns det både i Sverige och Danmark invandrare och flyktingar som inte sköter sig, men Dansk Folkepartis Pia Kjærsgaard gör fel när hon drar alla invandrare över en kam, säger han.


Att det i Sverige skulle vara tabu att diskutera problem som hänger ihop med invandring håller "Dallas" inte med om.

- Men det finns en del som inte vågar diskutera invandring. Och det skapar problem.

Ali Ibrahim faller honom i talet och säger:

- Av 1 088 barn här på Rosengårdsskolan har bara sex en svensk mamma och pappa. Det gör att området blir isolerat och vi får problem - språkproblem, arbetslöshet och kommunikationsproblem. Eleverna har svårt att komma i kontakt med svenska ungdomar.

- Här på skolan är rätt forum att ta upp problemen. Det kan vi, och det gör vi, säger "Dallas".

FAKTA

Nya danskar måste avlägga lojalitetsed
De nya lagar på invandrarområdet som folketinget beslutar om idag innebär bland annat att:
l Åldersgränsen höjs från 18 till 24 år för flyktingar, invandrare och danska medborgare som vill gifta sig med någon utanför EU eller Norden och bo i Danmark.
* Invandrare, flyktingar och danska medborgare som varit borta från landet ett flertal år får under sina första sju år i Danmark endast tillgång till en bantad version av landets sociala skyddsnät.
* Den som vill bli dansk medborgare måste genomgå en rad prov och kunna tala god danska, ha kunskaper i dansk kultur och historia samt avlägga en ed om lojalitet mot det nya hemlandet.
* Invandrare måste bo sju år i Danmark innan de får permanent uppehållstillstånd. Hittills har gränsen gått vid tre år.
Lagarna träder i kraft 1 juli.
Gå till toppen