Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

20 unga bakom de flesta rånen

En stor del av ungdomsrånen utförs av femton-tjugo unga som i sin tur har en svans på ett hundratal ungdomar. Nästan alla ungdomsrånarna har invandrarbakgrund. Varför är det så? Utanförskap, brist på framtidstro, förlorad föräldraauktoritet, längtan efter fina prylar, är några orsaker säger de poliser, socialarbetare och andra insatta som Sydsvenskan talat med.

MALMÖ. Ungdomsrånen ökade under hela 1990-talet.

Trots det är rån fortfarande en mycket liten del av den totala ungdomsbrottsligheten.

- Statistik för riket säger att ungdomsrånen har legat ganska stabilt de senaste åren. Möjligen har ungdomarna blivit mera streetwise. De visar inte mobiltelefoner och andra värdeföremål öppet i onödan, säger docent Tommy Andersson, verksam vid brottsförebyggande rådet, Brå.


2000 publicerade Tommy Andersson den kanske mest omfattande rapport om ungdomsrån som hittills har skrivits i Sverige.

Underlag var de polisanmälda ungdomsrånen i Malmö och Stockholm under senare delen av nittiotalet samt en enkätundersökning med 4 500 ungdomar.

Totalt har ungdomsbrottsligheten inte ökat.

- Hela nittiotalet präglades av social nedrustning. Enligt skolboken borde ungdomsbrottsligheten ha ökat, men så är det inte.

Tommy Andersson ser flera möjliga förklaringar till ökningen av just ungdomsrån.

- Om siffrorna var rekordhöga i maj i Malmö så kan det bero på vädret. Fint väder kan vara en tillräcklig förklaring för tillfälliga toppar i rånstatistiken, säger han.

En mer långsiktig förklaring kan handla om vad ungdomar bär med sig.


- Ungdomar har numera dyrare saker, men rånen tog fart redan före mobiltelefonernas genombrott. I dag förefaller det som om fler och fler blir rånade på sina EU-mopeder. Det kanske är så enkelt att rånaren tar det mest värdefulla föremål offret har med sig, säger han.

Stort mediefokus läggs i dag på ungdomsrån. Tommy Andersson påpekar att ungdomsbrottsligheten kanske bara har ändrat form.

- Tidigare var det mycket diskussion om karatesparkar och karatepinnar. Nu talas det om ungdomsrån. Ingen vet vad problemet är i morgon.

Bland de polisanmälda ungdomsrånen i studien är svenska ungdomar överrepresenterade som offer. Men Tommy Anderssons enkätundersökning säger något annat. Studien pekar på att bara hälften av alla ungdomsrån polisanmäls.


- Anmälningsstatistiken är särskilt bedrövlig hos drabbade invandrarungdomar. De drabbas utan att bli synliga i statistiken, säger han.

Gärningsmännen kommer enligt studien ofta från socioekonomiskt utsatta bostadsområden.

- Det finns inga vetenskapliga bevis för varför det är så. Utanförskap är säkert en komponent men inte hela förklaringen, säger Tommy Andersson.

Invandrare i första generationen är överrepresenterade bland gärningsmännen. Men Tommy Andersson varnar för att dra några långtgående slutsatser av den statstistiken.

- Om din tonåring blir rånad så är det ganska sannolikt att han blir det av en invandrare. Men risken att bli rånad av en invandrare är fortfarande nästan obefintlig.

- Man bör inte förakta män därför att de flesta mördare är män. På samma sätt är det med de här siffrorna.



Röster om varför många av rånarna har utländsk bakgrund:

Ali Ibrahim, kultursekreterare på Rosengårdsskolan och imam vid islamiska kulturcentret i Lund.

- Barn och föräldrar lever i olika världar. I hemmet råder sträng disciplin, skolan är öppen och tillåtande.

- En del barn missförstår helt begreppet frihet, tror att det innebär att man får göra som man vill, komma och gå i skolan som man vill, ta för sig av vad man vill, även med våld.

- Segregationen och den känsla av hopplöshet som den skapar är en grogrund för ungdomsbrottslighet.

- En del ungdomar ger upp tidigt, de påverkas av de vuxnas brist på framtidstro, struntar i sin skolgång, börjar att driva omkring, säger Ali Ibrahim.


Thomas Persson, ungdomsutredare hos polisen:

- Det finns inga fasta eller etniska gäng. Det är olika konstellationer som uppstår spontant. Det finns en grupp på femton tjugo värstingar som initierar merparten av ungdomsrånen och så drar de med sig en svans på kanske hundra ungdomar.

- Även om nästan alla ungdomsbrottslingar har invandrarbakgrund så är brottsligheten inte ett etniskt problem. Rån och stöld är lika förbjudna i alla kulturer. Problemet är socialt. Killarna kommer från patriarkaliska familjer men här i Sverige har föräldrarna svårare att vara förebilder. De är arbetslösa, kan inte språket. Killarna skapar sig egna regler och normer. Alla människor vill väcka någon slags känsla. Kan man inte bli älskad eller beundrad vill man bli fruktad.


Brian Åkesson, biträdande enhetschef familjebasen i Rosengård:

- Ett av de främsta skälen till att ungdomsrånen ökar är att det finns för få poliser hos närpolisen i Rosengård. Redan när den stora nedskärningen kom 1996 varnade vi för vad det skulle föra med sig. Sedan dess har ungdomsbrottsligheten gått rakt upp. Förr kunde det räcka med att någon beskrev rånarens kläder för att man skulle veta vem det var. Nu har polisen tappat personkännedomen.


Ulrika Bengtsdotter, socialsekreterare Fosie:

- Rånen handlar bland mycket annat om maktutövning och om att ungdomarna snabbt vill ha materiella ting. Man vill inte tjäna pengar först och köpa sedan. Istället tar man. Det blir en vana att ha mycket pengar. Det är inte ovanligt att ungdomarna har femtonhundra tvåtusen kronor i sina plånböcker.


Helen Knutsson, sektionschef individ- och familjeomsorgen Fosie:

- Det finns flera orsaker till att ungdomsbrottsligheten ökar. Den viktigaste är att samhällsklimatet hårdnat och att det finns för få vuxna i ungdomarnas liv. Benägenheten att testa gränser har också blivit större.


Mariana Mauritzon, projektsamordnare Malmös brottsförebyggande råd:

- Det tar för lång tid från brott till straff. Enligt lagen får det gå högst sex veckor från gripande till åtalsbeslut när det gäller ungdomsbrott. Men polisen resurser räcker inte till. Halkar polisen efter blir det förseningar i alla led. Ungdomarna hinner begå nya brott innan de hunnit bli dömda för det de gjort tidigare. Det är oerhört viktigt att samhället reagerar snabbt.


Björn Lagerbäck, riksdagskandidat för folkpartiet i Malmö och adjungerad medlem i kommunens brottsförebyggand råd:

- Ungdomsbrottslingar bör beläggas med fotboja i väntan på rättegång. Det skulle innebära att de får hålla sig hemma och vara ute och ränna på nätterna. Det får var i de fall där bevisnivån är hög. Gärningsmannen ska ha erkänt eller gripits på platsen. Ju snabbare reaktion från samhället, desto större är chansen att ungdomen slutar begå brott.


Zlatan Ibrahimovic, fotbollsspelare:

- Jag hade många kompisar som höll på med kriminella saker när jag växte upp på Rosengård. Jag gjorde vissa dumma grejor själv, men gick inte så långt. Jag har starkt psyke och kunde stå emot grupptrycket - När man är riktigt ung tänker man inte framåt, men till dem som håller på med dumma grejor skulle jag ändå säga tänk på framtiden.

- Jag tror att många vill imponera på sina kompisar, men det leder ingen vart. Skaffa andra kompisar i stället.

FAKTA

Malmös ungdomar och rånen

Brottsförebyggande rådets undersökning av ungdomsrån år 1999 visade för Malmös del att:
* 69 procent av de misstänkta gärningsmännen var födda i utlandet
* 21 procent av de misstänkta gärningsmännen var födda i Sverige av minst en utlandsfödd förälder
* 10 procent var födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar

När det gäller offren var:
* 71 procent födda i Sverige av två svenskfödda föräldrar
* 22 procent var födda i Sverige av minst en utlandsfödd förälder
* 5 procent var födda utomlands

I Malmö finns det 16 616 ungdomar mellan 13 och 18 år. 8 637 av dem har invandrarbakgrund (det vill säga födda i utlandet eller födda i Sverige med minst en utländsk förälder). Enligt polisens uppskattning är det ett hundratal ungdomar som begår rånen.
Gå till toppen