Nyheter

Med kärlek och pengar räddades släktens slott

Många förmögna väljer att lägga pengar på konsumtionsvaror och dyra bilar. Men Ferrari, Maserati eller Jaguar intresserar inte friherre Knut Ramel. 1997 lade han 23 miljoner på att köpa tillbaka den gamla Ramelska släktgården Löberöds slott, och räddade därmed slott och park från förfall.

Ägaren Knut Ramel och förvaltaren Fredrik Ramel framför släktgården, Löberöds slott, som nu är ståndsmässig igen. Foto: Ola Nilsson

Det åttakantiga entrétornet från slutet av 1700-talet.
Fem år och åtskilliga miljoner senare är nu släktgården som i sina forna glans dagar. För denna kulturgärning belönades Knut Ramel på onsdagen med Gyllenstiernska Krapperupstiftelsens medalj i guld och diplom vid en ceremoni på Krapperups slott.

Solen skiner på både slott och koja när Sydsvenskans utsända kommer till Löberöds slott, cirka 15 kilometer sydväst om Löberöd.

På gårdsplanen framför slottet möter oss Knut och Fredrik Ramel, ägare respektive förvaltare och arrendator av jordbruket på Löberöds gård, tillika patron på en av Flyinges största gårdar - Gårdstånga Nygård.

Knut Ramel, till vardags Nordenchef för investmentbolaget Merrill Lynch i London, där han också är bosatt, är hemma på visit tillsammans med fru och barn. Han visar runt i sitt nyrenoverade slott och Fredrik Ramel tar över guidningen i parken.

- Att få köpa tillbaka slottet och ställa det, parken och övriga byggnader i ordning känns ungefär lika stort som när Sverige slår Argentina i fotboll, säger Knut Ramel.


När sätesgården Löberöd bildades är inte klarlagt, men säkerställt är att den tillhört flera av Danmarks och Skånes förnämsta adelsätter.

Löberöds gård är omnämnt första gången på 1400-talet. På platsen stod ursprungligen en borg uppförd i gråsten på 1620-talet av Anne Brahe. Löderup och Hviderup gick vid hennes död i arv till halvsystern Else Brahes son, Henrik Ramel, ägare till Bäckaskog. Löberöd gick därefter från far till son i den Ramelska släkten under mer än 140 år.

Nuvarande huvudbyggnad påbörjades av "Bygge-Hans" Ramel, Skånes store slottsbyggare. Han byggde bland annat till den norra flygeln och ersatte det fyrkantiga tornet med ett åttakantigt som pryder slottet än i dag. Nytt sadeltak lades över hela byggnaden och slottet fick en tresidig utbyggnad mot trädgårdssidan.

Under dotterdottern Christina Sparre och Jacob De la Gardies tid på slottet skedde en hel del förändringar. Slottets tegelmurar överputsades, och för att få ljusinflöde i biblioteket byggdes en kupolartad och lanterninförsedd överdel på den tresidiga utbyggnaden.

En kanal mellan slottet och ladugården togs bort, nya ladugårdsbyggnader uppfördes och trädgården utvidgades med orangeri, engelsk park och träskmarken utdikades för att bilda en sjö.


I sjön simmar sommaren år 2002 ett svanpar med fyra ungar. Och på slottet huserar en tredje omgång av Ramelsläkten.

- Det var vid en släktträff 1986 jag för första gången besökte Löberöd, berättar Knut Ramel.

Godset hade då stått obebott sedan början av 80-talet och förfallet hade ostört fått breda ut sig .

1996 bjöds Löberöd ut till försäljning och 1997 slog Knut Ramel till. Fem år och flera miljoner i renoveringskostnader senare har slottet, parken och alla tillhörande byggnader, så när som på ett par, fått en genomgripande renovering.

Det har handlat om att återställa men också förnya på ett varsamt sätt till tidens krav.

Moderniseringen och renoveringen av själva slottsbyggnaden gjordes efter ritningar av arkitekt Greger Palmstierna, Stockholm. För det omfattande restaureringsarbetet av parken står landskapsarkitekt Barbara Johnson, Klagstorp, i samarbete med Mats Knutsson, Sjöbo.

- Hon har gjort ett fantastiskt jobb med trädgården, säger Fredrik Ramel. I dag gör vi inget utan att rådfråga henne.

I parken kunde man från slottsfönstren ut mot trädgårdssidan ursprungligen se fyra högresta blodbokar. Av dem återstår i dag tre som fortsätter att "prata" med varandra.

Rhododendron, som tidigare stod som en mur mellan slottet och sjön, har fått maka på sig och fått en ny uppgift som vacker kuliss ut mot vägen. Slottets uråldriga almallé håller på att dö ut av almsjuka och ersätts successivt med halvstora lindar hämtade från Holland. I väntan på sin plats har de jordslagits bakom orangeriet, en av de byggnader i slottets omgivning som håller på att rustas upp.

- Här är nerlagt så mycket kärlek och det har blivit så otroligt vackert igen, säger Fredrik Ramel, glad över Knut Ramels intresse för att göra den gamla släktgården ståndsmässig igen.
Gå till toppen