Nyheter

Mycket läsning påverkar ögat

Med blåfärgat papper kanske det går att förebygga närsynthet, tror forskare vid Lunds universitet.

Text på lätt blåfärgat papper skulle kunna förebygga närsynthet hos yngre personer.

Det har experiment som gjorts av Lundaforskaren Ronald Kröger vid institutionen för cell- och organismbiologi på Lunds universitet visat.

Om det långvågiga ljuset tas bort blir det lättare för ögat att ställa in sig för att få en skarp bild på nära håll.

Då behövs det nämligen mindre ackommodation, det vill säga muskelansträngning i ögat.

Ronald Kröger och två studenter började med att forska på hur fiskögon anpassar sig till rött och blått ljus. Därefter gjorde de experiment på studenter som fick titta på ett svart kors i ljus av olika färg och temperatur.


När forskarna satte blått färgfilter framför det svarta korset hade försökspersonernas ögon lättare för att ställa in sig för seende på kort avstånd.

- Om man använde papper med blått färgpigment vid läsning och skrivning kan närsynthet möjligen förebyggas, säger Ronald Kröger.

Problemet är att sådant papper än så länge inte finns i verkligheten. Vanligt blått papper duger inte.

- För att gå vidare med försöken krävs att någon tar fram ett papper som enbart absorberar långa våglängder men som bevarar kontrasten mellan text och papper. Därefter måste det både göras djurförsök och försök på människor, säger Ronald Kröger som tror att det finns en bra chans att man kan förebygga närsynthet.

Att det finns ett samband mellan studiearbete i ungdomen och närsynthet tycker han är självklart.

Bara 2 procent av sexåringarna är närsynta medan 20-60 procent av västvärldens vuxna befolkning är det.


I länder där formell utbildning är ovanlig förekommer närsynthet nästan inte alls.

- Det är först när ögat utsätts för närseende som synfelet uppstår, säger Ronald Kröger och tar exemplet med två generationer eskimåer - den ena hade aldrig gått i skolan medan den andra studerat sedan sju års ålder. Då den första generationen undersöktes visade det sig att närsynthet så gott som inte existerade. Hos den andra generationen var närsynthet lika vanlig som i västvärlden.

Uppfattningen om att närsynthet är ett växande problem i världen går isär bland experter.

Ronald Kröger är övertygad om att synfelen ökar i takt med att vi anstränger ögonen allt mer och nämner att 95 procent av studenterna vid Taipehs universitet i Taiwan är närsynta.


I Asien börjar många föräldrar utbilda sina barn redan i treårsåldern.

Men både chefsöverläkare Ingrid Florén vid Universitetssjukhuset i Lund och ögonläkaren Rudolph Hahnenberger på ögonkliniken Medocular i Stockholm tycker det är svårt att ge något säkert svar.

- Det saknas ju data från låt oss säga 100 år tillbaka. Är människor nu mer benägna att korrigera även små synfel jämfört med då? Och vad beror detta på i så fall? Är det vår livsföring som datorer och läsning? säger Rudolph Hahnenberger.


Finns det då något man själv kan göra för att undvika närsynthet?

- Ett optiskt synfel är nästan uteslutet ett "arkitektoniskt" problem som vare sig kan förebyggas eller tränas bort, säger Rudplph Hahnenberger.

Närsynthet är ärftligt. Men möjligtvis kan närarbete hos de personer som har dessa anlag påverka utvecklingen av närsynthet.

Ronald Kröger tror däremot på mormors goda råd om god belysning. Ett starkt ljus stänger pupillen vilket ger en skarpare bild.

Dessutom brukar han själv uppmana sina egna barn att inte hålla böckerna direkt under näsan.

- Problemen med närarbete minskar med varje centimeter mer i läsavstånd, säger han.

Trots risken att barnen blir närsynta uppmanar Ronald Kröger dem ändå att läsa mycket.

- En bra utbildning är det bästa startkapitalet ett barn kan få. Men visst ska vi göra allt vi kan för att minska riskerna med närsynthet, säger han.


Hur ska glasögonen se ut i år? Syna höstens bågar i måndagens pappersupplaga av Sydsvenskan.
Gå till toppen