Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Evangeliebok vållade debatt

Många ledamöter på kyrkomötet anser att tiden för behandling av den nya kyrkliga handboken varit för kort.

UPPSALA. Onsdagen blev det teologiska finlirets dag på kyrkomötet. På dagordningen stod nämligen förslaget till den nya evangelieboken, där både söndagarnas namn, valet av texter till dem och dagens bön tidvis föranledde en livlig debatt.

Evangelieboken är den kyrkliga handbok där texter och böner till alla kyrkoårets söndagar står.


Dessförinnan hade mötet fattat det väntade beslutet att anbefalla fortsatta samtal ute i församlingarna om Svenska kyrkan och homosexualiteten.

Flera talare tyckte att tiden för behandling av den nya evangelieboken varit för kort. Så ansåg bland andra Brita Olinder (öka), som ifrågasatte om man kunde betrakta förslaget som genomarbetat. Men ärkebiskop KG Hammar påpekade att kyrkomötet självt begärt att få en ny evangeliebok och att det inte var något taktiskt spel från kyrkostyrelsens sida. Det finns också ekumeniska aspekter.

Biskop Caroline Krook yrkade på att kyrkomötet skulle godkänna evangelieboken, eftersom man snart måste börja arbeta med en ny psalmbok och en ny kyrkohandbok.


Glenn Håkansson, m-ledamot från Helsingborg, framhöll att Svenska missionsförbundet uttryckt längtan efter en ny evangeliebok. Den bör i så fall kunna tas i bruk första söndagen i advent 2003, vilket föranledde Joakim Svensson (posk) att påpeka att Svenska missionsförbundets önskan inte kan vara motiv för kyrkomötets beslut.

Sedan övergick man till en livlig diskussion om namn på vissa söndagar. Lars Ekblad (posk) pläderade för att domsöndagen, kyrkoårets sista söndag, också skall kallas Kristus konungens dag, ett namn som används av den

anglikanska kyrkan.


En annan häftig diskussion gällde om kyndelsmässodagen skall kallas jungfru Marie kyrkogångsdag eller tempelgångsdag, eftersom begreppet "kyrka" inte fanns när Jesus frambars i templet.

Om man skall använda sig av texter från apokryferna (de bibelböcker som inte räknas till kanon, dvs de officiellt godkända) var också ett omdebatterat ämne.

- Kan vi läsa de texterna i gudstjänsten och efteråt säga: så lyder Herrens ord, undrade Johannes Hellberg (posk).

Problemet blir nog inte så stort då endast fem texter av 150 är hämtade från de apokryfiska böckerna och det alltid finns möjlighet att predika över den alternativa Psaltartexten.

Ett annat ämne som väckte debatt var de nya kollektbönerna som fått namnet dagens bön, då många moderna människor som Lennart Koskinen (posk) undrade om bönen har något med kollekt att göra. Han föreslog istället att det skulle heta dagens bön - collecta.


Fotnot. öka = öppen kyrka för alla

posk = partipolitiskt obundna Svenska kyrkan.
Gå till toppen