Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Rop om en bättre värld

På Helsingborgs stadsteater rådde söndagsskolestämning vid lördageftermiddagens "En julsaga". Kvällens premiär på Inkonst i Malmö, "Mannen som vann världen", hade en bibelallusion som utgångspunkt.

Huvudpersonen i "En julsaga", den känslolöse och elake girigbuken Ebenezer Scrooge, omvänds till ett bättre liv. "Mannen som vann världen" (men som, för att fortsätta bibelcitatet, "förlorar sin själ") är en Mr Scrooge i vardande, en som fejar undan sitt förflutna och försöker bryta sin egen väg, utstakad efter det gamla darwinistiska receptet "survival of the fittest". Pjäserna har ytterligare en beröringspunkt: både Scrooge och Mannen som vann världen tar spjärn mot en lillasyster, som de betett sig svekfullt emot.


Sambandet är säkert en ren tillfällighet, och olikheterna mellan den stora institutionsteatern och den lilla fribytaren större än likheterna. Men släktskapen i tematiken finns likafullt: hur gestalta en människas ansvar gentemot medmänniskan, hur ser godhetens möjligheter ut i ett samhälle fyllt av hänsynslöshet och girighet?

Ingen kan säga att motivet blivit mindre aktuellt sedan Charles Dickens spetsade sin penna för 150 år sedan, perspektiven må sedan ha skiftat aldrig så mycket. Så ett dolt sammanhang kan man ändå våga förutsätta.


Kanske är det typiskt att Dickens berättar en myllrande saga, medan Inkonstaktören Sunil Munshi, ensam på scenen i Lisa Langseths dramatiska skisser, förmedlar häftiga brottstycken ur en nutida ung mans minnen framför diaprojektioner ur ett familjealbum.

Fransesca Quartey har både dramatiserat och regisserat den vitala familjeföreställningen i Helsingborg. Hon spelar ut stoffet med naiv berättarglädje och pekpinnemässig övertydlighet.

Svart är svart som sot och vitt är vitt som julesnö när Lars Wiik som Scrooge vinkar med kalla handen mot sin försmäktande men förnöjsamma och gudfruktiga omvärld.


Egoismen hos Mannen som vann världen ligger i öppen dag, och Sunil Munshi förser den smarte fixaren med tidstypiska attityder, ibland är han (auto)erotisk, ibland affärsmässig. Julsagans övertydlighet byts mot fragmentarisering, öppenhet och antydningar. Ett koncept som passar en vilsen sekulariserad samtid.

Helsingborgsuppsättningen utvecklar sig i lekfull men uppbygglig anda. Teater, musik och bildkonst förenas. En respektlös mentalitet blommar redan i foajén på förhand, och sedan dras förstås hela teaterrummet in i spelet.


Är det familjeföreställning så är det, även om scenografin i hög grad minner om ett dystert tempelbygge från ett ödesdrama i Sydstaterna, nyligen aktuellt på denna scen. Uppenbarelser och andeväsen tar form i lättsamma teatertricks, och de olika interiörer som Scrooge får återbesöka under drömvandringen genom sina pinsamma minnen mejslas ut i klara tablåer - en stor ensemble, som inkluderar även en skara medhjälpare från Olympiaskolans teaterlinje, är i farten med liv och lust, ingen nämnd och ingen glömd.


För produktionsgruppen White box på Inkonst gäller det enligt programmet att "skapa en plattform för förnyelse av begreppet scenkonst", i det här fallet genom "en fusion av konsert, teater och bildkonst". Man skall inte förmena en ny generation privilegiet att uppfinna cykeln.

När Natik Awayez, oudspelare, sångare och medkompositör, och de fem i Amandakvartetten musicerar förmedlar de seriösa konstnärliga kvaliteter. Men det är otydligt i vilken relation Awayez sång står till Munshis monolog. Här finns ett integrationsproblem som inte lösts. Någon fusion uppstår knappast.


"En julsaga" är väldigt konkret när den med visor och strängaspel predikar både domsöndag och juletid. "Mannen som vann världen" ställer frågor, större än denna monolog egentligen är mogen att bära. I bägge ekar ett rop efter en bättre värld.


Fotnot. Oud är en slags arabisk luta.

FAKTA

En julsaga
av Charles Dickens. Dramatisering, övers o regi: Fransesca Quartey. Scenografi: Yvonne Ericsson/Akke Nordwall. Koreografi :Lotta Gahrton. Musik: Erik Vårdstedt. Ljus: Bertil Larsson. I rollerna: Lars Wiik, Bo G Andersson, Tobias Aspelin, Karin Bergquist, Cecilia Borssén, Niklas Engdahl, Dan Kandell, Annika Kofoed, Lena Strömdahl, Carl-Johan Sundberg, Thomas Ungewitter m fl. Helsingborgs stadsteater, stora scenen. Premiär 16.11.


Mannen som vann världen
Koncept: Natik Awayez. Manus o regi: Lisa Langseth Musik: Natik Awayez o Jens Lodén. Scenografi: Elisabeth Jeansson. Projektioner: Anna Wassberg. Medverkande: Sunil Munshi, Natik Awayez, Amandakvartetten, Mats Ingvarsson. Inkonst. Premiär 16.11
Gå till toppen