Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Professor vill kvalitetsmärka kött

Lyckliga djur blir lönsammare djur. Eller gladare och sällskapligare. Det beror förstås på vad vi ska ha djuren till, mat eller nöjen och sällskap.
Linda Keeling, Sveriges första djurskyddsprofessor, har som uppgift att studera både lantbrukets djur och sällskapsdjuren.

UPPSALA. - Fast när det gäller sällskapsdjuren är det främst häst och hund jag ska titta på. I lantbruket är det alla djur, säger Linda Keeling.

I botten är hon etolog, alltså specialist på djurens beteende. En halt ko eller gris med klövproblem mår knappast bra, varken fysiskt eller psykiskt. Knappast heller en slaktkyckling som växer för fort, så fort att benen inte kan bära upp kycklingen.


Linda Keelings grundidé för lantbrukets djur är kolla hur djuren har det ute på gårdarna och föreslå åtgärder till förbättringar.

- Jag ska absolut inte gå ut och kritisera och vara negativ utan i stället försöka se möjligheterna.

För Linda Keeling gäller det att hitta ett system för att kvalitetssäkra djurhållningen.

- Konsumenterna rankar djurens välfärd som näst viktigast efter matsäkerhet. Därmed borde bonden få mer pengar för produkter från djur som mår bra, säger hon.


Tanken är att det ska finnas oberoende och certifierade kontrollörer som åker ut på gårdarna. Enligt ett i förväg upprättat "program" får bonden poäng på sin djurhållning och sina djur. Det är tänkt att högsta poäng ska ge bästa möjliga pris. Konsumenterna ska också få veta detta genom en tydlig märkning.

Dessutom ska motsvarande kontroll göras av transportörer och slakterier.

- Hela processen ska vara öppen och pålitlig så folk vet vad det är de betalar för, säger Linda Keeling.


Ett exempel på något liknande finns i Storbritannien där märket Freedom Foods till och med fått klartecken från djurskyddsorganisationer. Det går också att jämföra med Kravmärkta produkter där Kravstämpeln garanterar att produkten är ekologisk från början till slut.

- Konsumenterna vill ha produkter med högre kvalitet som är både nyttigare och miljövänligare. För den enskilda producenten gäller det att vi hittar ett sätt att mäta som passar ute på gårdarna, säger Linda Keeling.


Hon anser att den svenska djurhållningen är bra men att kvalitetssäkringen gäller för nivån över de djurskyddskrav som finns idag.

När det gäller hästar och hundar, alltså djur för sällskap, är utgångspunkten något annorlunda. Där gäller det bland annat för Linda Keeling och hennes kolleger att studera samspelet mellan häst och människa och hästens och hundens egen välfärd.

- Målet är att öka trivseln både för djuren och människorna. Och minska olyckorna, säger hon.


Hästaveln i dag är inriktad på topphästar. De flesta blir dock inga tävlingshästar utan i stället sällskapsdjur eller hobbyhästar och har därmed egenskaper som kanske inte är bäst lämpade för det.

I forskningen gäller det att visa olika djurs personligheter, att se varje djur som en individ. Därmed kan man också välja det djur som passar en bäst.

- Mitt mål är att visa att det går att förena djurskydd och välfärd på ett vetenskapligt och objektivt sätt och därmed kunna påverka djurhållningen. Det gäller både lantbrukets djur och sällskapsdjuren, säger Linda Keeling.

Arbetet kommer att ske både på den nyinrättade avdelningen för djurskydd på lantbruksuniversitetet SLU i Skara och på SLU Ultuna utanför Uppsala.
Gå till toppen