Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Professor vill förkorta studietiden

Överdriven utbildningsnivå knuffar ut svaga från arbetsmarknaden.

Vi studerar för mycket, och för länge.

Det menar den danske so-ciologiprofessorn Erik Jørgen Hansen, som i sin nya bok går till storms mot "overuddannelse".

Professorn menar att det pågår ett slags inflation i utbildning i västerländska länder. Allt fler utbildar sig under allt längre tid, och utbildningarna blir allt mindre värda på arbetsmarknaden.

- Det är mycket tydligt i de undersökningar jag har tittat på. Även om kraven på arbetsmarknaden har stigit över tiden så har utbildningsnivån stigit mycket kraftigare, förklarar Erik Jørgen Hansen.


Hans bok "Uddannelsessystemerne i sociologisk perspektiv" är en lärobok i sociologi. Men det kapitel som handlar om hur utbildningssystemet bara växer, och hur studietiden hela tiden förlängs, har orsakat debatt i Danmark.

Studenter läser alldeles för länge för att kostnaderna ska vara samhällsekonomiskt motiverade, menar Erik Jørgen Hansen. Dessutom slår den uppskruvade utbildningsnivån mot de svaga på arbetsmarknaden.

- Eftersom arbetsgivare hela tiden kan välja högre utbildade så blir effekten att lågt utbildade knuffas ut från arbetsmarknaden av högt utbildade. Det är vad vi i Danmark kallar gökungeeffekten, säger Erik Jørgen Hansen.

En överutbildad blir en gökunge, som knuffar ut lägre utbildade ur eget bo.

Ett av de politiska målen med att satsa hårt på högre utbildning i länder som Danmark och Sverige brukar vara att utjämna det sociala arvet. Men effekten blir alltså den motsatta, hävdar den danske professorn.


Anledningen till att studietiden bara ökar är framför allt att allt fler studerar på högskolenivå, menar Erik Jørgen Hansen. Antalet studenter stiger snabbare än universitetens inkomster. Det leder till kvalitetsförsämringar, som i sin tur leder till att värdet på utbildningarna sjunker. Då måste man studera längre för att klara sig på arbetsmarknaden.

Erik Jørgen Hansen drar sig inte från att föreslå åtgärder.

- När det gäller längre universitetsutbildningar menar jag att vi måste tänka om. De är normerade till fem sex år. I realiteten är de sju år. Mitt förslag är att man sätter stopp vid en bachelorexamen.


En bachelor motsvarar i Sverige en kandidatexamen, en treårig utbildning. Efter denna första examen ska man inte få mer studiemedel, om det inte är tydligt att det arbete man har kräver det, tycker Erik Jørgen Hansen.

- Man måste förkorta utbildningarna, annars resulterar utvecklingen i vidare standardförsämringar.

Pengarna som sparas bör gå till yrkesutbildningar på gymnasienivå, något som är eftersatt i Danmark, enligt Erik Jørgen Hansen.

Även i Sverige studerar allt fler. Och regeringen har som mål att 50 procent av en årskull svenskar ska ha påbörjat en högskoleutbildning när de blir 25.

Det är ett mål som aldrig brukar ifrågasätts enligt Stig

Forneng, utredare på Högskoleverket.

- Det råder mycket bred politisk uppslutning kring målet. Liknande målsättningar finns i alla länder, och det är få som vågar säga att det inte behövs så mycket utbildning.


Någon gökungeeffekt brukar inte heller diskuteras.

- Men det är klart, ibland talar man om att man behöver en utbildning inte för att klara av ett arbete, utan för att man över huvud taget ska komma i fråga för jobbet, säger Stig Forneng.

Dessutom kan man se att det är många som inte får användning för det de läser, menar Stig Forneng. Många som går ut med till exempel en humanistisk utbildningar får aldrig användning för den.

FAKTA

Högskolestudier I Sverige studerar vi i snitt ännu längre än vad man gör i Danmark. Den genomsnittsliga studietiden på högskola för hela befolkningen är 2,9 år i Sverige, och 2,5 år i Danmark, enligt OECD:s utbildnings-översikt från år 2001.
Gå till toppen