Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Lita inte på att det seriösa företaget gör seriösa affärer

Oseriösa företag har funnits i alla tider. Problemet är att allt fler seriösa företag använder sig av fula knep i sin marknadsföring som för tanken snuddande nära fiffel och ocker. Men med hjälp av skickliga jurister håller sig företagen oftast på rätt sida lagen.

För oss som konsumenter gäller det att vara allt mer uppmärksam på vem man gör affärer med. Har du ont om pengar en månad kan det vara bra att veta att ett kreditköp med GE Capital Banks Finax Card kostar 36 procent i effektiv ränta medan Föreningssparbanken endast tar 10 procent i ränta på sitt kreditkort Visa/Master Card. Allt enligt Konsumentverkets senaste kreditöversikt. En skillnad på 26 procent i ränta mellan två olika kreditkort är inte rimligt.


Då är det lättare att förstå att Konsumentverket behöver gå ut och varna för att små oseriösa bolag försöker lura folk på pengar. Som när Scanbill, alias Internet-B alias Har-Exp.Ltd kräver människor på betalning för att de besökt företagets hemsidor på Internet. De flesta som råkat ut för deras räkningar har varit helt omedvetna om att det rört sig om betalsidor och än mindre accepterat den dyrbara tjänsten. Skicka tillbaka räkningen och bestrid kravet i ett brev är Konsumentverkets råd.


Däremot är det obegripligt att Telia varit dåligt på att hjälpa sina kunder att skydda sig mot bluffakturor från Scanbill och liknande företag som "kidnappat" privatpersoners modem när de besökt företagens hemsidor.

Lika obegripligt är det att många banker ger sina kunder riskfyllda råd om placeringar där den stora vinnaren är banken själv som får sälja ytterligare en finansiell tjänst.

Ett av de mest uppmärksammade fallen var när Nor-dea rådde en 80-årig kvinna att flytta sina sparslantar till en fond. Kvinnan drabbades dels av en skattesmäll, dels av att värdet på fonden rasade. Nu har KO stämt Nordea för vårdslöshet.


Listan över oseriös marknadsföring från företag som normalt betraktas som seriösa kan göras lång. Två osmakliga varianter har tyvärr blivit allmänt accepterade.

Banker och finansbolag som kallar sina säljare för rådgivare och ger sken av hjälpsamhet när de i grund och botten försöker kränga en tjänst banken själv tjänar pengar på.

Radiohandeln som lockar med räntefria krediter. Visserligen har Konsumentverket fått dessa företag att ange den uppläggningskostnad som krediterna oftast för med sig. Men ändå är detta säljknep tvivelaktigt. Det märks inte minst för den som missar en månadsbetalning. Då förvandlas det räntefria lånet över en natt till ett i det närmaste ockerdyrt lån.


För att hjälpa oss vanliga människor tog Finansinspektionen nyligen och skapade en konsumentavdelning på sin hemsida www.fi.se. Där kan du bland annat hitta en lista med tolv råd som hjälper dig att undvika att bli utsatt för ett investeringsbedrägeri. Finansinspektionen ger dig bland annat rådet att fråga en finansiell rådgivare/säljare hur de fått tag i ditt telefonnummer, om de kan skicka skriftlig information och om man kan komma upp på deras kontor. De allra slabbigaste lurendrejarna har kontoret på fickan och vill undvika att träffa dig personligen. Sådana rådgivare ska du absolut undvika att göra affärer med.
Gå till toppen