Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Upprymda efter upprättelsen

Den ene var liberal marknadsekonom, den andre vänsterintellektuell tidningsreporter. Båda kan i dag ta åt sig äran av att ha avslöjat säkerhetspolisens hemliga åsiktsregister. Året var 1966. Sydsvenskan sammanförde åter de båda Säpoavslöjarna - Björn Kumm och Sven Rydenfelt .

LUND/MALMÖ. Deras avslöjanden bagatelliserades och dementerades av regeringen, av de borgerliga partierna, av Säpo, ja till och med av massmedierna. Men när Säkerhetstjänstkommissionen nyligen lade fram sin stora Säpoutredning fick Sven Rydenfelt och Björn Kumm ett senkommet erkännande. De är påtagligt upprymda när Sydsvenskan sammanför dem för ett första personligt möte.

- Det är ett av mitt livs stora glädjeämnen att kommissionen gett mig fullständigt rätt, säger den i dag 90-årige Sven Rydenfelt.

Sven Rydenfeldt (till vänster) och Björn Kumm avslöjade Säpos åsiktsregister. Sydsvenskan sammanförde de två igen.

Björn Kumm:

- Det här är det första officiella erkännandet. Många har ljugit om sanningshalten i avslöjandena om Säpo. Nu har jag för första gången papper på att allt jag skrev var sant.

Säpos åsiktsregister har varit en följetong i svensk press sedan fyrtio år. Det var länge något av en statshemlighet att det fanns personalkontroll för statligt anställda och att Säpo upprätthöll ett digert kartotek som ett instrument i det arbetet.


När Björn Kumms första avslöjanden kom i Aftonbladet i juni 1966 löd rubriken: "300 000 svenskar registrerade hos säkerhetspolisen."

Rubrikerna var nästan identiska när Säkerhetskommissionens rapport presenterades i svensk press nu i december. Björn Kumm reagerade på att dagens journalister omedvetet lyft fram en gammal nyhet.

- Framför allt reagerade jag på att Aftonbladet inte känner sin egen historia. Därför bad jag att få skriva om hur mitt avslöjande gick till, säger Kumm, som sedan flera år arbetar som frilansjournalist i Malmö.

Kumms berättelse om hur han och en kvinnlig Säpotjänsteman avslöjade en hemlig åsiktskontroll har väckt stor uppmärksamhet - särskilt sedan skrivbiträdet Ingrid Windahl trätt fram som hans källa.


Vad Björn Kumm inte visste - men som nu avslöjats av en statlig kommission - är att hans avslöjanden fick Säpo att inleda en hemlig förundersökning och hemlig telefonavlyssning.

Förundersökningen pågick ett drygt år, avlyssningen av Kumms och Windahls telefoner fyra månader. Dessutom lät Säpo skugga dem båda.

Enligt en dåtida promemoria fick Säpo via avlyssningen veta att Kumm ville få sin källa "att framträda på något sätt eftersom han upplevt att sanningshalten i hans reportage ifrågasatts".

- Vi funderade över att göra mer. Politikerna påstod att min rapportering var falsk. Jag hoppades kunna ta med en del av registret ut och visa upp det, säger Kumm i dag.


I en annan pm uppgav Säpo 1966 att Ingrid Windahl gärna ville "bli ställd till svars för utlämnandet av uppgifterna så att alla verkligen skulle få veta vad som förekom bakom Säpos kulisser".

Nu i efterhand inser Kumm Säpos dilemma. När justitieminister Herman Kling och Säpochefen P G Vinge stämplade Kumms artiklar som felaktiga kunde polisen knappast ställa till med förhör, razzior och åtal.

- Säpo kunde inte medge att en läcka förekommit och att mina uppgifter var sanna. Och det vore magstarkt med en razzia mot Aftonbladet. Det var ju var regeringens organ, säger han.


Sven Rydenfelts avslöjanden om Säpo kom en dryg månad före Björn Kumms. Även han kom som Säpoavslöjare att misstänkliggöras.

Rydenfelt var nationalekonom i Lund och doktorerade 1953 på en avhandling om kommunismen i Sverige. Han träffade då personer som på märkliga grunder blivit av med jobbet. I mer än tio år samlade han på sig mer material i form av tidningsnotiser och dokument.

I maj 1966 skrev han så två detaljrika artiklar om Säpos åsiktsförföljelse på Dagens Nyheters kultursida. I en fotnot uppmanade han offren för polisens åsiktskontroller att höra av sig.

- Jag blev fullständigt nedringd. Det förekom en hänsynslös behandling av kommunister. Man behövde inte vara kommunist själv för att bli av med jobbet.


Flera fall grep Sven Rydenfelt. Han är än i dag upprörd när han berättar om en ung man som frågade ortens polismästare om möjligheten att bli polis. Han råddes att läsa på folkhögskola. När ynglingen efter något år ansökte om att bli polis hade han de bästa meriter, men svaret blev kort: avslag. Det visade sig bero på att pappan var kommunist.

- Sådana upprörande saker hände om och om igen, säger han.

Hösten 1966 gav Sven Rydenfelt och Janerik Larsson, ung reporter på Kvällsposten i Malmö (och senare informationschef på SAF), ut boken "Säkerhetspolisens hemliga register" med ett otal exempel på hur Säpos åsiktskontroll drabbade vänner och anhöriga till organiserade kommunister.

Justitieministern och Säpochefen dementerade bäst de kunde, men via Säkerhetskommissionen vet Sven Rydenfelt nu att P G Vinge i hemlighet kontaktade Säpos Malmökontor för att utröna hans "eventuella samröre med kommunister".


En hemlig IB-rapport anklagade i samma veva Rydenfelt för att omedvetet gå kommunisternas ärenden och för att illvilligt vara "inriktad på att förändra rådande samhällsordning".

Till Säpochefens (förmodade) förtvivlan saknade dock Rydenfelt kopplingar till kommunismen.

- De rotade i alla gömmor, men misslyckades. Både jag och Janerik Larsson var ju liberaler. Utifrån liberal utgångspunkt reagerade vi mot Säpos sätt att behandla svenska medborgare.


Både Björn Kumm och Sven Rydenfelt är i dag nöjda med att deras avslöjanden efter många turer lett till ett förbud för Säpo att registrera åsikter. Och som nybliven 90-åring gläder sig Rydenfelt över att TV4 häromdagen lanserade ett av hans rön från 1966 som en stor dagsnyhet - att Säpo lämnat ut personakter om svenska kommunister till andra länder.

Björn Kumm har inte helt släppt sitt intresse för Säpo. Han har genom fyra upplagor av boken "Terrorismens historia" blivit en flitig föreläsare.

- Nu är vi framme i en period av ännu mer kontroll. Det bedrivs avsiktsregistrering av terrorister. Hur görs det? frågar Björn Kumm, som är skeptisk till allt tal om preventiv terroristbekämpning.

Han är orolig för att polisen missar verkliga säkerhetsrisker och åter bokför fel personer. De som protesterade mot EU i Malmö för två år sedan finns ju kvar i polisens register. Sprids de namnen på Europanivå?

- Det behövs en parlamentarisk kontroll och en medborgarkontroll av Säpos och polisens agerande. Polisen utreder i allt för hög grad sig själv. Jag känner mig inte beskyddad av en sådan polis, säger Björn Kumm.

Sven Rydenfelt känner större tilltro till dagens polismakt. Men han har inte full tillit till att åsiktsregistreringen helt skulle ha upphört:

- Registret finns givetvis kvar. Men de är nog försiktiga numera. De har ju ögonen på sig från alla håll.
Gå till toppen