Slutpunkten närmar sig i ett dystert kapitel i Sveriges moderna historia.
Närmare 1 600 offer för tvångssteriliseringarna har hittills beviljats skadestånd från staten. Endast ett tiotal fall återstår att avgöra innan den statliga steriliseringsersättningsnämnden läggs ned.
Slutnotan för skadestånden ser därmed ut att hamna runt 280 miljoner kronor. Möjligen har staten ändå kommit billigt undan.
- Jag tror ju att man har nått långt från alla som drabbats. För många är ingreppet så skambelagt att de aldrig skulle komma på tanken att söka skadestånd, säger historikern Maija Runcis, vars forskning om steriliseringarna väckte stor uppmärksamhet sensommaren 1997.
Det var då, efter några artiklar av kulturskribenten Maciej Zaremba, som debatten om tvångssteriliseringarna tog fart. Världens blickar vändes mot Sverige, och avarterna i folkhemmets familjepolitik.
Kraven på gottgörelse växte snabbt.
1999 beslöt riksdagen, med stöd av en statlig utredning, att offren för tvångssteriliseringarna skulle beviljas ekonomisk ersättning om 175 000 kronor vardera.
När ansökningstiden gick ut den sista december i fjor hade 2 100 skadeståndskrav inkommit, betydligt fler än väntat.
Omkring en fjärdedel av ansökningarna har fått avslag. Ändå är lagen om ersättning generös. Det räcker med att ingreppet utförts efter vissa påtryckningar från omgivningen för att det ska klassas som tvång.
- Det svåra har varit att avgöra när en person kan anses ha samtyckt efter otillbörlig påverkan. Annars är lagen väldigt tydlig. De flesta som inte har beviljats skadestånd har fått nej eftersom de inte har kunnat visa att de blivit steriliserade, säger Anita Werner, ordförande i steriliseringsersättningsnämnden.
Maija Runcis hade gärna sett större frikostighet från statens sida. Under de senaste åren har hon kommit i kontakt med flera kvinnor som nekats skadestånd, och hjälpt dem att begära en ny prövning av nämnden.
Framför allt har det handlat om steriliseringar som ska ha ägt rum vid mitten av 60-talet eller senare.
- Enligt steriliseringsutredningen använde man inte tvångssteriliseringar efter 1964. Men det stämmer inte. Många kvinnor har känt sig oerhört utsatta, pressade av sina läkare och pressade av sina män, säger hon.
Hon har också varit i kontakt med en rad personer som beviljats kompensation.
- Det har betytt oerhört mycket. Inte bara för pengarnas skull, utan också för att man fått någon slags offentlig ursäkt. Det här stigmat som man har burit på har minskat eller försvunnit.
Tvånget i den svenska steriliseringslagen avskaffades 1975, och därför gäller lagen om ersättning endast ingrepp som utförts fram till mitten av 70-talet. Nämnden har fått in några skadeståndskrav för steriliseringar som utförts ännu senare.
Sådana ärenden har automatiskt lagts åt sidan.
- De får vända sig direkt till regeringen med sina krav. Den möjligheten återstår också för dem som inte inkommit med skadeståndskrav till nämnden innan ansökningstiden gick ut, säger Anita Werner.
Ute på universitet och högskolor pågår fortfarande debatten om varför fakta som varit kända länge i forskarkretsar presenterades som avslöjanden sensommaren 1997. Men i medierna har intresset för tvångssteriliseringarna uppenbart klingat av.
- Det vore konstigt om det inte fanns en mättnad i debatten. Men det kommer paralleller. Forskningen har uppmärksammat minoriteter på ett helt annat sätt än tidigare, säger Maija Runcis.
Hon har svårt att se att den fortsatta granskningen av folkhemsepoken kommer att bjuda på någon sensation i klass med tvångssteriliseringarna.
- Jag tycker att det har varit tillräckligt med skandaler. Det räcker väl med kommunistregistreringen och tvångssteriliseringarna, säger hon.
FAKTA
63 000 svenskar steriliserades
Från 1935 och fram till 1975 - när tvånget i steriliseringslagen avskaffades - rapporterades nära 63 000 steriliseringar i Sverige. 93 procent av ingreppen utfördes på kvinnor.
Omkring 6 000 operationer genomfördes under uppenbart tvång, utan patienternas samtycke. Men många ingrepp utfördes istället efter hårda påtryckningar. Sterilisering kan till exempel ha ställts som villkor för abort eller utskrivning från anstalt. Enligt den statliga steriliseringsutredningens skattningar blev 27 000 personer mer eller mindre tvingade att genomgå sterilisering.
Hittills har 1 595 personer beviljats skadestånd från staten för övergreppen.
Från 1935 och fram till 1975 - när tvånget i steriliseringslagen avskaffades - rapporterades nära 63 000 steriliseringar i Sverige. 93 procent av ingreppen utfördes på kvinnor.
Omkring 6 000 operationer genomfördes under uppenbart tvång, utan patienternas samtycke. Men många ingrepp utfördes istället efter hårda påtryckningar. Sterilisering kan till exempel ha ställts som villkor för abort eller utskrivning från anstalt. Enligt den statliga steriliseringsutredningens skattningar blev 27 000 personer mer eller mindre tvingade att genomgå sterilisering.
Hittills har 1 595 personer beviljats skadestånd från staten för övergreppen.