Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

En spik sätter Fågelsång på geologernas världskarta

På lördag vandrar en hoper lärda akademiker in i snårskogen utanför Lund. De skall sätta Fågelsångsdalen på den geologiska världskartan med en spik i skifferberget. Härefter är Fågelsång facit för hela världen när berg från tidsepoken ordovicium skall dateras.

Här under det farligt hängande trädet där Mats Eriksson står skall den gyllene spiken slås: i gränsen mellan mellersta och yngre ordovicum. Foto: Thomas Löfqvist

Ortnamnet Fågelsång betyder just fågelsång.

Och det är lätt att förstå när man traskar runt i naturreservatet vid Södra Sandby utanför Lund. Näktergal, sångare och hundratals bofinkar markerar sina revir i vild konsert.

Det är nästan paradisiskt denna majdag. Häggen blommar, grönskan är fortfarande ljus fast den hunnit bli tät. I ravinen porlar bäcken och luften är lätt.


Här har inte alltid varit idylliskt. För så där 14 000 år sedan forsade vatten från den smältande inlandsisen fram, gröpte bort skiffer och kalk och bildade den kanjonliknande ravin som vandrare och picknickare gläder sig åt idag.

För ännu mycket, mycket, mycket längre sedan, för 460 miljoner år sedan, låg hela härligheten 150 meter under havsytan. Lera sjönk sakta mot botten i det stilla havet och skiffer bildades. I leran bäddades döda djur in, en planktonliknande art som heter Nemagraptus gracilis, små djur som fossiliserades när leran efter hand och under tryck blev till sten och de blev till miljarder små avtryck i stenen. Vi kan se dem när vi bryter sönder en bit skiffer.

Det är därför vi är här och det är därför de lärda geologerna kommer hit på lördag.


Vi är nere vid Sularpsbäcken i ravinen i Fågelsångsdalen. Skiffret sticker ut i branten. En bård av svart fosforit löper nästan vågrätt i skifferstenen och direkt under fosforiten ett fem centimeter tjockt lager av kalksten.

Exakt 140 centimeter under fosforitspalten uppträder för första gången på jorden fossilen efter Nemagraptus gracilis, en sedan länge utdöd planktisk art. Precis här slås en förgylld spik in i morgon, för det var här den geologiska historien gick från den mellersta till den yngre epoken av perioden ordovicium. Ovanför punkten ligger 460 miljoner år av jordens historia fram till vår tid. Under den ligger mellersta ordovicium, äldre ordovicium och längre ner kambrium, den första perioden i den eon som heter fanerozoikum och den era som heter paleozoikum. Det var under kambrium som djurlivet exploderade på jorden.

- Arten Nemagraptus gracilis finns som fossil över hela världen och när den uppträder så har vi tidpunkten 460 miljoner år, gränsen mellan mellersta ordovicium och yngre ordovicium, säger Per Ahlberg som är professor i geologi i Lund.


Denna plats har utsetts till en internationell geologisk referenspunkt, en GSSP (global stratotype section and point) av den internationella geologfederationen. Hunneberg i Västergötland får på måndag Sveriges andra GSSP.

I skolan fick vi lära oss de geologiska perioderna nästan som en ramsa: kambrium, ordovicium, silur, devon, karbon, perm, trias, jura krita, tertiär och kvartär och avverkade sålunda på tre sekunder 545 miljoner år av jordens 4,6 miljarder år långa historia.

Men precis som man kan indela tidig nordisk medeltid i exempelvis folkvandringstid, vendeltid, vikingatid och så vidare håller geologerna på med historiskt finlir inom de geologiska perioderna. Det är här både Fågelsång och Hunneberg kommer in i bilden. Nemagraptus gracilis entré i världshistorien vid spiken i Fågelsång markerar gränsen mellan serierna mellersta och övre ordovicium.

Ett annat litet fossil från ett annat djur markerar i Hunneberg gränsen mellan etagen övre äldre ordovicium och nedre äldre ordovicium.


På få platser i världen finns som i Fågelsång och Hunneberg så tydliga och lättåtkomliga lagerföljder från perioden ordovicium, som varade i 47 miljoner år fram till perioden silur för 443 miljoner år sedan.

- När vi härefter arbetar med lager från yngre ordovicium så är det den här skärningen i Fågelsångsdalen man har som referenspunkt, säger Mats Eriksson som är forskarassistent vid geologiska institutionen och tillsammans med Per Ahlberg och professor Kent Larsson har förberett GSSP-invigningarna.

- Det kommer inte att bli någon folkvandring hit efter detta, men det blir säkert fler besök av geologer från världens alla hörn än hittills.

För svenska geologer är Fågelsång klassisk exkursionsmark sedan 1700-talet. Valet av Fågelsång som GSSP har föregåtts av en lång prövning. Det finns andra platser i världen som har liknande förutsättningar som Fågelsång och det ligger en hel del prestige att få en global, geologisk stratotypsektion.


Kriterierna för att bli en GSSP är att lagerföljden i sektionen skall vara intakt, det vill säga att sedimentationen skall ha varit kontinuerlig så att tiden går att avläsa.

Platsen skall heller inte ha påverkats tektoniskt, alltså av de pågående rörelserna i exempelvis kontinentalplattor som gör att jordbävningar ställer lagren på ända.

Det skall för det tredje finnas fossil, så många sorters djur som möjligt, för att berglagren skall kunna dateras.

Till slut skall platsen där den gyllene spiken slås in i berget vara lättåtkomlig. Fågelsång i det sedan länge jordbävningsfria Skåne och mitt i ett kulturlandskap nära två flygplatser uppfyller alla kraven.

- Det finns platser som geologiskt sett är nästan lika bra som Fågelsång, till exempel i Kina. Men där föll det på att platsen låg långt bort in the middle of nowhere, säger Mats Eriksson.


Så när geologerna på lördagen tågar ut i naturreservatet för att fästa Skåne på den geologiska världskartan så kan de göra det i samma kostym som de hade när de landade på Kastrup eller Sturup.

Och har de tur och det är vackert väder så får de dessutom höra näktergalen sjunga i Fågelsång.


Gå till toppen