Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ett salt världsarv lockar besökare

Staden Wieliczka utanför Krakow gör ett välmående intryck. Prydliga planteringar omger det gamla slottet, som också inrymmer en restaurang. Kommunen lever gott på den berömda saltgruvan, som tar emot 800 000 besök om året. Men så står den också på Unescos världsarvslista.

Här har man brutit salt i 700 år. Ja, troligen redan under yngre stenåldern fast då utvann man det eftertraktade mineralet i saltdammar i jordytan. Fortfarande sipprar regnvattnet ner i sådana dammar långt nere i gruvan och då måste man ta vara på saltet för att saltvattnet inte skall förstöra miljön.

Gruvbrytningen gav goda inkomster åt de polska kungarna, som behövde dem för alla sina krig. Den praktiska verksamheten sköttes däremot av arrendatorer.


Alla måste gå i grupp och man kan välja på vilket språk guidningen skall ske. För dem som förstår polska finns det visningar utan föranmälning så snart tjugo personer samlats.

Det tog 30 år för hantverkare och skulptörer att gräva ut den heliga Kingas kapell i Wieliczk. Väggar, tak och skulpturer består av bergssalt. Foto: Thomas Löfqvist.


Guiden öppnar järndörren till schaktet och vi går nerför en oändligt lång trappa. Vandringen fortsätter genom prydligt brädklädda gångar som här och var mynnar ut i små kapell och mer profana rum. Kapellen är smyckade med altare och helgonstatyer, vilket påminner oss om att polackerna är ett mycket religiöst folk. Den heliga Kinga, som var den som på flykt från sin make upptäckte saltgruvan under tidig medeltid, har också fått sin minnesplats liksom den berömde polske astronomen Nikolaus Kopernikus. Denne kom på 1500-talet fram till att jorden kretsade runt solen och inte tvärtom.


Den största sevärdheten i gruvan är också tillägnad Kinga. I trettio år höll konstnärer och hantverkare på med att hugga ut en kyrka, som i själva verket kan jämföras med en underjordisk katedral. Ibland hålls gudstjänster här och salen tjänar också som konsertlokal. Sammankomsterna övervakas av en jättestaty av Johannes Paulus II, den hittills ende polske påven.
Gå till toppen