Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

I Schindlers fotspår till Krakow

Kazimierz var i ett halvsekel en bortglömd stadsdel i Krakow. Före kriget bodde här 70 000 judar, som till största delen mördades i nazisternas förintelseläger. Av judarnas månghundraåriga historia återstår egentligen bara stadsdelens sju synagogor, som samtliga är bevarade.

Nu har Kazimierz, som fått sitt namn efter den polske kungen Kazimierz den store, blivit ett stort turistmål. Anledningen är filmen Schindlers list, som Steven Spielberg, själv av judisk härkomst, spelade in här 1993.


Egentligen låg gettot, som de tyska ockupanterna upprättade, i stadsdelen Podgorze på andra sidan floden Wisla. Men där hade så stora förändringar skett att regissören beslöt att förlägga handlingen till Kazimierz, där ingen hejdat husens förfall sedan krigsslutet 1945.


I Podgorze finns däremot Oskar Schindlers fabrik "Rekord" kvar på Lipowagatan 4 i oförändrat skick. Då tillverkades emaljföremål av de judar han räddade från deportation. Nu har det statliga elektronikföretaget "Telpod" sitt säte här ända sedan 1948. Den minnestavla som sattes upp efter filmen är dock försvunnen, enligt uppgift bortförd av entusiastiska fans.


Men tiden verkar ha gått fasaden och stålportarna till fabriksområdet totalt förbi. Till och med den branta trappan som ledde upp till Schindlers kontor känns igen från filmen.

Tänk bort bilen, tänk bort färgen. Visst känner ni igen byggnaden där Oskar Schindler hade sin emailjfabrik i filmen Schindlers list. Foto: Thomas Löfqvist

Bredgatan är stadsdelens gamla huvudgata och där har flera hus börjat rustas upp. De lyser i bjärta färger mot de omgivande grå fasaderna. Och restaurangerna växer som svampar ur marken. Vid Sydsvenskans besök i Kazimierz 1999 fanns bara två, Austeria och Jardar. Nu finns ytterligare tre, där stadsdelens innevånare samsas med turister över en kall öl på uteserveringarna runt den lilla parken, där ett monument erinrar om den ursprungliga befolkningens öde.

- På kvällarna lever Kazimierz upp, säger Monika Duber, som är infödd Krakowbo. En stor del av Krakows nöjesliv har flyttat dit.


På andra sidan om den lilla parken ligger Remuhsynagogan, den enda där det fortfarande hålls gudstjänster. Både den järnsmidesomgivna upphöjningen mitt i rummet, där Torarullarna förvaras, och altaret längst fram är välbevarade och i de nötta träbänkarna runt omkring ligger judiska bönböcker. Intill ligger en välbevarad judisk begravningsplats med omkring 700 stenar i renässansstil.

- De räddades genom att judarna begravde dem i jord, förklarar synagogvaktmästaren.


En bild från stadsdelen Kazimierz i Krakow. Foto: Thomas Löfqvist
Den största judiska helgedomen är Izaaksynagogan på ulica Kupca (Köpmannagatan). Den byggdes av en rik köpman 1640-44. Rabbinen sköts av tyskarna 1939 när han vägrade bränna Torarullarna. Sedan användes byggnaden som teater och ateljé för skulptörer från Krakows konstakademi.


Först 1989 återfick den judiska församlingen äganderätten, vars interiör vid det laget helt förstörts. Izaaksynagogan tjänar idag som museum över Förintelsen. På ett par teve-monitorer visas kontinuerligt dokumentärfilmer om livet i Kazimierz 1936 och tvångsförflyttningen till gettot 1941.


För de besökare som inte på egen hand vill leta sig fram till minnesplatserna, anordnas guidade turer i Schindlers fotspår.


FAKTA Så tar man sig till Polen

Tre färjeförbindelser:

* Ystad-Swinoujscie, kl 13 och kl 22 dagligen.

* Trelleborg-Gdansk kl 20 varannan dag.

* Karlskrona-Gdynia kl 9 och kl 21 dagligen.


Tåg:

* Swinoujscie-Krakow kl 9.24 och kl 20.47 (sov- och liggvagn) samt kl 21.05 platsbiljetter) dagligen.

* Gdansk-Krakow kl 9.45 och 16.35.


Flyg:

* Köpenhamn-Krakow (via Warszawa)

kl 8.25 mån-lör,

kl 9.55 mån-fre,

kl 19.30 dagligen.


Buss:

* Malmö-Krakow en gång i veckan.


Man måste ha giltigt pass men behöver inte visum.
Gå till toppen