 |
Foto: Linus Meyer |
Drömmen om ett vitt och vackert leende har människan närt i långa tider.
Numera finns den bara ett par tandborsttag bort - åtminstone om man ska tro tuberna som står i långa rader på butikshyllorna.
Vita tänder har blivit storindustri och nästan var fjärde tandkrämstub som säljs är av typen "whitening". Men om det har gjort våra leenden mer bländande än förr är mer tveksamt.
- Den vetenskapliga dokumentationen är ganska mager och producenternas egna löften är det nog bäst att ta med en nypa salt, säger Per Ramberg, övertandläkare och lektor vid Tandläkarhögskolan i Göteborg.
Bluff vill han inte kalla whiteningprodukterna. Visst kan tandkrämerna ge viss effekt och hjälpa till att slipa bort ytliga missfärgningar, men några underverk uträttar de inte.
- Det är möjligt att den som röker eller dricker mycket kaffe kan vara lite betjänt av dem. Men det handlar om en gradskillnad, det är inga revolutionerande medel på något sätt, säger Per Ramberg.
Men tubernas löfte om "vitare tänder" och "återger den naturligt vita färgen", då?
Nja, nog kan man uppleva tanden som något vitare om missfärgningarna försvinner, menar Per Ramberg. Men det gäller att ha hyfsat vita tänder redan innan borstandet - tänder som gulnat med åldern eller alltid haft en gulare nyans biter inte whiteningkrämerna på. Där krävs blekmedel för att ge effekt och sådana är inte tillåtna att använda i tandkrämer enligt EU:s direktiv.
Mats Landén, teknisk direktör på Pepsodent, tycker att krämerna gott och väl håller vad de lovar.
- Tandkrämen polerar fram tandens naturliga färg. Alla får inte kritvita tänder genom att använda whiteningtandkräm, men det påstår vi inte heller, säger han.
- Tänker man på färgen tänderna har direkt efter ett tandläkarbesök, så kommer man ganska nära den om man använder whiteningtandkräm regelbundet under ett par veckor, säger Mats Landén.
Det senaste tillskottet på whiteningmarknaden är särskilda tandborstar med slipmedelspreparerade gummilameller, som i kombination med krämen ska ge extra effekt.
Och fler produkter för vitare tänder kommer att dyka upp på hyllorna, gissar Mats Landén.
- Jag tror att det kommer att ske en förändring i lagstiftningen så att produkter av mer blekande slag tillåts. Det finns en ökande efterfrågan på den här typen av produkter och blekning hos tandläkare är betydligt vanligare idag än för några år sedan, säger han.
Christina Hellbom, försäljningsansvarig på Colgate, resonerar i samma banor.
- Om det är intressant för konsumenten är det intressant för oss. I USA säljer Colgate en del blekande produkter, som inte är tillåtna här, men som jag kan tänka mig dyker upp om direktiven ändras.
FAKTA
WHITENING - SÅ FUNGERAR DET
Vi tog hjälp av övertandläkare Per Ramberg, lektor vid Tandläkarhögskolan i Göteborg, för att reda ut hur whiteningprodukterna fungerar.
Blir tänderna vitare?
Krämerna bleker inte tänderna utan hjälper till att ta bort ytliga missfärgningar som kan uppstå vid rökning eller flitigt kaffe-, te- och rödvinsdrickande. För att själva tanden ska bli vitare krävs andra metoder, som blekning hos tandläkare - en betydligt mer kostsam och avancerad affär.
Vad innehåller de?
Halterna av slipmedel är något högre än i vanlig tandkräm - men inte mycket. Blir kornen för stora, för hårda och för många är risken att tänderna skadas vid borstandet. Det vanligaste slipmedlet är kiselföreningar av olika slag. "Baking soda" står det med glänsande bokstäver på en del tandkrämstuber. Det är detsamma som bikarbonat, ett gammalt beprövat slipmedel.
Finns det någon fara med att använda dem?
Halterna av slipmedel är så pass låga att friska tänder normalt inte ska påverkas av slitaget. Däremot finns det de som bör undvika whiteningtandkrämer. Den som har problem med blottade tandhalsar kan få besvär med ilningar och isningar. Det finns också en liten men ökad risk för karies på de nakna ytorna. Vid eltandborstning rekommenderas tandkrämer med milt slipande effekt på grund av risken för alltför intensivt gnuggande och alltså inte whiteningtandkrämer. Barn bör inte heller använda whiteningtandkräm.
Är det någon skillnad på de olika märkena?
Slipvärdet hos en tandkräm mäts i rda (relative dentive abrasivity) och talar om hur stort slitaget på tandbenet är. Överlag ligger slipvärdena för whiteningtandkrämer runt 100, medan vanliga tandkrämer håller sig kring 70, 80. Men slipvärdena skiljer sig rejält åt mellan de olika whiteningkrämerna. Colgates "2 in 1 Whitening" har slipvärdet 198, medan Denivit bara ligger på 55. Blåvitts whiteningkräm har ett värde på 80. Per Ramberg påpekar att det krävs en noggrannare analys för att slå fast hur de enskilda tandkrämerna verkar, även om det rent logiskt borde vara så att ett högre slipvärde ger bättre effekt.
- Eftersom tandkräm är en kosmetisk produkt faller den inte under läkemedelslagen. Om tillverkaren påstår att en tandkräm har en viss effekt krävs inte samma dokumentation som för ett läkemedel.
Vi tog hjälp av övertandläkare Per Ramberg, lektor vid Tandläkarhögskolan i Göteborg, för att reda ut hur whiteningprodukterna fungerar.
Blir tänderna vitare?
Krämerna bleker inte tänderna utan hjälper till att ta bort ytliga missfärgningar som kan uppstå vid rökning eller flitigt kaffe-, te- och rödvinsdrickande. För att själva tanden ska bli vitare krävs andra metoder, som blekning hos tandläkare - en betydligt mer kostsam och avancerad affär.
Vad innehåller de?
Halterna av slipmedel är något högre än i vanlig tandkräm - men inte mycket. Blir kornen för stora, för hårda och för många är risken att tänderna skadas vid borstandet. Det vanligaste slipmedlet är kiselföreningar av olika slag. "Baking soda" står det med glänsande bokstäver på en del tandkrämstuber. Det är detsamma som bikarbonat, ett gammalt beprövat slipmedel.
Finns det någon fara med att använda dem?
Halterna av slipmedel är så pass låga att friska tänder normalt inte ska påverkas av slitaget. Däremot finns det de som bör undvika whiteningtandkrämer. Den som har problem med blottade tandhalsar kan få besvär med ilningar och isningar. Det finns också en liten men ökad risk för karies på de nakna ytorna. Vid eltandborstning rekommenderas tandkrämer med milt slipande effekt på grund av risken för alltför intensivt gnuggande och alltså inte whiteningtandkrämer. Barn bör inte heller använda whiteningtandkräm.
Är det någon skillnad på de olika märkena?
Slipvärdet hos en tandkräm mäts i rda (relative dentive abrasivity) och talar om hur stort slitaget på tandbenet är. Överlag ligger slipvärdena för whiteningtandkrämer runt 100, medan vanliga tandkrämer håller sig kring 70, 80. Men slipvärdena skiljer sig rejält åt mellan de olika whiteningkrämerna. Colgates "2 in 1 Whitening" har slipvärdet 198, medan Denivit bara ligger på 55. Blåvitts whiteningkräm har ett värde på 80. Per Ramberg påpekar att det krävs en noggrannare analys för att slå fast hur de enskilda tandkrämerna verkar, även om det rent logiskt borde vara så att ett högre slipvärde ger bättre effekt.
- Eftersom tandkräm är en kosmetisk produkt faller den inte under läkemedelslagen. Om tillverkaren påstår att en tandkräm har en viss effekt krävs inte samma dokumentation som för ett läkemedel.
TUGGUMMI BLEKER
Det är inte bara tandkrämstillverkarna som hakat på whiteningtrenden. Mellan borstningarna tuggar allt fler whiteningtuggummin. Var tredje tuggummiförpackning som säljs är av den typen.
- Tuggummit innehåller natriumbikarbonat och kalciumkarbonat som hjälper till att bibehålla tandens naturliga färg, säger Katarina Carlfalk, marknadschef för V6/Stimorol.
- Effekten beror givetvis på hur ofta man tuggar, det krävs en kontinuerlig effekt med tuggande ett par gånger om dagen. Men en kräm har förmodligen större effekt eftersom man då också har den mekaniska påverkan från tandborsten.
KINESER ANVÄNDE URIN I TANDPASTAN
Inte mycket är nytt under solen - inte ens vanan att använda blekande tandkrämer. Kineserna lär ha blandat urin i sin tandpasta just för att få vitare tänder redan för tvåtusen år sedan. Andra sätt att uppnå idealet var att borsta med aska eller finmalda snäckskal. Vita tänder sågs som ett tecken på hälsa och ungdom - lika eftersträvansvärt då som nu.
Tandkräm i tub har funnits sedan slutet av 1800-talet och kom till i kosmetiskt syfte snarare än hygieniskt- för att ge användaren vita och vackra tänder.
Det är inte bara tandkrämstillverkarna som hakat på whiteningtrenden. Mellan borstningarna tuggar allt fler whiteningtuggummin. Var tredje tuggummiförpackning som säljs är av den typen.
- Tuggummit innehåller natriumbikarbonat och kalciumkarbonat som hjälper till att bibehålla tandens naturliga färg, säger Katarina Carlfalk, marknadschef för V6/Stimorol.
- Effekten beror givetvis på hur ofta man tuggar, det krävs en kontinuerlig effekt med tuggande ett par gånger om dagen. Men en kräm har förmodligen större effekt eftersom man då också har den mekaniska påverkan från tandborsten.
KINESER ANVÄNDE URIN I TANDPASTAN
Inte mycket är nytt under solen - inte ens vanan att använda blekande tandkrämer. Kineserna lär ha blandat urin i sin tandpasta just för att få vitare tänder redan för tvåtusen år sedan. Andra sätt att uppnå idealet var att borsta med aska eller finmalda snäckskal. Vita tänder sågs som ett tecken på hälsa och ungdom - lika eftersträvansvärt då som nu.
Tandkräm i tub har funnits sedan slutet av 1800-talet och kom till i kosmetiskt syfte snarare än hygieniskt- för att ge användaren vita och vackra tänder.