Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Nya sätt att visa sorg

Tänd ett ljus eller få tröst i sorgens svåra stund hos diskussionsgrupper på nätet.
- Där får du genast svar på dina frågor, säger Anna Davidsson Bremborg, präst, teologie doktor och lärare i religionssociologi på CTR, Centrum för teologi och religionsvetenskap, vid Lunds Universitet.

LUND. Hon är intresserad av hur våra attityder ändras, hur nya riter och nya sätt att kommunicera skapas vid dödsfall.

- Jag vill forska vidare på andra spontana mötesplatser och sätt att sörja på än att gå till kyrkogården, säger hon.

För ett år sedan disputerade hon på en avhandling med titeln "Yrke: Begravningsentreprenör. Om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering."


Det är alltid svårt att hantera sorg. Och i krissituationer söker vi kanske upp prästen eller letar upp en kris- eller sorgegrupp i församlingen.

- Man behöver prata med någon, det har man alltid gjort, säger Anna Davidsson Bremborg, 38 år.


Av en slump hittade hon diskussionsgrupper på nätet, där efterlevande talar om sina känslor eller utbyter erfarenheter.

- Många har lagt upp minnessidor över ett dött barn, en make, hustru föräldrar eller syskon. Att göra en hemsida är en form av sorgearbete, säger hon.


På framtida hemsidor över de bortgångna kan vi också lägga in ljus, musik, texter eller dikter som förknippas med den dödes person och personlighet.

- En dödsannons säger ju inte så mycket.

- Det uppstår alltid många frågor kring död och begravning. Vår egen död förtränger vi och vi vet inte vart vi ska vända oss, säger Anna Davidsson Bremborg.


Hon menar att den yngre generationen har en helt annan inställning till data och nätet och det inte alls är fel att söka efter svaren där.

- Folk hittar andra sätt att visa sin sorg. Minnestunder i samband med begravningar kan ibland vara torftiga tillställningar, där man äter och pratar om allt utom den döde, men jag ser även tendenser till att minnesstunderna blir mer och mer personliga. Man ställer fram porträtt av den döde eller läser textrader som hör ihop med den bortgångne och kanske barnbarnen står för musiken.

Vi blir också mer och mer personliga i vårt val av till exempel blommor.

- Som präst ser jag kanske bara ett vanligt blomsterhav, men det kan ligga många personliga tankar bakom, som jag inte upptäcker, säger hon.


Även musikvalet vid en begravning ändras, men fortfarande tänker vi i snäva ramar. Hårdrock på orgel kan fungera, tycker hon.

- Vid begravningar är man rädd att något ska vara fel. Därför är det tryggt att hålla sig till det som är vanligt. Men när offentliga personer har ändrat på sederna blir det tillåtet för alla ha det, säger Anna Davidsson Bremborg.


Vi kan nog vänta oss Eva Dahlgrens "Ängeln i rummet" på fler begravningar efter minnesstunden över mördade utrikesminister Anna Lindh.

Våra riter i svarta stunder har förändrats och vi har ett nytt västerländskt modernt sätt att hantera sorg.


I slutet av 1960-talet kom ljusbäraren. Går vi vanligtvis inte i kyrkan, händer det att vi ändå tittar in och tänder ett ljus till någons minne.

När Olof Palme mördades växte de spontana blomsterhögarna på mordplatsen. Så också efter Anna Lindh, där hav av ljus lyste upp gator och

torg. Även på nätet kunde hennes minne hedras med tända ljus.

Att tända ett ljus på nätet var ett begrepp som skapades den 11 september 2001 vid terroristattacken i New York.


När prinsessan Diana begravdes samlades folk spontant vid storbildskärmarna, där en del stod upp och sjöng med medan andra hade picknick i parken.

- Det är helt annat sätt att hantera sorgen. I kyrkan beter man sig inte så.

Ordet gravvård byts i framtiden ut mot minnesvård. I en ny tid måste kyrkan anpassa sig till moderna människors livsstil, som präglas av tidsbrist och geografiska avstånd.


Begravningsbyråerna kan i framtiden lägga ut bilder på gravplatser på nätet. Änkan i Norrland kan se ut gravplatsen och sonen i Skåne kan gå in på nätet och godkänna den. "Minnesvård på nätet" hette en punkt på ett heldagsseminarium i Kyrkans Hus för ett tag sedan och där trodde man att om fem till tio år är det realistiskt att kunna utföra olika slag av minnesvård på nätet.


Det kommer andra sätt att sörja på än att gå till en kyrkogård.
Gå till toppen