Lund

Tentaångest i juristfabriken

De lever i stenhård konkurrens. Somliga drar sig inte för att stjäla böcker för att hindra kurskamraterna från att lyckas.
Sydsvenskan har följt landets blivande jurister i Lund - och hittat en helt egen värld innanför gamla Televerkets fasad.

Koncentration och ångest. Det är tentadags i den ödsliga hallen på Victoriastadion. Här ska de blivande juristerna redovisa en termins kunskaper på bara några timmar. Foto: Pontus Tideman


LUND. Lagböckerna vilar tungt på rangliga bord.
Stiftpennorna raspar, en läskburk öppnas med ett karaktäristiskt "spjeck".
Någon svär tyst.

Pontus Tideman tar bilder från läktaren men viker snabbt för de sura blickarna.
Nu är tystnad och koncentration viktigast i världen. Som studenten Lisa Gurner Björk säger senare:
- Det räcker att tentavakten äter äpple för att man ska bli tokig.

Klockan är två och hela gänget från termin fem på juristutbildningen har just droppat in på Victoriastadion. De radar upp sig i obekväma stolar mellan handbollsmål och innebandylinjer.

I sex timmar skriver de. Ett antal rättsfall ska lösas. Det är nu det gäller. 20 universitetspoäng ska säkras på ett bräde.

Uppladdningen har sett lite olika ut. Det verkar finnas två huvudalternativ: Antingen tre veckors råplugg under jullovet med gradvis upptrappning och litervis med kaffe - eller stillsamt dagligt arbete mellan nio och fem, avrundat med lite extra fysisk träning och mycket sömn.

Vilken metod som är bäst kan man diskutera, men klockan åtta på kvällen är det ändå lika för alla. Då kommer vakterna och rycker åt sig tentorna.
Små suckar hörs. Om det är av lättnad eller oro är svårt att veta.

§
Juridicum ligger i kvarteret Glädjen i Lund.
Det kallas så efter en studentkasern som för hundra år sedan fanns på Winstrupsgatan.

Men glädje är inte det första en juriststudent pratar om. Hellre stolthet. Kanske lite trygghet, eftersom nio terminer är ovillkorligen inbokade.
Inte sällan ångest - för vad ska hända när de nio terminerna är förbi?

Ida Adering och Julia Damerau är bästisar på juristutbildningen. Foto: Pontus Tideman


Julia Damerau ville bli jurist "för att rädda världen", som hon säger.
- Men det vill jag inte längre. Nu ser jag nog mer realistiskt på juridiken som en bra utbildning, en grund att använda för vad jag än väljer att göra sedan.

Ida Agering är en av få studenter vi träffar under ett halvår av intervjuer och besök på Juridicum som talar om rättsliga värden som något fint. Och som talar om sin utbildning med patos.
- Jag dras till tankar om rättvisa. Det gjorde jag redan när jag var liten, säger hon.

§
Juristutbildningen består av nio terminer. Studenterna får betyg på sina tentor. B, BA eller AB. AB är bäst.

För en jurist som vill arbeta med något av de klassiska juridiska yrkena - advokat, åklagare eller domare - är betygshets bara förnamnet. Det är bara de absolut bästa som får en chans att "sitta ting", att praktisera på en tingsrätt.
- 10 eller 12 procent fick plats nu senast, tror jag. Konkurrensen blir bara hårdare hela tiden, säger Alborz Shourí.

Han ger samma glimtar som så många andra av hur tufft klimatet kan vara på Juridicum:
Viktiga böcker försvinner på biblioteket. Sidor rivs ut - men inte för de egna studierna. I så fall kunde man ju lika gärna kopiera dem. Nej, motivet är i stället att hindra studiekamraterna att lyckas för bra.

I kårtidningen Dissidenten berättade bibliotekschef Karin Jönsson:
- All nyinköpt referenslitteratur har vi blivit tvungna att låsa in. Böcker försvinner och vi lägger ner mycket tid på att leta
efter dem. Det försvinner nästan omedelbart tre-fyra exemplar av ny kurslitteratur och sedan är det ungefär tre-fyra av de återstående som behandlas så illa att de måste plockas ur samlingarna.
Moralen är alltså inte med nödvändighet hög bland jurister.

Det säger i alla fall Carl-Henric Grenholm som är etikprofessor i Uppsala.
- Jurister är inte skolade att göra självständiga moraliska bedömningar. Deras uppgift är att hålla sig till vad lagen föreskriver, säger han.

Moralen kräver, menar han, mer än juridisk rätt. Men en jurist ska bara avgöra vad som strider mot lagen. Så länge en person inte gjort något som hon kan dömas för i domstol kan hon inte klandras. Carl-Henric Grenholms teori är att detta gör att moralen inte blir så viktig.

Madeleine Leijonhufvud är professor i straffrätt vid Stockholms universitet, där hon har suttit i disciplinnämnden i många år. Hon har också arbetat i
Advokatsamfundets disciplinnämnd och skrivit en bok som heter "Etiken i juridiken".
- Min personliga uppfattning är att det är två sorters personer som lockas till juridiken. Dels sådana som har patos och gärna talar om rättvisa. Dels sådana som ser juridiken som ett redskap för att ta sig fram i livet, både privat och i jobbet.

Just nu är Madeleine Leijonhufvud biträdande generaldirektör på Vetenskapsrådet, men hon håller nära kontakt med juridiken.
- Tyvärr är etikdiskussionen väldigt liten i branschen. Varje domare får ju svära domareden som finns i lagboken. Men det finns ingen juristed, att jämföra med läkareden där läkaren lovar att använda sina kunskaper till medmänniskornas fromma. Det borde vi kanske ha.

I Stockholms universitets disciplinnämnd - till skillnad från i Lund, enligt Sydsvenskans genomgång av två års ärenden - var det oproportionerligt många ärenden som rörde jurister.

Lisa Gurner Björk har pluggat i både Stockholm och Lund.
- Stockholm har en mer opersonlig utbildning, helt utan studentliv och sammanhållning. Betygshetsen är både värre och mer utagerad där, säger hon.

§
Hos Studenthälsan i Lund, dit studenter med hälsoproblem kan söka sig, kommer främst studenter med psykiska problem. Stress och överansträngning är vanligast.

Juriststudenter står för nära en tiondel av samtliga besök.
Eftersom juristerna utgör mindre än 5 procent av studenterna vid Lunds universitet är de alltså klart överrepresenterade.

Det är kanske inte så konstigt. För samtidigt som Sverige utbildar allt fler jurister stängs tingsrätter på löpande band. Det betyder att möjligheterna att få tillämpa kunskaperna snabbt blir färre. Och praktik under utbildningen? Det kan man nästan glömma. Det blir en enda vecka på fyra och ett halvt år.

Lina Hansson ville helst praktisera på Kammarrätten men fick sitt andrahandsval, Ekobrottsmyndigheten.
- Vi var två på hela utbildningen som inte fick vårt förstahandsval, säger Lina Hansson med ett snett leende när vi träffar henne på praktiken i Malmö.

Gruppen som lyssnar på kammaråklagare Jan Olin är vardagligt klädd. Det kan man vara hos ekopolisen. Hos advokatfirmorna och i tingsrätten är det kostym och dräkt som gäller.
- Men de flesta jurister ser ju aldrig en domstol, säger studenten David Kolonej.

Så är det. I dag är affärsjuridiken mest populär. Det är där, med avtalsskrivande och förhandlingar hos de stora bolagen, som man tjänar de stora pengarna. Häromåret fick Juridicum avstå från att dela ut pris till den som hade gjort det bästa examensarbetet i familjerätt. Ingen hade valt den inriktningen.

§
Åter till tentadagen. Nere på Juridiska Föreningens pub en timme efter inlämning är oron långt borta.
- Jag har tentat, jag är trött, jag luktar svett och jag tänker dricka öl, säger Kristin Stjernrup och någon intill skrattar.

Hennes blick är skarp men hyn blek. Hon ser utarbetad men inte olycklig ut.
Den stora är inlämnad och klar. Fatta, klar! Inlämnad!

Mitt emot sitter Ann Karlsson Wede. Också lugn, men inte lika säker på att tentan gick bra. Däremot helt säker på att hon inte ska plugga i helgen.

På samma pubkväll träffas vårterminens novischer. Om stämningen är utmattat uppsluppen bland de nytentade, så är den försiktigt glad bland de nya.
Vid ett bord sitter Hedvig Reesalu, 22, Cecilia Stridh, 19, och Petronella Wallin, 24.

De träffades första gången i går, hänger ihop i dag.
Alla vet ju att det är det som är tricket i början: träffa några personer som är trevliga, och så hålla tag i dem. Sedan, när man har en liten plattform, kan man ge sig ut på sociala utflykter.

För nykomlingar som Hedvig, Cecilia eller Petronella finns många fördomar att beta av.
- Det ska vara stelt och opersonligt har jag hört. Och snobbigt, säger Hedvig Reesalu.
- Och så klädkoder, säger Petronella Wallin, men det har hon en åsikt om:
- Det är som när man åker skidor. Det är oftast inte den med finast utrustning som åker bäst.

§
Fördomarna mot den som läser på Juridicum kan snabbt rabblas upp av alla som pluggar där:

Man måste vara moderat, ha en viss sorts strikta kläder och hata sina klasskamrater i kampen om att få sitta ting.
- Folk verkar tro att juridik är något av det jobbigaste man kan läsa. Men eftersom vi bara har föreläsningar två timmar om dagen blir det mycket fritid, även om man behöver den till att plugga, säger Julia Damerau.

Hur är det med moderaterna då, måste man rösta på dem?
- Haha, nej, det är jag ett levande bevis på, säger hon där vi sitter i cafeterian.
Lädermöbler och elegant takbelysning skapar en miljö som samhällsvetare och kemister bara kan drömma om. Och det är vit medel- och överklass för nästan hela pengen på Juridicum. Undantag finns givetvis.
- Det är omöjligt att trycka för mycket på det - här finns faktiskt människor av alla sorter, säger Julia Damerau.

Juridicums cafeteria direkt innanför svängdörrarna är studenternas centrum. Många tar en billig kopp kaffe i skinnsofforna, en och annan slinker in i rökrummet vars glasdörr med frostat glas får en att associera till brittisk herrklubb med personal som heter George.

Lärarna går oftare in genom en mindre dörr till vänster om stora entrén.
Huset har massor av studieplatser, ett vackert bibliotek och arkitektoniskt roliga lösningar. Det är byggt och ombyggt i flera moment och det är ingen tvekan om att det har funnits sponsorpengar att tillgå.

I den här miljön kan man plugga, äta och leva en hel dag utan att ens behöva gå ut.
Kanske är det därför som gemenskapen, åtminstone i mindre grupper, verkar kunna vara
lika stor som konkurrensen.
- Om man kommer nära folk på den här utbildningen? Jahadå. Jag har till exempel kommit väääldigt nära Daniel här, skrockar Pontus Andgren och tar tag om Daniel Olssons arm.

Pontus Andgren läste först filmvetenskap, sedan engelska.
- Men det kanske jag ångrar lite, så här i efterhand. Man bränner ju sina studiemedel, och
juristlinjen är lång, säger han.

§
Termin fem anses rolig. Kompakt och intensiv, men också praktisk och handfast.
Tjugotreåriga Ida Agering hade roligt tentaperioden igenom. Exemplen och texterna om straff- och processrätt höll henne intresserad.

Tentaresultaten har just anslagits, och Ida är irriterad. Inte mycket, men ändå.
13 personer fick AB, högsta betyg. 38 fick BA, strax där under. 48 fick B, och var alltså godkända. 12 underkändes.

Men många, uppemot 30 eller 40, valde att inte skriva alls.
- Det är där den stora taktiken kommer in. Att kunna känna av att man kan få godkänt, men inte AB, och så välja att inte skriva eller lämna in blankt, säger Julia Damerau.

Julia fick BA, och är nöjd även om hon säger att man alltid vill prestera sitt bästa.
- Men det är ett problem att det vi presterar muntligen inte är värt ett smack.

Flera av deras kursare planerar att överklaga tentarättningen, för att få upp betyget.
- Det är ju helt sjukt att ha en hel termin på en enda tenta, säger Lalaina Persson som sitter med i Juridiska Föreningens utbildningsutskott.
- Som det är nu är godkänt ett misslyckande. Många säger det i alla fall, säger Alborz Shourí.

Konkurrensen finns där, under ytan.
- Jag tror inte att den sprider dålig stämning. Jag menar, vi pluggar ju tillsammans eftersom det är det bästa sättet att lära sig. Då delar vi med oss till varann, säger Julia Damerau.

§
I Stockholm, Umeå och Uppsala rättas alla tentor anonymt. Varje student får en kod att skriva på sitt prov, i stället för namn. Läraren vet alltså inte vilken student som skrev vilken tenta.

I Lund finns ingen sådan regel. För något år sedan tyckte fakultetsstyrelsen att den kunde sträcka sig till att rekommendera anonym rättning. Men det är långt mellan rekommendation och praktisk verklighet: prefekt Bengt Lundell, institutionens chef, har kraftfullt argumenterat för motsatsen. Det måste finnas ett förtroende mellan student och examinator, menar han.

Betygsdiskussionen pågår alltid. Julia Damerau har lagt märke till hur även de mest intensiva betygsförsvararna ofta är beredda att kritisera betygen just på Juridicum.
- Min terori är att folk som vill ha betyg är såna som alltid har varit bäst i klassen. Men när de kommer hit är de inte bäst längre. Då är det inte lika kul med betyg.
Gå till toppen