Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Journalistvikarie - utbränd, barnlös och tyst

En av sex journalister vid svenska tidningsföretag har otrygg anställning.
Minst 1 300 journalister på tidningar, tv och radio befinner sig i vikariesvängen och flyttar efter vikariat på högst elva månader till nästa arbetsgivare för ny korttidsanställning.

Illustration: Petter Lönegård

- Utbränd, barnlös och tyst är den bistra verkligheten för många i mediernas visstidskarusell. Tidningsutgivare vill ha allt fler otrygga anställningar, trots att det inte finns någon rationell anledning, säger facket Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.

Hon överlämnar idag en rapport om det besvärliga läget för unga journalister till arbetslivsminister Hans Karlsson.


Rapporten bygger på intervjuer med 30 journalister som beskriver sitt liv som ständiga vikarier på en otrygg arbetsmarknad. Journalistförbundet hoppas att regeringen vill föreslå en ny lag, som stramar åt anställningsreglerna.

- Det ska inte vara möjligt att avbryta ett vikariat bara för att arbetsgivaren vill kringgå lagen om anställningsskydd, säger Agneta Lindblom Hulthén.


Otryggheten är inte bra för journalistiken, anser hon. Människor i ständig otrygghet blir mindre benägna att ifrågasätta, kräva goda anställningsvillkor och bra löner, anser Agneta Lindblom Hulthén.

- Hur ska en journalist kunna bevaka missförhållanden i samhället när man själv utsätts för det? Om journalistikens roll att bevaka samhället försvagas får det också en demokratisk aspekt, säger hon.


Resultatet blir rädsla och undfallenhet och dessutom att lönerna hålls nere, menar Agneta Lindblom Hulthén.

- Vikarierna vågar inte ta ut sin övertidskompensation. Och det blir ingen diskussion om arbetsmiljön eller kompetensutveckling, vilket drabbar alla, inte bara de stackars evigt otrygga, säger hon.


Den otrygga anställningen drabbar också medarbetare i andra branscher.

- Det är inte mer synd om journalister än om andra. För flera blir otryggheten till slut en personlig katastrof. Man hamnar utanför samhället, får inte hyreskontrakt, eller låna pengar i banken. Man vågar inte skaffa barn, bilda familj. Det finns exempel på kvinnor som avbryter sin graviditet av rädsla för att inte kunna stå till arbetsmarknadens förfogande, säger Agneta Lindblom Hulthén.


Arbetsgivarparten Tidningsutgivarna, TU, anser att facket överdriver problemet och antalet vikarier.

Inom tidningsområdet vikarierar 8 procent, cirka 450 personer, enligt TU:s förhandlingschef Björn Svensson.


TU reagerar också på tidpunkten för rapporten.

- Vi avtalsförhandlar just nu om den här frågan, och vårt förslag är att man bara ska ha företrädesrätt till den typ av tjänst som man vikarierar på, inte till andra tjänster på redaktionen. Då kan man fortsätta arbeta på vikariat längre än elva månader, säger han.


Varför vill företaget inte anställa om man ändå behöver en vikarie under lång tid?

- Det är två olika saker. En företrädesrätt leder ju inte automatiskt till en tillsvidareanställning. "Utlasningen" har inget att göra med hur många fasta tjänster det ska finnas på företaget, säger Björn Svensson.

- Om en redigerare fungerar väl är det inget problem att företrädesrätten är knuten till befattningen, och blir den ledig står den personen först i kön. Men om företrädesrätten ska fortsätta gälla andra befattningar blir det problem, säger Björn Svensson vid TU.


Agneta Lindblom Hulthén anser dock att utlasning inte har med bristande kompetens att göra.

- Vi har medlemmar som åkt ut och in på samma tidning och vikarierat på flera tjänster under sex perioder. Kompetensen är ju uppenbar, säger hon.


En stor orsak till problemet är, enligt Agneta Lindblom Hulthén, överutbildningen av journalister.

- Därför behövs en massiv information om att journalistik är en osäker bransch, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Gå till toppen