Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Våldsamhet tonas ner

Håller Malmö på att bli en alltmer våldsam stad? Nej, säger statistiken. Nej, inte för vanliga Malmöbor, säger de flesta av de poliser, socialarbetare för ungdomar, nattvandrande föräldrar och andra grupper som rör sig ute i stan vid olika tider på dygnet.

MALMÖ. Den senaste veckan har Malmö drabbats av två mord, den värsta fönsterkrossningen på en skola någonsin och två knivdåd. I sommar har en våldtäktsman skrämt upp kvinnor på Möllevången.


I drygt två år har fem socialarbetare arbetat bland ungdomar i centrala Malmö.

De har rört sig i stan de flesta tider på dygnet och varje månad samtalar de med drygt femhundra ungdomar.

- Vi är inte rädda när vi är ute. Tvärtom är vi förvånade över hur få svåra situationer vi hamnat i, säger enhetschef Gaby Wallström, chef för projektet.

Bakgrunden till att projektet startade var den kraftiga ökningen av ungdomsrån. Socialarbetarna försöker framförallt kontakta ungdomar som löper risk att hamna i kriminalitet. I år har ungdomsrån, väskryckningar och andra typer av brott där ungdomar är inblandade gått ner.

- Av de tre somrar vi varit i gång har detta varit den lugnaste. Det kan bero på det dåliga vädret men trenden med minskade ungdomsbrott började redan i våras, säger Gaby Wallström.


En förklaring kan vara, tror Gaby Wallström, att ungdomar mer märker av närvaron av vuxna på stan genom inte bara socialarbetarna, utan också trygghetsvärdar och nattvandrare.

Det nära samarbetet mellan socialarbetarna och polisen tror hon också kan ha bidragit till att göra Malmö en mer säker stad.


Fältbetare Robert Rosenqvist på Malmös fältgrupp tycker att våldet i stan har trappats upp det senaste året.

- De centrala delarna har blivit mer våldsamma. Idag rör sig många ungdomsgrupper, som tidigare fanns i Malmös ytterområden, alltmer i stan, säger han.

Inför Malmöfestivalen har Malmös fältgrupp haft ett första möte om hur de kan skapa en lugn festival. Och det finns en oro.


- Uppenbart finns det tonåringar som springer runt med kniv. Att folk skjuter på en restaurang får oss definitivt att tänka efter, säger han.

Som fältarbetare är han inte kompis med ungdomarna han möter. Istället tar han rollen som vuxen, och efter knivdådet på 29-åringen i Rosengård tänker han på vad den rollen innebär.

- Det har hänt att jag själv har gått emellan ungdomar jag inte har känt. Uppenbarligen ville 29-åringen också göra det, säger han.


Laïd Bouakaz är doktorand i pedagogik och tidigare lärare på Hermodsdalskolan. Han har varit med och utbildat föräldrar i Fosie och hjälpt dem att bilda en nattvandrargrupp. Han har själv varit ute bland ungdomar på kvällarna och tycker inte att Malmö är en farlig stad. Men politiker och medborgare har slutat fråga sig varför ungdomarna är ute på natten.

- Allt handlar om hur man bemöter ungdomarna. Är man misstänksam och utgår från att de är farliga kommer de att försvara sig. Den attityden gör dem arga, säger han.


Istället vill han uppmärksamma att det är brist på sysselsättning och engagemang som gör att ungdomar driver på stan.

- Många undrar varför skolan stänger vid tre. De vill vara kvar, ha något att göra, säger han och tror att Malmö blir tryggt den dagen skolorna skapar trygghet och släpper in föräldrarna i aktiviteter.

Det går absolut inte att jämföra Malmö med europeiska städer som Paris och Marseille, där kriminalitet-en är hög, tycker

Laïd Bouakaz.


- Där finns riktiga gäng som har tappat allt i livet. De lever för kriminaliteten. I Malmö kan jag promenera överallt klockan tre på natten utan att känna mig rädd. I Marseille går jag inte ut efter åtta på vissa ställen, säger han.
Gå till toppen