Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

En gång om året dominerade våldet i Lund

Idag för tio år sedan var Lund en belägrad stad. 30 november betydde hat och våld.
Så plötsligt: det blev lugnt. Kapprustningen mellan högerextrema, motdemonstranter och polis upphörde.
Nu växer åter Karl XII-kulten i Lund. Förra året höll Sverigedemokraterna det första fackeltåget sedan 1993.

LUND. Demonstranterna har stannat. Klockan är 18.45 den 30 november 1993 och tåget fyller Stora Södergatan från Mejeriet upp till Västra Mårtensgatans mynning. I frontlinjen står de svartklädda, maskerade demonstranterna tätt packade, beredda på konfrontation. Bland de tusen demonstranterna finns 400 svartklädda danska BZ-aktivister. Några bär glasflaskor och järnrör. Flera har motorcykelhjälmar och hockeyskydd.

Tidigare på dagen har två män gripits i Malmö. I deras hyrbil fanns flera hundra svarta huvor, ett 50-tal hemmagjorda bomber och lika många järnrör.
Lunds innerstad är tömd på folk och alla tillfarter avspärrade med containrar. Tidigare på dagen har polismästare Holger Radner rått Katedralskolans rektor att stänga och skicka hem eleverna. Alla räknar med våld.

Över Södergatan hörs ropen på blandad svensk-danska.
- Inga rasister på våra gator! Inga rasister på vore gader!

Spänningen, förväntan och oron är befogad. Våldet har eskalerat år för år och polisens insatser har inte varit särskilt framgångsrika. 1991 stod en underdimensionerad och illa utrustad polisstyrka maktlös inför de erfarna danska aktivister som byggt en barrikad vid Domkyrkan.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen