Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Han ångrar inte Bulltoftadådet

Den 15 september 1972 kom terrorismen till Malmö. Ett kapat inrikesplan landade på Bulltofta flygplats. Kaparnas mål var att frita kroatiska terrorister som dömts för mord Jugoslaviens Stockholmsambassadör. Sydsvenskan har träffat en av mördarna i Kroatien.

ZADAR. Den åldrade Ante Stojanov är snällheten själv - i en vecka. Det är första gången han träffar sin svenske son Johan, som hunnit bli 34 år. Men sista dagen vi träffas, när jag ställer frågor om flygkapningen på Bulltofta 1972, blir den gamles blick hård och oförsonlig.


Sydsvenskans fotograf Bert Olssons klassiska bild från Bulltoftadramat. En sjuk passagerare tilläts lämna planet genom att hoppa ut från främre utgången. Arkiv: Bert Olsson 1972

Då förstår jag att Ante Stojanov var en farlig man i sin ungdom, så farlig att Sverige tvingades stifta terroristlagar för att stoppa män som han.

Det första och hittills enda kapade planet i Sverige landade på Bulltofta den 15 september 1972. Det kapades för att Ante Stojanov och de andra sex kroaterna som satt fängslade för mord på den jugoslaviske ambassadören Vladimir Rolovic i Stockholm 1971, skulle fritas.


- Flygkapningen var planerad redan inför attacken mot den jugoslaviska ambassaden. Om vi skulle åka fast skulle våra kamrater få oss fria genom att kapa ett plan, säger Ante Stojanov.


Vi sitter på ett hotellrum i staden Zadar på Kroatiens kust vid Adriatiska havet. När Ante har träffat sin svenske son Johan Tell från Falun för första gången ställer jag några frågor om Ante Stojanovs terroristförflutna i Sverige. Det är då Ante Stojanovs blick blir farlig och det är då han säger att han var beredd att döda en av sina egna.

- Det var jag som var befäl för en grupp kroater. Jag beordrade en man som jag litade på att få oss fria.


Ante Stojanov är mentalt tillbaka i början av 70-talet. Hans högra hand rör sig från höften som om han drar en revolver. Den stannar upp i luften och den gamle siktar på den osynlige mannen.

- Jag hade mördat honom om han inte kapat planet och fått oss fria ur de svenska fängelserna, säger han med självklarhet i rösten.


Ante Stojanov, som då var 34 år, dömdes för medhjälp till mord på den jugoslaviske ambassadören medan hans då tjugoårige kusin Miro Baresic tillsammans med Ante Brajkovic fick livstid.

Den jugoslaviska säkerhetstjänsten har alltid hävdat att Ante Stojanov som av Stockholms tingsrätt dömdes för medhjälp till mord, i själva verket var hjärnan bakom attentatet och flygkapningen.


- Ja, det stämmer att jag var hjärnan även bakom attacken på den jugoslaviska ambassaden. Vi ville inte mörda ambassadören men han gjorde motstånd och då handlade det om honom eller oss, säger Ante Stojanov, som övervakade operationen från en bar på Strandvägen.

Han betraktar ambassadörsmordet och flygkapningen som startskottet för den kroatiska självständighetskampen och tycks vara omåttligt stolt över det.


Jag påpekar att ambassadörsmordet och flygkapningen var de första terroristattackerna i Sverige i modern tid och att det var på grund av honom som Sverige stiftade terroristlagar. Jag invänder också att passagerarna utsattes för livsfara.


Ante Stojanov höjer hotfullt sin röst. Jag inser att vi inte kommer någon vart och att vi inte talar samma språk. Han är inne på sin frihetskamp och i hans värld är alla medel tillåtna för att uppnå det målet. Och enligt honom var passagerarnas liv aldrig i fara.


Bulltoftakaparna uppnådde sitt syfte. Den svenska regeringen gav sig och gick med på kaparnas krav att frige Ante Stojanov och ambassadörsmördarna. De tog sin tillflykt till det dåvarande fascistiska Spanien för att sedan efter några år hamna i Paraguay.

På 90-talet när kriget på Balkan började återvände Stockholmterroristerna och flygkaparna till Kroatien som frihetshjältar.


Miro Baresic stupade i strid i juli 1991 men den kroatiska regeringen hemlighöll hans död i över ett år för att inte moralen i den kroatiska armén skulle sjunka. Han utnämndes postumt till general.

Trots att Ante Stojanov framställs som hjälte i kroatiska medier, har han det inte gott ställt.


Den enda inkomsten är en soldatpension för de fyra åren han krigade i den kroatiska armén. I övrigt fick han ingenting av den kroatiska staten, varken bostad eller någon fallskärm.


Fotnot
. Ante Stojanov har flera barn i Sverige. Filmen om mötet mellan honom och ett av dem, sonen Johan Tell, "Min pappa var terrorist", visas på torsdagskvällen klockan 22.35 i TV4.

FAKTA

Sex terrorister lämnades ut till flygkaparna

Det var klockan 17.10 den 15 september 1972 som det kapade inrikesplanet landade på Malmös gamla flygplats - Bulltofta. Tre kroatiska män från den fascistiska rörelsen Ustasja höll 86 passagerare och 4 besättningsmän som gisslan.

Deras krav var att sju medlemmar av deras organisation skulle släppas ur svenska fängelser. De avtjänade långa straff för inblandning i mordet på den jugoslaviske ambassadören i Stockholm året innan.
Dramat varade till strax före nio morgonen efter.
Dåvarande justitieministern Lennart Geijer kom själv till Malmö och skötte förhandlingarna som pågick hela natten med kaparna.

Slutet blev att sex av de fängslade terroristerna som förts till Malmö lämnades ut mot att gisslan släpptes. Kaparna fick också en halv miljon kronor vilket de krävt. En sjunde av de inblandade i ambassadörsmordet vägrade att följa med.
Planet lyfte och flög till Madrid. Kaparna och deras fritagna kamrater greps och fick ytterst symboliska straff - snarare beskydd - i det Spanien som då var en fascistisk diktatur under Franco.

De släpptes efterhand och skingrades över världen. Några återvände till Kroatien i samband med Jugoslaviens sönderfall.
Ante Stojanovs brott är idag preskriberade, det är en anledning till att han nu berättar.

Håkan Thorsson
Gå till toppen