Google Chrome
Firefox
MALMÖ. Är "Rosengårdssvenska" en ny svensk
dialekt? Eller en brytning? Eller ett nytt malmöitiskt ungdomsspråk?
Tre frågor som ska få svar i en av de största svenska undersökningar någonsin om ungdomsspråk i Malmö, Stockholm och Göteborg.
Projektet pågår i fem år och sysselsätter femton forskare och doktorander vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Lund.
I Malmö har drygt hundra gymnasieelever från alla delar av Malmö, cirka sextio av dem med utländsk bakgrund, fått sitt tal inspelat på band. Forskarna har lyssnat på gruppdiskussioner i klassen, föredrag inför klassen, diskussioner. En del elever har gjort egna bandupptagningar bland kompisar och hemma vid matbordet.
Nu håller de många timmarnas inspelningar på att renskrivas och analyseras.
En av de tre frågorna har forskarna redan ett svar på: Rosengårdssvenska är i n t e en brytning. Definitionen på en brytning är att modersmålet slår igenom och att det sker ofrivilligt.
Inget stämmer in på Rosengårdssvenskan. Ungdomarna i undersökningen har svenska som modersmål och behärskar språket mycket bra. Alla är födda i Sverige eller kom hit i så unga år att deras språk har formats här. Forskarna har gjort det urvalet just för att slippa skilja ut dem som bryter från dem som inte gör det. Även om ungdomarna talar ett annat språk i hemmet så påverkar det inte deras svenska i någon högre grad.
- Rytmen kan låta "utländsk" men sättet att tala är högst frivilligt och medvetet. Det bevisas av att ungdomarna kan slå om till normalmalmöitiska/skånska när de vill, säger Petra Bodén, doktor i fonetik, som undersöker uttalet, särskilt den stackatoliknande rytmen, i Rosengårdssvenskan.
 |
Språkforskaren Petra Bodén, omgiven av Ylwa Wirling och Anna Hansson har undersökt Rosengårdssvenskan i forskningsprojektet om ungdomar sätt att tala. Foto: Henrik Brunnsgård |
Forskarna har förvånats över hur lika ungdomarna talar sin Rosengårdssvenska oavsett vilken del av stan de kommer ifrån eller deras bakgrund.
- Det är som om de utvecklat en ny "dialekt", säger Petra Bodén.
Flera av inspelningarna visar hur ungdomarna växlar språk beroende på om de talar med kompisar eller vuxna. Ingen skulle komma på tanken att exempelvis söka jobb på Rosengårdssvenska.
Att svänga mellan dialekter är inte unikt för ungdomar. De flesta gör det beroende på vem man talar med.
- Bara genom att lyssna på hur någon talar i telefonen kan man lista ut vem som finns i andra änden. Både vuxna och ungdomar markerar bakgrund, identitet och grupptillhörighet genom sättet att tala, säger Petra Bodén.
En överraskning var att så många ungdomar utan någon som helst invandrarbakgrund har lagt sig till med Rosengårdssvenskan ("wannabe-blattar", "hobby-spaggar", "hobbyblattar" är några beteckningar på dem). Men gjorde det för att det är kul och låter coolt.
Och sättet att tala sprider sig till hela stan, även i Limhamn och andra områden där det inte bor så många med utländsk bakgrund. Så egentligen är beteckningen "Rosengårdssvenska" missvisande eftersom det talas överallt.
På frågan "vem kan tala Rosengårdssvenska?" svarade trettio procent att alla oavsett bakgrund kan göra det. Resten tyckte att bara personer med någon form av utländsk bakgrund kan det.
Den medvetna brytningen kan också höras i elevernas engelska, eller snarare amerikanska, uttal.
- De talar väldigt bra engelska och vissa verkar alltså till och med kunna lägga sig till med en amerikansk motsvarighet till Rosengårdssvenska.
Eleverna var överens om att rosengårdssvenskan är ett ungdomsspråk som man lägger av med när man slutat gymnasiet. Men kanske är åldersgränsen på väg att flyttas upp, tror de. Skälet är att Zlatan Ibrahimovic, 23, enligt eleverna har behållit sin dialekt.
- Zlatan har gett Rosengårdssvenskan status, säger Petra Bodén.
Rosengårdssvenskan har inget genomslag i elevernas skrivna svenska, enligt de lärare som är med i undersökningen. Skolbetygen är inte heller sämre än andra elevers.
Är Rosengårdssvenska skånska?
- Den låter mer skånsk för icke-skåningar än vad skåningar kanske tror. När forskare från Göteborg och Stockholm hört inspelningarna med har de identifierat dialekten som "skånsk" i första hand och "utländsk" i andra hand, säger Petra Bodén.
Är rosengårdssvenskan ett rikt eller torftigt språk? Åsikterna skiljer sig mycket, inte från skola till skola, utan snarare från klass till klass.
- I en klass sa nästan alla att de inte talade Rosengårdssvenska och att de inte tyckte om dialekten. I en annan klass sa eleverna precis tvärtom, säger Petra Bodén som själv tycker att Rosengårdssvenskan inte är torftig:
- Snarare tvärtom, ungdomarna behärskar ett register till.
FAKTA
Detta utmärker Rosengårdssvenskan:
*Den stötiga, staccatoaktiga satsmelodin.
*Varje stavelse ges lika stor vikt. Ex: ordet "invandrare" betonas på svenska på första stavelsen. De obetonade stavelserna snabbar man sig snabbt förbi i svenska. På Rosengårdssvenska betonas oftare stavelser. in-van-dra-re.
- Det ökar tydligheten och förändrar talrytmen, säger Petra Bodén.
*Stigande slut-ton, det vill säga betoningen går upp i slutet på en mening. I vanlig Malmödialekt går melodin ned.
*Man använder tonande "s" ("z"). När en av forskarna sa slangordet "zip" och uttalade det "sip", det vill säga utan tonande "s, förstod eleverna inte vad hon menade. Det var först när hon bokstaverade som eleverna sa "menade du zip?!" (hata).
*"Ch" uttalas "tj" som på engelska. Ett ord som "chilla" uttalas "tjilla" och inte "schilla". Checka uttalas "tjecka".
*De skorrande "r":en används mest men en del blandar rullande och skorrande "r" även i samma ord. Exempel: det var inte ovanligt att eleverna uttalade Rosengård med ett skorrande "r" i början och ett rullande i slutet.
*Tjejer och killar pratar lika mycket Rosengårdssvenska när det gäller uttalet. Killarna använder mer slangord.
*Slangorden skiljer sig åt mellan stadsdelarna. Exempelvis säger elever boende i Holma att de använder andra ord än Rosengårdsungdomarna.
*Stor frekvens av "du vet" och "å sånt". En kille som spelades in använde sexton "du vet" när han skulle beskriva sin flickväns nyinköpta topp för en kompis.
*Stort förråd av slangord där de flesta kommer från amerikanskan och svenskan. Även ord från andra språk används.
*Inflytande. De flesta använde dock slangorden ganska sparsamt. Många av orden har kort livslängd samtidigt som uppfinningsrikedomen är stor
- Man vänder och vrider på ord och betydelser och visar sin språkliga förmåga genom att hitta på nya och roliga slangord,säger Petra Bodén.
*Det förekommer rak ordföljd ("vet ni vad, utan mina historier ni hade inte haft roligt") men det var betydligt mer sällsynt än vad forskarna trodde.
*Eleverna har inga problem med de svenska ordaccenterna (det vill säga att i uttalet skilja på exempelvis "tomten" (som kommer till jul) och tomten (som omger ett hus)). För personer som inte har svenska som modersmål är detta mycket svårt att lära.
-Det är ännu ett bevis på att Rosengårdssvenskan inte är en brytning, säger Petra Bodén.
*Den stötiga, staccatoaktiga satsmelodin.
*Varje stavelse ges lika stor vikt. Ex: ordet "invandrare" betonas på svenska på första stavelsen. De obetonade stavelserna snabbar man sig snabbt förbi i svenska. På Rosengårdssvenska betonas oftare stavelser. in-van-dra-re.
- Det ökar tydligheten och förändrar talrytmen, säger Petra Bodén.
*Stigande slut-ton, det vill säga betoningen går upp i slutet på en mening. I vanlig Malmödialekt går melodin ned.
*Man använder tonande "s" ("z"). När en av forskarna sa slangordet "zip" och uttalade det "sip", det vill säga utan tonande "s, förstod eleverna inte vad hon menade. Det var först när hon bokstaverade som eleverna sa "menade du zip?!" (hata).
*"Ch" uttalas "tj" som på engelska. Ett ord som "chilla" uttalas "tjilla" och inte "schilla". Checka uttalas "tjecka".
*De skorrande "r":en används mest men en del blandar rullande och skorrande "r" även i samma ord. Exempel: det var inte ovanligt att eleverna uttalade Rosengård med ett skorrande "r" i början och ett rullande i slutet.
*Tjejer och killar pratar lika mycket Rosengårdssvenska när det gäller uttalet. Killarna använder mer slangord.
*Slangorden skiljer sig åt mellan stadsdelarna. Exempelvis säger elever boende i Holma att de använder andra ord än Rosengårdsungdomarna.
*Stor frekvens av "du vet" och "å sånt". En kille som spelades in använde sexton "du vet" när han skulle beskriva sin flickväns nyinköpta topp för en kompis.
*Stort förråd av slangord där de flesta kommer från amerikanskan och svenskan. Även ord från andra språk används.
*Inflytande. De flesta använde dock slangorden ganska sparsamt. Många av orden har kort livslängd samtidigt som uppfinningsrikedomen är stor
- Man vänder och vrider på ord och betydelser och visar sin språkliga förmåga genom att hitta på nya och roliga slangord,säger Petra Bodén.
*Det förekommer rak ordföljd ("vet ni vad, utan mina historier ni hade inte haft roligt") men det var betydligt mer sällsynt än vad forskarna trodde.
*Eleverna har inga problem med de svenska ordaccenterna (det vill säga att i uttalet skilja på exempelvis "tomten" (som kommer till jul) och tomten (som omger ett hus)). För personer som inte har svenska som modersmål är detta mycket svårt att lära.
-Det är ännu ett bevis på att Rosengårdssvenskan inte är en brytning, säger Petra Bodén.