Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Ingemar Simonsson död i lastbilsolycka

Prästen Ingemar Simonsson omkom på måndagen när han blev påkörd av en backande varubil på Ribersborg.

MALMÖ. Bilen skulle leverera varor till Kallbadhuset och backade ut mot bryggan.

På den asfalterade gång-cykelvägen kom vinterbadaren Ingemar Simonsson gående på väg till kallbadhuset och varken han eller chauffören upptäckte faran i tid.


Ingemar Simonsson skadades så allvarligt att han avled direkt. Lastbilschauffören chockades så svårt att han inte kunde höras av polisen under måndagen.






Han bröt mot kyrkans

konventioner


Den tredje maj 1968.  Världspolitiken har kommit till tennisidyllen Båstad. Sverige ska spela Davis Cup-match mot apartheidregimen Rhodesia. Femtonhundra demonstranter försöker stoppa matchen.

Polisen spärrar av tennisstadion med taggtråd, skjuter tårgas och spolar omkull folkmassan med vattenkanon. "Frihet åt Zimbabwe", "Låt läktarna stå tomma", "Rasister Smithar ner Båstad" står det på plakaten när demonstrationståget går genom stan. 

I första ledet, klädd i trenchcoat och med händerna i fickorna, går en snaggad ung man i prästkrage. Dagen efter vet Sverige vem pastor Ingemar Simonsson, föreståndare för stiftsgården i Båstad, är.


Matchen stoppades, Ingemar Simonsson hotades och fick polisbevakning i tre veckor. Kyrkan kritiserade honom för att ha blandat politik i religionen, för andra blev han en hjälte och förebild. Och för Ingemar Simonsson själv var Båstad en vändpunkt i livet. I en intervju i Sydsvenskan trettio år senare säger han:

- Det gällde att gå från ord till handling, att inte svika sina ideal. Redan när jag gick min prästutbildning pratade vi mycket om allas lika värde och det förhatliga i att människor diskriminerades på grund av sin hudfärg. När så Sverige skulle spela tennis mot en rent rasistisk stat kändes det självklart för mig att gå ut och delta aktivt i protesterna. Det fanns inga alternativ om jag ville behålla min trovärdighet inför andra men kanske framför allt inför mig själv.

Sedan dess har Ingemar Simonsson, på sin dröjande och eftertänksamma Blekingedialekt, predikat, debatterat, sjungit, demonstrerat och skrivit insändare mot förtryck och orättvisor. 


Ingemar Simonssons pappa var präst men det var långt ifrån självklart att sonen skulle gå i sin fars fotspår. Han gick till sjöss och blev jungman. En ärrad matros berättade för honom hur han kämpat för sitt liv när hans fartyg torpederades under kriget. Matrosen sa "hade du inte bett till Gud om du varit i mitt ställe?"

Det gjorde djupt intryck på Ingemar Simonsson. Och år 1955 prästvigdes han. Han började omgående med att bryta kyrkans konventioner. Istället för att utsättas för långa, torra bibelförhör fick hans konfirmander spela teater. Han blandade in dagsaktuella politiska händelser och kontroversiella ämnen i sina predikningar.


Ingemar Simonsson blev kyrkoherde i Hyllie församling och upplät kyrkorummet åt asylsökande. Han reste runt i militärdiktaturerna Chile och Argentina och smugglade ut brev från den politiska oppositionen.

På hemmaplan har han slagits för de homosexuellas rätt till adoption och varit djupt engagerad för de hemlösa.

- Jag minns en gång när jag skulle predika inför hemlösa på temat en kristen människas frihet. Då hördes en röst: "Vilken jävla frihet?" Det fick mig att tänka efter, har han berättat.


Ingemar Simonsson förde en annan kamp också, mot sin alkoholism. I flera år lyckades han hålla fasaden utåt mot församlingsmedlemmarna i Hyllie och allmänheten. Det dröjde flera år innan han själv insåg att han var alkoholist:

- Jag minns mycket tydligt vad det var som fick mig att erkänna att jag hade ett stort problem. Det var när jag ringde min syster och frågade om jag fick komma och hälsa på henne. Men hon ville inte ha dit mig, hon tyckte det var obehagligt att jag drack och blev berusad, har han berättat.


Han blev en av de första patienterna på Nämndemansgården och blev fri från sjukdomen. I många år var han behandlingshemmets präst.

- Det handlar inte om att predika moral utan om att visa vad moral verkligen är. Du kan vara ledsen för ditt förflutna men har också rätt att dra ett streck över det och gå vidare. För mig rymmer den filosofin mycket av de sanna kristna värderingarna, har han sagt.


Ingemar Simonsson berättade öppet om sitt missbruk. Han har aldrig gjort någon hemlighet av att han trivdes med att vara i rampljuset. Han var en ständig besökare på Sydsvenskans Malmöredaktion. Ofta hade han med sig en insändare eller ville han bara berätta vad han höll på med för tillfället.

- Så länge man handlar i linje med sin egen övertygelse är det inte fel att försöka skapa rubriker.


En av de sista gångerna Ingemar Simonsson förekom i Sydsvenskan var när han talade på minnesföreställningen för flodvågskatastrofens offer på Malmö Musikteater. Hans systerdotter miste man och barn.

- Hur kan Gud tillåta? Jag har inget svar på den frågan. För mig är tillvaron en kamp mellan Gud och det onda. Det går inte att finna en mening i allt som sker, sa Ingemar Simonsson i sitt tal. 
Gå till toppen