Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Kyrkor stöder ekonomisk bojkott
mot företag som hjälper Israel

I somras beslutade USA:s presbyterianer att dra tillbaka sina investeringar i företag som bidrar till Israels repressalier mot palestinierna.
Nu uppmanar de kristna kyrkornas världssamfund sina medlemskyrkor att göra samma sak.

SAN FRANCISCO. Tack vare sina pensionsfonder är USA:s samfund betydande investerare. Runt 50 miljarder kronor befinner sig exempelvis i landets presbyterianska kyrkas pensionsfond.


Länge hade samfundet samma inställning som alla andra investerare: att få största möjliga utdelning på sina investeringar.


I somras beslutade samfundet att det inte kan stödja företag som bidrar till förtrycket av civila palestinier.

Det gäller företag vars produkter används vid demoleringen av palestinska hem och byggandet av illegala judiska bosättningar samt av muren mellan Israel och de palestinska områdena. Till de företag som kommer att bli av med presbyterianernas pengar är traktor- och bulldozertillverkaren Caterpillar.

- Pensionsfonder, vare sig de tillhör någon kyrka eller inte, har blivit mycket mer aktiva och utövar sin makt som institutionella investerare, säger David Miller, före detta chef på banken HSBC och professor i företagsetik på Yale-universitetet.


50 miljoner kronor från ett samfund kan verka som en bagatell. I slutet av februari anslöt sig dock Kyrkornas världsråd i Genève, som företräder 347 protestantiska samfund, till de amerikanska presbyterianernas linje.


- Men sådana här yttringar har för det mesta ingen betydande effekt på företagen i fråga. Det offentliga tryck som kommer i yttringarnas kölvatten kan dock få företagen att tänka om, förklarar David Miller.


Kyrkornas världsråd vet inte hur mycket pengar dess medlemssamfund har investerade i företag med oetisk verksamhet i Israel. Den största delen kommer dock från Europa och USA.

- Det är inget nytt att kyrkor har etiska kriterier för var de investerar sina pengar. Vårt beslut är följden av att tidigare vädjanden till Israel att stoppa ockuperingen gjorts för döva öron, säger Peter Weiderud, svensk chef för Kyrkornas världsråds internationella avdelning.

Kyrkor har länge utövat ekonomiska påtryckningar mot företag.


Till de tidigare fallen hör företag som använder sig av "sweatshops", borrar efter olja i Sudan och företag som samarbetade med Sydafrikas apartheidregim. Judiska organisationer har kallat kyrkornas Israelbeslut antisemitiskt.

- Men det handlar inte om oss palestinier utan om att man är konsekvent och inte investerar pengar i företag som bryter mot mänskliga rättigheter, säger Mitri Raheb, luthersk präst i Betlehem.



Elisabeth Braw
Gå till toppen