Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kvar i huset på äldre dar

När Kerstin och Bertil Svensson köpte sitt radhus i Limhamn för mer än trettio år sedan var det ljuset och trädgården de föll för. I dag är de glada över att huset visade sig vara lätt att handikappanpassa så att de kan bo kvar trots att Bertil Svensson numera är rullstolsburen.

LIMHAMN. Att kedjehuset öppnar sig mot ljuset och trädgården, det var vad Kerstin och Bertil Svensson föll för när de först såg huset. Drygt trettio år senare bor de kvar, men de har förändrat bostaden i olika etapper - inte minst för att kunna bo kvar sedan Bertil blivit rullstolsburen.

Flera innerväggar har rivits för att få en öppnare planlösning så att de kan röra sig friare. Huset har vunnit på det, tycker Kerstin och Bertil Svensson. Foto: Anette Eriksson

- Det här är kvalitetsboende för oss. Vi har byggt upp detta hem, det är vår skapelse. Så när Bertil blev sjuk hade vi inte en tanke på att flytta utan anpassade vårt hem, säger Kerstin Svensson.

Kerstin och Bertil Svenssons radhus på Broddagatan i Limhamn ligger i ett område med enplans kedjehus i rött tegel med kringbyggda trädgårdar.

Här har de bott sedan området byggdes 1972, och här har de format sitt boende allt eftersom livet förändrats. När barnen flyttade hemifrån tog paret till exempel bort några mellanväggar för att få större vardagsrum, och när garaget inte längre behövdes blev det till hobbyrum för Kerstin Svensson.


När Bertil Svensson blev sjuk för några år sedan och hamnade i rullstol visste de inte om de skulle kunna bo kvar.

- Man får ha mycket vilja och vara kreativ för att lösa problem som uppstår. Men det betyder mycket för oss att bo kvar, det är viktigt för självkänslan, säger Kerstin Svensson.

De har delvis fått ombyggnaden betald med hjälp av bostadsanpassningsbidrag, men de har också gjort en del utöver det.

- Att få bidrag till badrumsombyggnad är inga problem, men vi fick slåss lite för att få den här speciella toalettstolen, clos-o-maten, som Bertil Svensson fått syn på när han var engagerad för NHR berättar Kerstin Svensson.


Den gör att den som inte klarar att torka själv blir duschad och torrblåst istället.

- Den är jättebra! Att behöva få hjälp med intimhygienen är oerhört integritetskränkande. Malmö kommun ansåg att den var för dyr, men vi kontrade med att sjukhem är ännu dyrare och till slut gick det vägen.


Badrummet kaklades också om för att väggarna skulle klara en handikappvänlig dusch. Bidén togs bort för att ge bättre svängrum.

Samtidigt valde de att ta bort några innerväggar i huset och byta ut trösklarna till platta sådana. De fick även installerat en ramp och en dörröppnare mot trädgården, så att det är enkelt att ta sig in och ut.


Trädgården har fått förnyad status i och med att Bertil och Kerstin Svensson är mer bundna till hemmet än förut.

- Nu när vi inte längre har sommarstugan är trädgården vår oas, säger Kerstin Svensson. Där tillbringar vi väldigt mycket tid, vi äter ofta ute, och snart står dörren till trädgården öppen hela dagen.

Här ute har de byggt sig ett litet blått lusthus där de kan äta middag eller ta en middagsslummer i skuggan under varma sommardagar.

- Det har blivit som vårt sommarhus, vi använder det långt in på hösten, säger hon.


För att få trädgården att bli en större del av huset har de satt in fler fönster och byggt ett burspråk som gör att vintersolen flödar in i vardagsrummet.

- Vi valde huset med omsorg. Vi ville absolut ha västersol, säger Kerstin Svensson och berättar om proceduren, hur de stod flera år i bostadsförmedlingskö och slutligen blev tilldelade huset som då kostade 143 000 kronor.


Originalritningen skiljer sig mycket från hur det 115 kvadratmeter stora huset ser ut i dag. Två smårum har tagits bort, och ytterligare några väggar mot kök och hall har man rivit för att få bättre svängrum.

I dag breder ett vinklat vardagsrum ut sig genom bostaden. I mitten har Bertil Svensson sin favorithörna där han spisar jazz - för dagen Count Basie - med utsikt över trädgården.

Kerstin kan syssla med sin hobby, gamla textilier, i arbetsrummet i det gamla garaget.

- Huset är rätt radikalt förändrat. Jag tycker att det har vunnit på att vi har vält väggar, det gav större rymd och bättre kontakt med både kapprum och trädgård, säger Kerstin Svensson.


Deras hus visade sig lätt att handikappanpassa eftersom det är byggt i ett plan med innerväggar som var enkla att ta bort.

- Vi hade tur. Tack vare att det var så konstruerat från början har vi kunnat bo kvar!

FAKTA

Bostadsanpassningsbidrag
Som funktionshindrad har man rätt till kommunalt bostadsanpassningsbidrag. Runt 60 000 personer får någon form av bostadsanpassningsbidrag varje år i Sverige.

Under 2003 betalade Sveriges kommuner ut 823 miljoner kronor i bostadsanpassningsbidrag. Samma år överklagades ungefär vart femte ärende till länsrätten.

En bostadsanpassning kan kosta från några tusen kronor till mer än en miljon. Kommunerna i de nordligaste delarna lägger överlag mer i bidrag per invånare, enligt en rapport från Boverket.
Gå till toppen