Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Nytt guldfynd hänför och förbryllar forskare

Idag kommer två runexperter till Historiska museet i Lund. Deras uppdrag: avslöja ett sensationellt myntfynds symboliska hemligheter. Det hittades i Uppåkra.

UPPÅKRA. – Vi hittade den förrförra torsdagen i området runt ceremonihuset i det ytliga jordlagret. Den låg inte under någon sten och vi kunde inte se att den var nedgrävd, utan den kom fram väldigt anonymt.
Karl-Magnus Lenntorp, grävningsledare för arkeologerna i Uppåkra, berättar via mobiltelefon om fyndet, som knappast kan kallas anonymt. Arkeologiprofessor Lars Larsson fyller i:

– Det är ett ovanligt stort mynt, och speciellt – det har runinskriptioner, motivet innehåller inget fyrfota djur, och under huvudet på bilden finns en slags halsbågar som vi inte känner igen sedan tidigare, säger han med märkbar entusiasm.
När Sydsvenskan träffar Lars Larsson och Historiska museets chef Per Karsten visar de upp tre guldbrakteater. Förutom den nyligen funna brakteaten förevisas två lite mindre, som hittades med metalldetektor för ett par år sedan.

Den ”nya” brakteaten är i god kondition, vilken kan tyda på att den inte har legat i marken under alltför lång tid. Med arkeologiska mått mätt, ska tilläggas: trots allt dateras själva tillkomsten av brakteaten till åren runt 500-talet e. Kr.
För ovanlighetens skull är det fritt fram att greppa arkeologiska föremål utan vita handskar – myntens ädla material står emot både tidens och kroppens tänder.
På en av de mindre brakteaterna finns det några symbolladdade tecknen, som man tolkat som ”öl” och ”vin”, eller möjligtvis ”lök”. Lika enkelt att tyda den större brakteatens runring är det dock inte. Man får sväva i ovisshet om innebörden tills dess att de inkallade runexperterna har gjort sitt.

Men hur hamnade de då i jorden? Ja, man har knappast slängt de här ädla föremålen, menar Lars Larsson. Nej, mynten har medvetet lagts ned i jorden som offergåvor.
– Guld har en alldeles speciell betydelse. Dessa mynt delades ut till krigsledare som tack för sina insatser, de lämnades ut vid stora fester och blot, säger han.

Att man har hittat tre brakteater av det här slaget inom samma utgrävningsområde är rekord i Sverige. I och för sig var det inte överraskande att man skulle stöta på dem just i den arkelogiska guldgruvan Uppåkra.
– Men det här är första gången som man har hittat sådana här föremål i en större kontext, säger Lars Larsson.
– Det är mycket spännande!

Romerska medaljonger förebild

Guldbrakteat är ett hängsmycke som uppträder i Norden mot slutet av romerska järn-åldern, och är en av de mest karaktäristiska föremålsformerna under den guldrika folkvandringstiden 400–550 e. Kr.

Till en början utgjordes motiven av efterbildningar av romerska kejsarmedaljonger. På den yngsta brakteat-typen hade man i stället gått över till renodlad djurornamentik, där det vanligaste motivet var ett människohuvud placerat över ryggen på ett fyrfota djur.

Källa: Bra böckers lexikon.
Gå till toppen