Varje gång ett konstverk säljs vidare har konstnären eller arvingarna rätt till en ersättning på fem procent av försäljningsvärdet. Ersättningen som heter droit de suite gäller under konstnärens livstid och 70 år därefter.

Men auktionsbyråerna får inte betala direkt till konstnärerna utan måste gå via en organisation som representerar upphovsmännen. Problemet är bara att det finns två organisationer som båda anser sig ha rätt att betala ut ersättningen och därmed tjäna pengar på att ta ut administrativa avgifter.

Den ena är Bildkonst Upphovsrätt Sverige (BUS) som företräder 45000 konstnärer i Sverige och utomlands. De är helt dominerande på den svenska marknaden. Den andra är Konstnärernas intresseförening för droit de suite upphovsrätt i Sverige (DUR). Föreningen bildades 1996 som en protest mot BUS och de höga administrativa avgifterna. De båda organisationerna ligger i fejd med varandra.

– DUR finns inte, de har knappt några medlemmar. Hela bygget av DUR är satt att protestera mot lagstiftningen. Det krävs en större organisation för att kunna sköta utbetalningarna på ett korrekt sätt, säger Mats Lindberg, vd för BUS.

Det håller inte DURs ordförande Tomas Almberg med om.

– Vi har 650 medlemmar idag och vi har sagt att vi kan tänka oss att dela pengarna fifty fifty men BUS vill ha allt, säger han.

En dom i högsta domstolen från 2000 slår fast att både BUS och DUR har rätt att betala ut pengarna. Auktionsbyråer kan betala till vem de vill, men för att slippa ta ställning har en del firmor valt att deponera pengarna hos Länsstyrelsen. En av dem är Auktionshuset Sten von Scheele i Malmö.

– Jag bryr mig inte om vem pengarna går till. De som anser sig ha rätt till pengarna får väl hämta dem. Jag har gjort så här på inrådan från mina jurister för att slippa bekymmer, säger Sten von Scheele.

Fram till idag har han deponerat drygt 2,6 miljoner kronor. Pengarna kommer bland annat från försäljningen av Chagallitografier värda 200 000 kronor styck, ett konstverk av Lennart Jirlow som sålts för 282 000 kronor och ett verk av Hundertwasser som såldes för 123 000 kronor. Sammanlagt finns det drygt tre miljoner på Länsstyrelsen i Skåne som bara väntar på att betalas ut. BUS betraktar auktionshusets agerande som rent sabotage.

– Scheele kan betala till oss, alla andra gör ju det. Vi uppfattar det här som ren obstruktion, säger Mats Lindberg.

Eftersom HD-domen slår fast att båda organisationerna har rätt till pengarna vet inte Länsstyrelsen vem de ska betala ut till. Pengarna står kvar och förräntas tills organisationerna kommit överens om hur pengarna ska fördelas. Under tiden får konstnärerna och deras anhöriga vara utan sina pengar.

– Det är skandal för det är många dödsbon och behövande konstnärer som drabbas av det här, säger Agneta Sundberg, kanslichef på DUR.

Vad händer då med pengarna? Efter tio år i förvar hos Länsstyrelsen betalar de tillbaka pengarna till auktionsbyråerna. De kan då välja att antingen betala pengarna till BUS/DUR eller sätta in dem hos Länsstyrelsen igen för en ny decennielång förvaring.

För att ändra på detta krävs antingen en lagändring eller att de båda organisationerna sätter sig ner och blir överens.

– Tvisten är ju löst genom HD-domen och vi vill inte pröva det här på nytt. Just nu inväntar vi en ny EU-lag, och vi vill inte dra igång något innan den är på plats i januari nästa år, säger Mats Lindberg på BUS.

På DUR hoppas man istället på maktskifte.

– De borgerliga och miljöpartiet står på vår sida när det handlar om att gå emot BUS-monopolet. Det här är väldigt infekterat, det handlar om två ideologier som kämpar mot varandra, säger Tomas Almberg på DUR.

Och medan de två träter får konstnärerna och deras arvingar fortsätta att vänta på sina pengar.

Efterlysning: Är du släkt med en avliden konstnär vars verk har sålts vidare på auktion? Då kan du ha pengar att hämta hos BUS.

Nyligen publicerade BUS en lista på åtta konstnärer i hopp om att föra samman Droit de suit-ersättningarna med sina rättmätige ägare. Agneta Svederud jobbar med att spåra konstnärerna och deras anhöriga.

– Det är ett spännande detektivarbete. Vi börjar med att söka efter födelseuppgifter i konstnärslexikon. Om de är döda så kan man gå till Släktforskarförbundet som har gett ut Sveriges Dödbok för folk som har avlidit mellan åren 1950–2003.

Eftersom droit de suit-ersättningen gäller 70 år efter att en person har avlidit så gäller det ibland att gräva sig ner i flera lager av bouppteckningar. Långt ifrån alla anhöriga går dock att spåra.

– Vi hittar väl en tjugo, trettio om året skulle jag tro, men vi har flera där vi inte vet alls, säger Agneta Svederud.

Hur mycket pengar som finns avsatta vill hon inte säga, men det är tydligt att en granskning av släktens eventuella konstnärstalanger kan löna sig.