Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Kitty – inte så "fin" men alltid populär

Flickdetektiven Kitty fyller 75 år och hon är lika modern nu som då den första boken kom 1930. Nancy Drew, som hon heter i hemlandet USA, var banbrytande för sin tid och idag är hon inspirationskälla för vitt skilda personer – Alicia Keys, Liza Marklund och den holländska politikern Ayaan Hirsi Ali är några av dem som talat varmt om Kitty.

Kitty var den första amatördetektiven som skapades och skrevs specifikt för unga tjejer, en karaktär som visade att flickor kunde vara lika äventyrslystna, starka och spännande som killar – utan att behöva vara en pojkflicka.
Kitty är modig, smart, tar plats på ett självklart sätt och har ett stort hjärta. Dessutom har hon känsla för stil och accessoarer. Det är ingen slump att internationella modemagasin uppmärksammar hennes födelsedag.
Kitty är en förebild för miljoner av unga tjejer världen över – från Malaysia till Sverige. I dagarna lanserar förlaget B Wahlströms fyra nyskrivna Kitty-mysterier. Kittys stil har uppdaterats, liksom flera gånger tidigare. Allt för att få en look som passar in bland dagens unga tjejer och killar – på omslaget till ”Förvillande spår” har hon en blå hoodjacka och löst sittande militärgröna byxor och ljusa trainers på sig. När hon först introducerades på 30-talet bar hon alltid hatt och handskar när hon rörde sig ute bland folk, på 50-talet var det sportiga klänningar och långbyxor som gällde.
Är Kitty-böckerna fortfarande lika efterfrågade?
– Ja , det är helt fantastiskt. Kitty är fortfarande en av de allra populäraste serierna i B Wahlströms ungdomsböcker, säger Britt Engman, pressansvarig på B Wahlströms förlag som är Kittys svenska hemvist.
Kitty har ”överlevt” i Sverige trots att de svenska biblioteken länge hade inställningen att Carolyn Keenes Kitty-böcker inte var ”god” litteratur. Inte minst på 70-talet fnös man åt Kitty-böckerna och menade att det var förlegade könsroller som presenterades i böckerna. Inget kunde vara mer fel. Kitty kan med samma lätthet laga mat och sy som meka med bilar och använda den nya teknologin. Hennes favoritfärg är blå, en färg som traditionellt förknippas med pojkar.
Kitty-böckerna är inkörsporten för många flickors läsintresse och vem vet, kanske gick delar av en framtida läsargeneration förlorad när böckerna bannlystes av lånebiblioteken? Många har nog blivit ”påprackade” andra ungdomsböcker efter att ha frågat efter Kitty-böcker på biblioteket. Liza Marklund har vid flera tillfällen nämnt Kitty som en bra feministisk förebild och hon älskade Carolyn Keenes böcker som flicka. I en krönika i Aftonbladet skrev Liza Marklund för några år sedan om sin kärlek till Kitty. Hon berättar att den första boken som hon läste hette ”Kitty och spöket på Stora Skuggan”. Då var hon sju år. Ganska snabbt blev hon medveten om att Kitty-böckerna inte var någon ”fin” litteratur:
”Böckerna fanns nämligen varken på skolbibblan eller bybibblan. Bibblatanten fnös och sa:
– Sånt har vi minsann inte här.
Och så gjorde bibblatanten något oförlåtligt: hon försökta pracka på mig ’Hugo och Josefin’ – något hon ansåg vara uppbygglig och seriös litteratur. Stackars Maria Gripe, jag har inte förlåtit henne än idag.”
Sedan drygt fem år tillbaka kan man låna Kitty-böckerna på stadsbiblioteken.
– Jag upplever att det främst är föräldrar som själva har läst Kitty när de var yngre som frågar efter böckerna till sina barn, -säger barnbibliotekarien Marie Lassen på barn- och ungdomsavdelningen på Malmö stadsbibliotek.
Däremot är det bara några stadsdelsbibliotek som har Lill-Kitty för utlåning.
– Många barn kommer till stadsbiblioteken och frågar efter Lill-Kitty, men lite kvalitetstänkande måste vi ha. Därför har vi inte dem.
Känns det inte tråkigt att säga till barn som kommer och frågar efter Lill-Kitty att ni inte har dem?
– Vi rekommenderar dem istället att läsa exempelvis Pia Hagmans och Martin Widmarks böcker som har bra kvalitet på språket. I och med att stadsdelsbiblioteken har Lill-Kitty går det bra att reservera dessa även hos oss.
Britt Engman, pressansvarig på Kittys svenska förlag B Wahlströms tycker att det är tråkigt att den inställningen lever kvar.
– Jag läste en krönika av Stefan Nolervik i Östersundsposten som skrev ”smakpoliser på bibliotek undanbedes”. Han berättade om en bibliotekarie på hans barnbibliotek som under hans uppväxtstid censurerade bort böcker som Biggles och Sven Hassels blodiga krigsromaner. Han hade inget att sätta emot som barn utan trodde att det skulle vara så. När han blev vuxen insåg han vikten av valfrihet och tryckfrihet. Jag håller med, säger Britt Engman och berättar att B Wahlströms jobbar med lärare och bibliotekarier.
– Vi talar om att möta barnen där de är för att locka dem till läsning. Det viktigaste är att barnen läser, inte vad. Att de får upp läsintresse och läsförmåga. Om det är tunt till innehållet går de vidare och läser mer avancerade böcker. Och gör de inte det så har de i alla fall lärt sig läsa.
Den första Kitty-boken på svenska, ”Kitty som detektiv”, kom inte förrän 1952. Precis som i USA blev succén omedelbar. Kitty bor tillsammans med sin pappa Carson Drew, försvarsadvokat, i ett vackert hus i förorten River Heights. Fadern är ofta borta i arbetet vilket gör att Kitty har full frihet att mitt i natten kasta sig iväg på uppdrag i sin cabriolet av märket Mustang. Hennes mamma dog då Kitty var tre och hushållerskan Hannah Gruen är anställd på heltid hos far och dotter Drew.
En viktig roll i böckerna spelar Kittys trogna följeslagare och väninnor, George och Bess, som hjälper henne att lösa de mest varierade mysterier. Som ett ständigt stöd finns även pojkvännen Ned Nickerson.
Författare till Kitty-böckerna är Carolyn Keene, men det är till skillnad mot vad många kanske tror, inte en enda person utan flera.
I samband med Kittys 75-års-födelsedag har boken ”Girl Sleuth –Nancy Drew And The Women Who Created Her” av litteraturkritikern Melanie Rehak (Harcourt) givits ut i USA. Där avslöjas spelet bakom kulisserna till Kitty-historierna. En bok som Karen Jay Fowler, författare till ”Jane Austenklubben”, rekommenderar:
– Rehak kastar ljus på det kanske mest framgångsrika spökskrivarsyndikatet genom tiderna. Hon berättar också om de kulturella och historiska förändringar som Kitty-böckerna har tagit sig igenom. ”Greppa era ficklampor, flickor! Carolyn Keene-mysteriet kan börja.”
Den som kom på idén om Kitty var en man, Edward Stratemeyer, som drev ett stort syndikat av spökskrivare för förlaget Grosset & Dunlap. Han tyckte att det saknades spännande historier för flickor och utvecklade idén och skrev handlingen till de fyra första böckerna om Nancy Drew. Tyvärr fick han aldrig uppleva publiceringen av den första Kitty-boken, han dog tolv dagar innan den kom ut. Efter hans död tog döttrarna Edna och Harriet över ansvaret. Harriet – gift Adams – var den som mest arbetade med skissandet på miljöer och handling till de älskade flickböckerna. Det var ett inte helt okomplicerat samarbete mellan de båda systrarna. De var bland annat oense om vilka spökskrivare de ville använda. Författare till de 23 första historierna i Kitty-serien var emellertid Mildred Wirt Benson som många anser vara Kittys äkta ”mamma”. När hon dog stod det att läsa i en dödsruna: ”det är svårt att acceptera att Nancy Drew är död”.
Mildred var förvisso Carolyn Keene fram till 1953 och var djupt engagerad i Kitty fram till sin död, men Kitty spritter av liv och till 75-årsdagen gav det amerikanska förlaget Simon & Schuster ut den första Kitty-boken i nyutgåva. I press-releasen som följde med boken stod det:
”Kitty var före både filmen ’Charlies änglar’ och tv-serien CSI:s Catherine Willows med att bekämpa brottslighet.”

Flera Kittyserier

Det finns flera olika Kittyserier idag. Från Lill-Kitty via spökhistorier och River Heights till de mer vuxna Nancy Drew Files (NDF) och Nancy Drew on Campus.
Tv-serier och filmer baserade på Kitty-böckerna har också gjorts.
Först ut var ”Nancy Drew – Detective” (1938) i regi av William Clemens och med Bonita Granville i huvudrollen.

Kitty i Sverige

B Wahlströms förlag ger för närvarande ut två olika Kittyserier, dels den röd/gröna serien (där hon är evigt 18) och dels Lill-Kitty, i vilka hon är 8 år. Hon har också löst brott tillsammans med Bröderna Hardy från en annan populär deckarserie för barn och ungdomar.

På svenska finns det totalt 160 titlar, de flesta i serien med röd rygg.

De färska titlarna är:

* Den man minst anar

* Falska toner

* Förvillande spår

* Fara på hög höjd

Andra hjältar

* Biggles av W E Johns.

* Bill-böckerna av Richmal Crompton.

* Bröderna Hardy av Franklin W Dixon (deckare).

* Fem-böckerna av Enid Blyton (deckare).

* Lotta-böckerna av Merry Vik.

* Mary Lou av Carolyn Keene.

* Sprakfåle av Lisa Wurén Berner.

* Tre deckare av Alfred Hitchcock.

* Tvillingdetektiverna av Sivar Ahlrud (deckare).

Gå till toppen