Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Skapa ett inrikesdepartement"

Sverige står illa rustat i mötet med internationell brottslighet och terrorism. Tsunamikatastrofen visade hur dålig beredskapen är att hantera stora kriser. Vad som behövs är ett inrikesdepartement som tar ett övergripande ansvar för medborgarnas säkerhet vid stora katastrofer. Det skriver folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson och försvarspolitiske talesman Allan Widman.

Globaliseringen innebär möjligheter. Men det finns också en baksida – i globaliseringens spår sprider sig den gränslösa internationella brottsligheten och terrorismen. Epidemier och katastrofer av olika slag får idag i större utsträckning än tidigare återverkningar runt hela vår jord.
Tyvärr är Sverige idag inte tillräckligt rustat för att möta katastrofer som dessa. Katastrofkommissionen kritiserade nyligen regeringens hantering av tsunamikatastrofen och underströk bristen på samordning. Sårbarhetsutredningen och Estoniautredningen har för flertalet år sedan givit förslag på nödvändiga förändringar av svensk krisberedskap och hantering – hittills utan avläsbart resultat.
Den centrala krishanteringsförmågan har när den mött verkligheten i alltför mycket liknat en Potemkinkuliss. Bristen på samverkan och styrning under tsunamikatastrofen underströks till och med av Krisberedskapsmyndighetens generaldirektör som gav uttryck för bristen på kontinuerlig samverkan mellan regeringskansliet och de centrala myndigheterna och länsstyrelserna.
Sverige står också och stampar när det gäller att bekämpa den internationella brottsligheten och eventuella terroristhot. Dagens brottsbekämpning och tillhörande underrättelsearbete är alltför splittrat. Justitieministern har ansvar för polisen, finansministern för tullen och försvarsministern för kustbevakningen.
År 2005 diskuteras fortfarande om militär skall få användas att bemöta och bekämpa terroristattacker mot vårt land. Regleringsbrev och direktiv från departementen är inte samordnade på ett önskvärt sett. Det krävs en helt ny organisation för att rusta Sverige mot alla tänkbara typer av katastrofer.
Allt pekar på att vi behöver inrätta ett inrikesdepartement som tar det övergripande ansvaret för svensk inre säkerhet. Inrikesdepartementet skall fungera som ett operativt ”blåljusdepartement” – d v s alla de brottsbekämpande myndigheterna som polis och tull skall samordnas under ett och samma tak. Det skall också vara ett ”krisberedskapsdepartement” där de civila delarna av försvarsdepartementet som kustbevakning, räddningsverk och psykförsvar bör kunna övertas.
Civila kriser som t ex stormen Gudrun, ett elavbrott eller en gisslansituation skulle därmed kunna hanteras inom ett och samma departementsområde. Inom ramen för en samlad långsiktig politik för att förebygga terrorism bör troligen även integrationsfrågorna och det statliga förvaltningsansvaret samlas här.
Inrikesdepartementet skall vidare innefatta en förstärkt internationell avdelning och en krishanteringsstab med tillgång till en lägescentral som kan hantera alla tänkbara krisscenarier som pandemier, terrorism och naturkatastrofer.
Regler och system som säkrar en generell beredskap skall finnas för alla slag av händelser. I statsrådsberedningen bör det vidare som ett ofrånkomligt komplement finnas en övergripande regeringsfunktion som snabbt kan gripa in eller ta över den nationella politiska ledningen i en krissituation.
Regeringens främsta uppgift är att skydda sina medborgare och för att göra det krävs en samordning av både brottsbekämpningen och krishanteringen. Bara då kan Sverige stå bättre rustat vid nästa katastrof.
JOHAN PEHRSON
ALLAN WIDMAN
Gå till toppen