Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Högskoleverket ger konstskolor bottenbetyg

De allra flesta studenter vid svenska konstnärliga högskolor är från välbärgade akademikerhem. Det visar en ny rapport från Högskoleverket.

– Om man kommer från arbetarklass är man mer benägen att utbilda sig till ett yrke där man vet att man får jobb, säger Monica Engdahl, informationschef på Dramatiska Institutet i Stockholm.
Endast en tiondel av studenterna vid de konstnärliga utbildningarna kommer från arbetarhem, jämfört med cirka en fjärdedel studenter på alla utbildningar på universitet och högskolor. Andelen med utländsk bakgrund är lika snedrekryterad. Högskoleverkets rapport, som kommer lagom till regeringens mångkulturår, ger de konstnärliga högskolorna bottenbetyg när det gäller rekryteringen.
– De här utbildningarna kräver mycket av förberedelse, de är långa och svåra att komma in på. Det finns säkert många som skulle vara lämpliga för den här typen av arbeten, men som aldrig reflekterar över det som en möjlighet, säger rapportförfattaren Stig Forneng på Högskoleverket.
I rapporten kartläggs nya studenter som antagits till åtta konstnärliga utbildningar i Stockholm de senaste fem åren. Endast 12 procent har arbetarbakgrund, jämfört med 34 procent i motsvarande ålder i befolkningen. Av de som kom in mellan åren 1999 och 2004 utgör studenter med utländsk bakgrund endast 13 procent, jämfört med 16 procent bland hela befolkningen.
Monica Engdahl på Dramatiska institutet säger att de måste ta ett större ansvar för att söka sig till nya grupper och informera om hur utbildningarna fungerar.
– Mångfalden styr vad vi får se på våra scener. Jag är övertygad om att det finns en massa talanger som över huvud taget inte söker hit. Dessutom är detta en dyr utbildning som drivs med skattemedel. Det är inte rätt att man ska vara privilegierad bara för att man kommer från ett visst ställe, säger hon.
Henry Stiglund, prefekt på teaterhögskolan i Malmö, bekräftar bilden av snedrekrytering. Han befarar dessutom att andelen studenter med annan etnisk bakgrund krymper.
– Många teatrar är fast i borgerliga konventioner när det gäller att kombinera ensembler. Skådespelare med annan etnisk bakgrund hamnar i ett fack där de bara får spela invandrarroller. Många ledsnar på det, säger han och berättar att minst två skådespelare med annan etnisk bakgrund hoppat av teaterutbildningen i Malmö av just den anledningen.
De konstnärliga utbildningarna har ett högt söktryck. 600 slåss varje år om tolv platser på teaterhögskolan i Malmö. Samma förhållanden gäller på konsthögskolan. När det kommer till antagningen är social eller etnisk bakgrund helt oväsentlig, säger Gertrud Sandqvist, rektor på konsthögskolan. Studenterna antas endast på konstnärliga meriter. Den utbredda snedrekryteringen tror hon är ett Stockholmsfenomen.
– En kunglig huvudstadsskola erbjuder en viss typ av prestige vilket lockar en viss grupp. Vi har inte alls samma stora andel överklass som i Stockholm och vi har profilerat oss som en internationell högskola. Här är en majoritet av lärarna är ickesvenska, säger hon.
På Musikhögskolan i Malmö har man gjort riktade insatser för att locka studenter från nya grupper. Trots det går rekryteringen trögt.
– Det finns en massa hinder, som att man inte har gått de förutbildningar som krävs för att man ska klara antagningsproven. Utbildningar som ofta kostar pengar, säger Sverker Svensson, prefekt vid Musikhögskolan i Malmö.
Gå till toppen