Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Forskning ska avgöra om datorspel föder våld

Tv-våld är en allvarlig riskfaktor för aggressivt beteende, säger docent Frank Lindblad. Nu inleds ett nytt forskningsprojekt som ska mäta stresshormon hos pojkar som spelar datorspel.

Dödsmassakern i gymnasieskolan Columbine High i Colorado 1999 blev startskott för en intensiv debatt om datorspel med våldsinslag. Gärningsmännen var hängivna Doom-spelare. I Sverige efterlyste dåvarande barn- och familjeminister Berit Andnor mer forskning.
– Vi måste lära oss mer om hur barn påverkas av att ägna mycket tid åt datorspel, och om hur våldsinslag, rasistiska och sexualiserade inslag påverkar, säger hon.
På torsdagen inleddes rättegången mot importören av datorspelet ”Postal 2”. För första gången ska våldsinslag i ett datorspel få en rättslig prövning i Sverige. Andnor hoppas att det ska öka uppmärksamheten på våld i datorspel.
Samtidigt satsar forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 1,1 miljoner kronor på ett nytt forskningsprojekt. I studien ska stresshormon och sömn jämföras hos pojkar som under olika perioder ägnar sig åt spel med våldsinslag, spel utan våld och inga spel alls. Forskningsledare är Frank Lindblad, docent på Institutet för psykosocial medicin, Karolinska Institutet. Resultaten ska redovisas om två år.
– Man vet genom mängder av studier att tv-våld är en väldigt allvarlig riskfaktor för aggressivt beteende. Därom råder ingen tvekan. Det gör att man undrar om det är samma sak med datorspel.
Enligt Frank Lindblad finns det studier som visar att datorspel kan ha samma effekt. Resultaten är dock mer osäkra eftersom forskningen kring dator- och tv-spel är relativt ny. En skillnad från tv-våldet är att man som spelare är mer aktiv än framför tv:n.
– En del säger att det skyddar och andra menar tvärt om; att det därmed blir en träning i att använda våld. Jag tror att det kan vara på båda sätten för olika barn, säger Frank Lindblad.
Nästan varannan förälder upplever problem med barnens tv- och datorspelande. 14 procent av föräldrarna känner sig helt maktlösa. Det visar en ny undersökning som opinionsinstitutet Gallup gjort bland 1000 föräldrar till barn i åldern 11–18 år, på uppdrag av -organisationen Fair Play. Föräldrarna klagar över att spelandet går ut över skolarbetet, att barnen rör sig för lite och att de blir socialt inkompetenta. Endast 5 procent av föräldrarna vet vart de ska vända sig om de behöver hjälp och stöd.
– Det kan vara så att man oroar sig i onödan för att man inte själv spelar och inte förstår den här världen. Men i vissa fall är det verkligen ett problem. Vi har föreslagit att man från politiskt håll tar initiativ till ett nationellt hjälpnummer, säger Maria Agrell, projektledare på Fair Play.
Berit Andnor är inte helt främmande för tanken.
– Men stödet måste också finnas lokalt. Detta är en fråga som kommunerna borde engagera sig mer i; att starta föräldrastödgrupper.
Gå till toppen