Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kulturskolan når inte barn ur alla grupper

Barn med invandrar- och arbetarklassbakgrund är underrepresenterade på Kulturskolan i Malmö. - Det sker en passiv uteslutning av barn med annan härkomst, säger Ylva Hofvander Trulsson, doktorand på Musikhögskolan i Malmö.

Kulturskolan säger att de saknar resurser för att nå nya grupper.

Kulturskolan är fortfarande en privilegierad fritidsverksamhet för barn från välbeställd medelklass. Det säger Ylva Hofvander Trulsson, som skriver en avhandling om mångkultur på svenska kulturskolor. Att det 2003 fanns 40 procent 11-åringar med utländsk härkomst i Malmö avspeglar sig inte på stadens kulturskola. Endast 16 procent ur denna grupp deltog i dans-, musik- eller teaterundervisningen. Även barn från stadsdelar med lägre medelinkomst är underrepresenterade.

- Detta stämmer dåligt överens med kulturskolans egna måldokument. De jobbar under barnkonventionen och ska vara en skola för alla, säger Trulsson.



Siffrorna känns igen från Högskoleverkets rapport om snedrekryteringen till de konstnärliga högskolorna. Även där är studenter med arbetarklass- och invandrarbakgrund underrepresenterade.

- Kulturskolan kan ses som ett led i en utbildningskedja. Stiger man inte på i tid så är det svårt att komma med sen. Och det görs för lite för att få med de här grupperna, säger Ylva Hofvander Trulsson.



Frank Dorawa, planeringssekreterare på Kulturskolan, säger att de inte har gjort tillräckligt med riktade insatser.

- Nya invandrargrupper känner inte till att man kan skicka barn till fritidsaktiviteter efter skolan. När vi skickar information så möts vi av en axelryckning. Det finns en misstänksamhet mot svenska institutioner där kulturskolan är en av dem, säger han.



Trots information översatt till sju språk och inbjudan till öppet hus så går det trögt att locka barn ur nya grupper. Frank Dorawa tror att personlig kontakt med föräldrarna är enda vägen. Men till detta saknas pengar.

- Det låter som en dålig ursäkt, men hela vår budget går till fasta utgifter och vi har inte råd med sådana insatser, säger han och påpekar samtidigt att det blir fel om inte alla representeras i verksamheten.



Ylva Hofvander Trulsson tycker att kulturskolorna skulle utöka samarbetet med invandrarföreningar och grundskolor, skapa aktiviteter för både barn och vuxna tillsammans och utbilda arbetslösa musiker med invandrarbakgrund till musiklärare.



Kulturskolan i Malmö ansökte om två miljoner kronor från Kulturrådet för att inrätta ett sådant utbildningsprojekt, men fick avslag.

- Flera studier visar att familjer med utländsk härkomst är rädda för att förlora sin kultur. De här lärarna hade kunnat bli en brygga mellan kulturerna och även en förebild för svenska barn, säger Trulsson.
Gå till toppen