Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Blivande civilingenjörer kan inte räkna

Sveriges blivande studenter har allt sämre förkunskaper. Det visar en rapport från Skolverket. Det går idag att ha väl godkänt i gymnasiets kärnämnen, men ändå vara illa förberedd för högre studier. Sydsvenskan ska i en serie artiklar granska hur detta glapp påverkar Universitetet.

LUND. Sedan 1997 har andelen ingenjörsstudenter som är riktigt svaga i matematik fördubblats. Andelen riktigt duktiga har minskat med en tredjedel.
Idag anser två av tre universitetslärare att studenternas förkunskaper i matematik försämrats.
- De dåliga är idag riktigt svaga, den stora massan har blivit tydligt sämre och även de duktiga har tappat, säger Lars-Christer Böiers, ansvarig för LTH:s matematikprov för nybörjare.
Matematik är grunden för de blivande ingenjörernas utbildning: naturvetenskapens och teknikens språk. Det är också ett ämne där kunskaperna det senaste decenniet stadigt försämrats.

Länge försökte de ansvariga försvara de allt mer urholkade kunskaperna med argumentet, "studenterna är inte sämre, bara annorlunda. De kan något annat istället".
- Vi tänkte att studenterna kanske var bättre i logiskt tänkande och problemlösning, att det bara var vissa verktyg de saknade, säger Lars-Christer Böiers.
Men så är det inte. Det visar om inte annat de färdighetsprov som genomförts varje höst sedan 1997.
- Sanningen verkar vara den motsatta, de är sämre även i där.
Nästan var tredje student vid LTH missar idag första tentan i matematik, enligt en utvärdering som Högskoleverket har gjort. Samma undersökning pekar på att studenterna själva upplever ett stort glapp mellan matten på gymnasiet och den på LTH.
Utvecklingen bekräftas av Skolverkets rapport "Väl föreberedd ", som publicerades igår. Två av tre lärare inom naturvetenskap och teknik tycker att studenterna idag är sämre förberedda än för fem år sedan - betydligt mer än snittet.
Och det är inom matematiken som raset är störst. Av ett tjugotal undersökta delfärdigheter som studenterna behöver får ingen sämre omdöme i rapporten än förmågan att tillämpa matematik.
Redan för tio år sedan konstaterade ansvariga på LTH att mattekunskaperna var på väg utför. 1997 gavs för första gången det prov som Sydsvenskan redovisar i grafiken.
Visserligen sjunker inte kunskaperna varje år, men trenden (den röda linjen i diagrammen) är klar: de riktigt bra blir färre, de riktigt svaga fler.
För LTH har matematikraset skapat stora problem. En första insats - som provades tidigt - var att sätta in extra undervisning till de svaga studenterna.
- Vi lade in extra övningar och extra föreläsningar innan omtentor som många skulle göra. Men studenterna blev inte bättre för det, säger Per Holm, utbildningsansvarig på datateknik.
Enligt honom handlar matematikproblemen till stor del om studieteknik. Studenterna är - i alla fall enligt Per Holm - ovana att anstränga sig i sina studier.
"Den här inlämningsuppgiften är för svår" , brukar han få höra.
- Men det är den inte! Jag vet att den ligger på en bra nivå. När jag lämnar tillbaka den första övningen, som många inte får godkänt i, blir de helt chockade.
Mattekunskaperna varierar ordentligt mellan olika inriktningar. På teknisk fysik är standarden hög, men det beror på att den är så tydligt profilerad på matematik och fysik. På andra, som data- och väg och vatten-inriktningarna, är det inte ovanligt att uppemot hälften av studenterna får mellan 0-9 poäng på provet - ett mycket dåligt resultat.
Från LTH:s ledning ser man med stor oro på utvecklingen.
- Det paradoxala är att matematiken blir allt mindre viktig i ungdomsskolan samtidigt som den blir allt viktigare inom ingenjörsyrket, säger Per Warfvinge, vicerektor för grundutbildningen.

LTH har högst matematikkrav i landet vid intagningen. Enligt Per Warfvinge är det en signal till studenterna om att matematik är viktigt.
- LTH kommer inte att börja undervisa i gymnasiematematik inom högskoleutbildningar, säger han.
För honom är det gymnasieskolan som ligger bakom raset i matematikkunskap.
- Skolan måste inse att många av dem som läser matematik D och E på gymnasiet gör det i syfte att förebereda sig för högskolestudier inom naturvetenskap och teknik och anpassa kurserna efter det, säger Per Warfvinge.

Fem förklaringar till matematikraset

1. Fler antas, sänkt intagningspoäng. Till viss del förklaras den sänkta standarden med att fler studenter antas och att intagningspoängen sänkts. Men försämringen är markant även bland "den stora massan" och bland de bättre studenterna.
2. Mindre matematikundervisning på gymnasiet. 1994 krävdes en kurs på 360 timmar matematik för särskild behörighet från gymnasiet. Idag krävs 300 timmar, en minskning med nästan 17 procent.
3. Olika syn på matematik. I gymnasiet används i stort sett alltid formelsamlingar och avancerade miniräknare. På LTH får inga sådana hjälpmedel användas.
4. Betyg och intagning missgynnar matematikstudier. Många gymnasieelever väljer den enklaste vägen till bra betyg. Ett MVG i matlagning väger lika tungt som ett i fördjupningsmatematik.
5. Olika syn på vad som är viktigt. Det finns begrepp och färdigheter som högskolan förutsätter som förkunskaper men som överhuvudtaget inte ingår i gymnasiets kurser A-D.
Källor: Utredningar från Högskoleverket,
KTH, intervjuer med anställda på LTH.
Gå till toppen