Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Ödesjul för skivbutikerna

Skivbutikerna förblöder. De stora skivbolagen vägrar sänka priserna. Kunderna laddar hellre ner musiken när butikerna inte längre kan hålla ett bra sortiment. December är en ödesmånad för skivbutikerna.

– Julhandeln har aldrig varit så viktig som i år. Om inte cd-skivan säljer så vet vi att den inte är intressant i förhållande till andra varor, säger Kenneth Ovesson, som äger Folk å Rock med butiker i Malmö, Lund och Helsingborg.
De senaste fem åren har de tappat en tredjedel av omsättningen. I somras varslade Ovesson alla nio anställda. Butikerna räddades kvar i sista stund och Folk å Rock har nu breddat sortimentet med kläder, design, filmer och caféverksamhet.
De skivbutiker Sydsvenskan har talat med är överens om en sak: vill man överleva så finns det egentligen bara två vägar att gå; bli riktigt stor och satsa på volym, eller nischa sig stenhårt och hitta en lokal med låg hyra.
Butikskedjan Skivlagret med femton butiker i södra Sverige har gått med förlust sedan 2001. Ekonomin i dotterbolagen är ytterst bräcklig, de lever på lånade pengar. Efter en halvering av personalstyrkan och nedläggning av tre butiker ställdes vd:n Istvan Beres i början av året inför ultimatum: satsa sig ur krisen eller gå i konkurs.
– Vi valde att satsa. Vi har öppnat sju nya butiker i år och hoppas nu på en vändning, säger han.
Med fler butiker kan Skivlag-ret öka volymerna och pressa priserna. Kapitalet till nystarten kommer från banker och bolagets ägare. Skivbolagen går in med pengar till gemensamma annonskampanjer. Alla butiker är franchiseägda, det vill säga butikerna hyr Skivlagrets koncept. Det sprider risken på fler aktörer.
Tidigare var Skivlagret en extremt mansorienterad butik. Det var män som jobbade i kassan och män som köpte skivor. Nu riktar sig kedjan till familjen. Butikerna har ljusats upp, hårdrocksaffischerna har plockats bort och majoriteten av personalen är tjejer. Den nischade musiken får stå tillbaka till förmån för böcker, spel, topplisteskivor och dvd-filmer. I ett hörn står Davincipaketet med ”boken, spelet och cd-skivan”. Överallt lyser gula lappar med ”Tag 3 betala för 2”.
– Vissa kunder vägrade sätta sin fot här tidigare. Det öppnade upp för skivförsäljning på ställen som Maxi. Nu jobbar vi medvetet för att inte splittra familjen. Alla ska kunna hitta något här, säger Istvan Beres.
Hälften av Skivlagrets omsättning på 150 miljoner kommer från försäljningen av skivor. Julhandeln står för 30–40 procent av årsomsättningen. Skivbolagen tar 80 procent av försäljningsvärdet, 20 procent går till butiken.
– Julhandeln är totalt avgörande för oss. Branschens största nackdel idag är att vi hela tiden måste försvara oss. Vi måste bli bättre på att tala om vad det är kunden betalar för. Trots att vi frågar skivbolagen så får vi inte veta vad pengarna går till. Vi har förlorat konsumentens förtroende, säger Istvan Beres.
Skivbolagen har köpts upp och gått samman till stora multinationella bolag som helt dikterar villkoren på marknaden. Skivbutikerna ägs ofta av musik-entusi-aster. Butikerna har inte samordnat sig och har därför små möjligheter att påverka.
–Hela branschen måste starta om. De stora skivbolagen är problemet, de har inte lyssnat på konsumenten, säger Istvan Beres.
Jukebox i Malmö är inriktade på rock, pop, rootsmusik och importerade plattor, främst från USA. Den genomsnittliga kunden är över trettio.
– Vi har funnits i branschen i tjugo år. Nu är det ett frågetecken inför framtiden, det är inte självklart att vi fortsätter, säger Hasse Schönning som är en av två delägare.
De har svårt att konkurrera med utbudet och snabbheten på internet. Kunden har blivit smartare och letar själv upp nya plattor på nätet. Skivorna landar hos kunden innan butikerna hunnit underteckna beställningsordern.
Hela skivbranschen går kräftgång, säger Hasse Schönning.
– Vi verkar i en bransch som just nu helt tycks sakna visioner. Skivbolagen jobbar kortsiktigt och under ekonomisk press. Det resulterar i en passivitet där man inte reagerar. Man skulle ha sänkt priserna för länge sedan och reagerat på konkurrensen från internet.
Internetförsäljningen ökar, skivbutikerna gör sämre resultat och har inte längre råd att hålla bra backkataloger. Hyllvärmarna blir fler och chanstagningarna färre. De unga mainstreamlyssnarna köper inte skivor när musiken kan laddas ner gratis. De riktigt musikintresserade kräver ett riktigt bra sortiment om de ska välja butiken med högre priser före internet. Så länge skivbutikerna inte har returrätt på skivor har de inte råd med det. Samtidigt storsatsar skivbolagen på kostsamma reklamkampanjer för att sälja sina artister.
– Vi kan få 15 Carolaaffischer för en skiva som vi aldrig skulle sätta upp. Men vi får inte en enda av Wilco. Ibland händer det till och med att bolagen skryter om hur mycket en kampanj har kostat, då blir man bara arg. Där finns det kostnader att titta över. Ett argument som helt lyser med sin frånvaro är att det är en bra platta, säger Hasse Schönning.
Skivbutikerna blir bara färre. Donkey i Malmö lade ner tidigare i år och Lennart Persson lämnade Musik & Konst när de inte längre hade råd att betala två löner. Doolittle i Lund som satsade på import av skivor inom reggae, hiphop och alternativrock har också bommat igen.
– Jag ångrar det inte en sekund. Försäljningen hade gått ner i fem år och tillslut var det inte roligt att jobba längre, säger Ronny Zander.
Precis som Folk å Rock försökte de först utöka sortimentet med t-shirts, foton och affischer.
– Att ha en renodlad skivbutik funkar inte idag. För mig handlade det hela tiden om musiken, att ha en butik var inte det vi brann för.
Dennis Lood och Åsa Hultman som äger Rundgång på Möllevången i Malmö resonerar tvärt om. De försöker bredda sig så mycket som möjligt. Randiga slipsar, designprylar, pocketböcker, vykort och kläder samsas med skivorna, som är mestadels vinyl. I augusti slutade de helt sälja nyproducerade cd-skivor.
– Vi bestämde oss för att satsa mer på begagnat, nya cd-skivor gav oss ingen vinst, säger Dennis Lood.
Skivorna säljs på kommission direkt mot skivbolagen. Distributörerna är bara intresserade av stora volymer och Rundgång är för litet. Stamkunden är man, 30 plus och bor på Möllevången. Många är dj:s. De allra flesta letar vinyl, ofta elektronisk musik och åttiotalssynt.
– Att vara där målgruppen är i kombination med låg hyra är helt avgörande för oss, säger Dennis Lood.
En begagnad cd-skiva kostar cirka 50 spänn. En ny vinyl i genomsnitt 160, alltså fullt jämförbart med en ny cd-skiva. Trots, eller kanske tack vare, sitt stora format har vinylskivan blivit kult. Lp-fodralen med sina genomarbetade konvolut har en helt annan status än det kompakta cd-häftet. En raspig vinylskiva har charm, en repig cd-skiva är soptunneobjekt.
– Vinylen dog aldrig när cd-skivan kom och nu är den tillbaka i alla stilar. När de släpper Håkan Hellström eller Kent på vinyl så tar den slut direkt. De släpps i små upplagor och samlarvärdet är högt, säger Åsa Hultman.
För skiventusiasterna spelar inte priset någon roll.
– Den som verkligen är musikintresserad tröttnar på cd:n. Ljudet är bättre på vinyl, konstaterar Dennis Lood.
Cd-skivan tror de inte på. Däremot är cdr-formatet på frammarsch. Små band som saknar skivkontrakt mastrar själva och bränner hemma.
– Vi får sluta se det som demos, mer än så här blir det inte i många fall, säger Dennis Lood.
I framtiden tror de på små nischade skivbutiker i kombination med en eller ett par stora kedjor. Hasse Schönning på Jukebox delar deras uppfattning.
– Om jag bortser från min egen roll i det här så skulle det vara bättre med en enda jätteaffär i stan som hade små nischade avdelningar i olika genrer med duktig personal. Som det är nu gröper man ur handlingskraften.

FAKTA/ Försäljningen rasar, men nätet dubblade

Försäljningen av fonogram, det vill säga cd, vinylskivor, musikkassetter och musik på dvd gick ned med 20 procent under första halvåret i år, jämfört med samma period förra året. Samtidigt ökade försäljningen av musik som laddats ner från internet från 1,7 miljoner första kvartalet 2005 till 3,6 miljoner andra kvartalet.
Fonogramförsäljningen är fortfarande tveklöst störst med en försäljning på 390 miljoner kronor första halvåret i år. Musik via digitala distributionskanaler såldes för 5,3 miljoner samma period.
Källa:Grammofonleverantörernas Förening.

Vad tycker du?

Hur vill du konsumera musik i framtiden? Vill du ha kvar skivaffärerna eller bör musik istället köpas som ljudfiler via nätet? Eller har du helt andra idéer?

Mejla dina tankar till nojen@sydsvenskan.se

Gå till toppen