Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Bockstensmannen blev mördad

När Bockstensmannen 700 år efter sin död skulle hamna på operationsbordet löstes gåtan om hans död.Han mördades.Med tre slag mot huvudet.

GÖTEBORG. Tidigare har man trott att Bockstensmannen, som hittades i Bockstens mosse utanför Varberg 1936, fick sina skador i huvudet av att ha legat under tryck i mossen sedan 1300-talet.
Men när en plastmodell av Bockstensmannens kranium på måndagen kom i händerna på en riktig expert på kranier, professor Claes Lauritzen, chef för kraniofaciala enheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, förkastades den teorin.
Lauritzen är säker på att skadorna uppkommit genom yttre våld.
Först fick han först ett slag mot underkäken, sedan ett slag vid höger öra, sedan ytterligare ett slag längre bak, ett slag som var direkt dödande. Förmodligen har han då redan legat ner. En påle, eller slägga, kan ha använts som tillhygge.
– Det sista slaget delade skallen, säger Claus Lauritzen.
Tillsammans med doktor Tim Hewitt, plastikkirurg från Australien, gjorde Claus Lauritzen på måndagen en två timmar lång operation av kraniemodellen. Syftet är att skapa en så trogen kopia av den verklige Bockstensmannen som möjligt.
Lauritzen, som själv växt upp i Varberg, hade inte räknat med att kunna lösa gåtan om hur Bockstensmannen dog.
– Jag är lite förvånad över att man inte gjort den här analysen tidigare, men det beror väl på att man varit så försiktig med den ursprungliga kraniet, resonerar Lauritzen.
Operationen av kraniemodellen gjordes på sal 4 vid Sahlgrenskas plastikkirurgi. Ett uppbåd av fotografer och reportrar, alla iklädda gröna överdragskläder, följde processen.
De två kirurgerna bände, böjde, modellerade med plastmassa, och skruvade fast fixerande stålband.
– Det här påminner väldigt mycket om hur vi jobbar i vanliga fall, säger Lauritzen.
Modellen är gjord med hjälp av datortomografi. Under operationen lagades underkäken och skadorna av slagen. Dessutom vidgade man ansiktet något, eftersom det av allt att döma pressats ihop under århundradena i torvmossen.
Härnäst ska modellmakaren Oscar Nilsson ge Bockstensmannen ett ”riktigt” ansikte. I sommar visas resultatet på länsmuseet i Varberg.

FAKTA/ Med teknikens hjälp får de döda ansikten

I vår får vi veta hur Sveriges kanske mest kända mordoffer, Bockstensmannen, såg ut när han levde för omkring sjuhundra år sedan.
Ansikten på sedan länge döda människor kan återskapas. Metoden har utvecklats av -kriminaltekniker under cirka hundra år.
Genom undersökningar av ett stort antal levande människor kan man bland annat utifrån den dödes ålder, kön, längd, kroppsbyggnad och etniska ursprung säga hur tjockt lagret av muskler, vävnad och hud varit på ett trettiotal punkter i ansiktet och på så sätt återskapa detta.
Enligt undersökningar blir minst 60 procent av rekonstruktionerna så lika att döda människor kunnat identifieras av anhöriga.
Fakta: Mats Amnell

FAKTA/ Unikt mordoffer var kungens man?

Bockstensmannen påträffades 1936 av en tolvårig pojke som harvade torv på Bockstens mosse i norra Halland.

Fyndet var unikt. Kvarlevorna var av en man från medeltiden, troligen första halvan av 1300-talet, med en komplett dräkt bestående av kjortel, hosor, skor, bälte, knivar, mantel och en struthätta, ett modeplagg under medeltiden. Det senare antyder att mannen haft en högre samhällsställning än vanlig allmoge. Enligt vissa teorier kan han ha varit någon form av kunglig representant.

Mannen var omkring 25 år när han dog.

Tre träpålar som slagits genom kroppen tyder på att han mördats och grävts ned. Pålarnas uppgift var att hindra honom från att gå igen.

Bockstensmannen finns idag utställd på Länsmuseet i Varberg.

Fakta: Mats Amnell

Gå till toppen