Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Ordbok ett arbete på lång sikt

Uppdraget formulerades i ett fjärran sekel. Jobbet görs för de ännu inte födda. Möt dem som arbetar för kommande generationer, inte för nästa kvartalsrapport. I ordboken och ekskogen är tio år ingenting.

En handske som knäpps med tre knappar kallas treknäppshandske.
Ingen använder sådana längre. Varför tar Ann-Kristin Eriksson med dem i en ordbok som ska tryckas år 2007?
För att en av hennes företrädare lovade det för längesedan:

Handske: beklädnad för handen. Jämför treknäppshandske. Svenska Akademiens ordbok SAOB 1930.

Inte för att många kommer att jämföra. Men sagt är sagt, och löften måste hållas även om de är gamla.

Ann-Kristin Eriksson är en av tio redaktörer på Svenska Akademiens ordbok.
I flera månader har hon arbetat med de sammansatta ord som börjar på tre.

Det skulle C arl Gustaf af Leopold ha gjort för längesedan. Det var han som fick bokstaven T på sitt bord när Svenska Akademiens ledamöter delade upp alfabetet mellan sig den tionde februari 1787.

Tvåhundatjugonio år senare sitter tio ordboksredaktörer fortfarande och sliter.

Redaktör: person som redigerar eller utarbetar något. SAOB 1956.

Att studera Svenska Akademiens ord-boks-projekt är att se generationer redaktörer krokna. Skalden Johan Henric Kellgren tog sig lättvindigt an bokstäverna A och U från början, men hade inte hunnit med mycket mer än orden ”av” och ”ande” när han dog våren 1795.

Det var kung Gustav III som bestämde att hans nybildade akademi skulle ge ut en ordbok över svenska språket. Efter hundra års tappade sugar blev det äntligen lite fart på grejorna när två Lundaprofessorer tog över ansvaret och bildade en regelrätt ordboksredaktion i Lund 1884.

De första orden på A skickades till tryckeriet 1893. Om fyrtiofem år är vi framme vid Ö, löd redaktören Knut Fredrik Söderwalls prognos.

Prognos: förutsägelse om framtida förhållanden. SAOB 1954.

Om tjugofem år är vi klara, trodde den nye ordbokschefen Ebbe Tuneld när han skärpte arbetsrutinerna 1920. Samma sak trodde hans efterträdare i årtionden, ända fram till 1990-talet när tjugofemårsgränsen blev definitiv. År 2017 ska det sista bandet av Svenska Akademiens ordbok vara tryckt. Punkt slut.

– Förpliktande, säger ordbokschefen Anki Mattisson. Inte bara om denna deadline utan om hur det känns att arbeta med något så långsiktigt.

Detta ska ju bli en ordbok för alla tider. Projektet kommer inte att upprepas.

”Herregud ska ni hålla på i elva år till?” kan folk utbrista när Anki Mattisson berättar.
Så lite de vet. Det är knappt om tid.


De flesta nu levande svenskar vet inte mycket mer om ordboken än vad vi fick lära oss i skolan: att det är några språkvetare i Lund som håller på med bokstaven S.

Undra på det. S tog fyrtio år, mest för att den dåvarande chefen Sven Ekbo ville ha med så många språkexempel att ordboken nästan förvandlades till en encyk-lopedi.

Encyklopedi: arbete som i alfabetiskt ordnade artiklar behandlar allt mänskligt vetande. SAOB 1922.

Det blev för mycket. Nu har arbetet stramats upp och det långsiktiga kompletterats med kortsiktiga mål.

– Jag har ett pensum som jag ska göra, säger Ann-Kristin Eriksson.

Pensum: bestämt mått av arbete som förelägges någon. SAOB 1952.
– Åttahundra lappar i månaden ska jag läsa, berättar redaktören som exempel.
Lappar?
Ordboksarbetet bygger på lappar. Hela projektet började med att språkvetarna satte sig att läsa igenom gamla svenska texter på jakt efter belägg.

Belägg: litteraturställe i vilket något visst ord förekommer. SAOB 1903.

De läste handskrifter, tidningar, brev, protokoll, utredningar, biblar, bouppteckningar och romaner i tusental. Från 1521 och framåt. Varje gång de stötte på en mening med ett ord av intresse skrev de ner frasen på en lapp, strök under det intressanta ordet och antecknade var de hade hittat det.

Eftersom en och samma mening i regel innehåller flera ord av intresse skrev de av den flera gånger, fast på olika lappar och med olika ord understrukna.

– Från artonhundratalet ända fram till det senaste sekelskiftet satt folk och excerperade på det här viset, säger Ann-Kristin Eriksson.

Excerpt: kortare utdrag ur bok eller handskrift. SAOB 1922.

Det ligger nio miljoner lappar i ordboksredaktionens arkiv. De är redaktörernas arbetsmaterial. Här ser man när ett ord uppträder i det svenska skriftspråket för första gången. Redaktören kan också se hur ordet har använts och ta med exempel på detta i ordboken.

Från arkivet har Ann-Kristin Eriksson burit upp de sextusentvåhundra lappar som handlar om sammansatta ord som börjar på tre.

Hon ska välja ut vilka av dem som ska stå i ordboken och hitta några bra språk-exempel.

I höstas trycktes det trettiofjärde bandet. Hela redaktionen åkte till Stockholm för att fira med Akademiens ledamöter att ordboken nu nått ända fram till tojs.

Tojs: hut. ”Skäms slyna och vet tojs.” -SAOB 2005.

Det kan vara knepigt att välja språkexempel, tycker Ann-Kristin Eriksson.

– Ordet tattare var mycket känsligt att skriva.

För hur hanterar man ord som inte är okej att använda längre? Eftersom ordboken speglar språkets historia måste de vara med, men redaktörerna får inte sprida gamla fördomar vidare.

När Ann-Kristin Eriksson hade sorterat alla lapparna om tattare var hennes skrivbord fullt av tattarekäringar, tattarepack, tattaresatar och tattareplågor. Hon var tvungen att ta med orden, men valde språkexempel med omsorg.

Sju gånger kontrolleras en ordbokstext innan den trycks – av korrekturläsare, kollegor, arbetsledare, särskilt anställda kontrollanter. Sakkunniga kan anlitas om det gäller facktermer. Texten om tattare skickades till förre diskrimineringsombudsmannen för genomläsning.

– Det kommer att bli minst lika känsligt när vi kommer fram till ordet zigenare, säger Ann-Kristin Eriksson.

Dit är det en bit. Just nu går frontlinjen vid U, den bokstav som Kellgren lovade fixa på 1780-talet. U är tung, för här finns alla sammansättningar på upp, ut, ur och under.

När hela alfabetet är klart och tryckt 2017 kommer många ord att fattas i den stora svenska ordboken. Det fanns till exempel inga bandspelare 1899 när bandet med B trycktes. Och inga datorer 1908.
Hon kommer inte heller att kunna slås upp.
Hon är det kvinnliga pronomenet. Det återfinns bara som en formvariant av uppslagsordet han i ordboken. När jobbet på H började hade Sveriges kvinnor nätt och jämnt fått rösträtt.
Det verkar vara läge för en uppdatering.
– Men det blir en sak för nästa generation, säger Ann-Kristin Eriksson. Då är jag pensionär.

Hon var gymnasielärare i tjugofem år innan hon kom till ordboksredaktionen för åtta år sedan. Nu betraktar hon lappen som det står treknäppshandske på. Det fanns tolvknäppshandskar också på tjugotalet. Även de måste behandlas enligt ett löfte som gavs för snart åttio år sedan.

Löfte: försäkran att handla på ett visst sätt. SAOB 1942.

En text om handskar av vildsvin är också utlovad. Samt av älgskinn.
Gå till toppen