"Viktigare än någonsin". Så lyder namnet på den public service-proposition som regeringen presenterade i måndags. Det är inget dumt namn. Det antyder att regeringen förstår betydelsen av en kraftfull public service-verksamhet. Det antyder möjligen också en proposition med nya idéer om vad public service bör vara och om den roll public service ska spela i dagens samhälle.

Så är emellertid inte fallet. Propositionen har ett grundläggande problem. Den har missförstått den roll public service spelar idag. Och den har missförstått den roll public service skulle kunna spela i framtiden.

Bakom propositionen ligger uppfattningen att public service är till för att spegla verkligheten. Men public service speglar inte bara verkligheten; den spelar en aktiv roll i denna verklighet. SVT och SR är betydelsefulla samhällsaktörer. Om de förlägger sin verksamhet till en viss region så kommer det också att "hända" mer i denna region. Det kommer att finnas mer att spegla. Och det skapas arbetstillfällen.

Detta har man insett i Storbritannien. I den utredning om BBC:s framtid som presenterades av den brittiska regeringen i förra veckan slås BBC:s viktiga roll som kreativ motor fast. BBC är Storbritanniens viktigaste medieföretag och kulturinstitution. Och de spelar en betydelsefull roll för regional utveckling. De orter där BBC har etablerat sig växer. Där finns fler arbetstillfällen än i andra jämförbara orter. Först och främst inom den ännu expanderande mediebranschen, men även utanför. Och kravet ställs nu på BBC att fortsätta ta ansvar för regionernas kreativa utveckling.

I 1960 års radioutredning konstaterades att det inte fanns så mycket musik, teater och underhållning att bevaka i Göteborg och Malmö som i Stockholm. Vilken slutsats drog man av detta? Jo, den att om Sveriges Radio själva bidrog till produktion av sådant utbud i Göteborg och Malmö skulle också förutsättningarna på dessa orter förändras. Sveriges Radio kunde, om man ville, förändra kulturklimatet.

Mediesituationen har naturligtvis förändrats dramatiskt sedan 1960-talet. Men det intressanta är att de slutsatser som drogs i 1960 års radioutredning är än mer relevanta idag. I en situation då mediernas samhällsroll blir allt mer betydelsefull blir public service, precis som propositionen skriver, allt viktigare. Men inte som spegel utan som kulturell och samhällelig drivkraft.

Det är denna insikt i kultur- och samhällsproduktionens förutsättningar och roller som saknas i 2006 års proposition.

BO REIMER