Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Kalenderbitarna driver Wikipedia

Wikipedia är som en offentlig toalett, sade Robert McHenry i The Economist. Han är före detta chefredaktör för Encyclopædia Britannica, det ansedda brittiska uppslagsverket.

McHenry preciserade:
Om en offentlig toalett är uppenbart skitig vet besökaren att vara medveten om den hygieniska fara som föreligger. Problemet uppstår när toaletten på ytan tycks ren, men ändå döljer bakterier från föregående besökare. Den nödige invaggas i falsk komfort.
Internetuppslagsverket Wikipedia kan på ytan utstråla samma trygghet som en nystädad offentlig toalett. Den engelska versionen av sajten har över en miljon artiklar. Den som idag googlar ett offentligt namn, en geografisk plats eller en historisk händelse hänvisas i många fall direkt till Wikipedias informationsbank.
Vad alla kanske inte vet är att denna på ytan prydliga uppslagsbok styrs av kreti och pleti. Vem som helst med en internetuppkoppling kan logga in på Wikipedia, skriva till information och ändra i sådan som redan föreligger. En ansenlig mängd bakterier kan med andra ord krylla i den här toaletten. Vågar man lyfta på locket? Tja, Wikipedia är nog snart etablerat som källa i det svenska mediesamhället, en sökning i Bonniers pressarkiv (och en rannsakan av mina egna arbetsrutiner) bekräftar detta.
Wikipedia grundades av två amerikaner för fem år sedan. Sajten, världens sjuttonde mest besökta, enligt tidningen The New Yorker, ägs av en icke vinstdrivande stiftelse med sitt högkvarter i Florida. Wikipedia har endast fem anställda. Expansionen sker tack vare hundratusentals wikipedianer i hela världen som redigerar och lägger till information helt utan ekonomisk ersättning. Bakom sajten, som saknar annonser, finns ett filosofiskt motto om att kunskap ska vara gratis och tillgänglig för alla.
Det låter vackert men den välformulerade tidigare chefredaktören för konkurrenten Encyclopædia Britannica, han med toalettliknelsen, sniffar modefilosofi bakom hela upplägget.
”Wikipedianer”, säger Robert McHenry till The Economist, ”tror på en sorts kvasidarwinistisk process där faktamässig exakthet är tänkt att uppstå i takt med att allt fler ögonglober stirrar på en och samma uppgift.”
”Trosbaserad”, kallar McHenry Wikipedia. Sajten, säger han, vilar på en gråtmild modeuppfattning om att kollektivism är fint och information bör vara gratis.
Säkrare då att slå sig ned på en toalettstol renskrubbad av legitimerad expertis.
Sent i fjor publicerades i brittiska tidskriften Nature en ofta citerad undersökning som slog fast att den engelskspråkiga versionen av Wikipedia bara är något mindre tillförlitlig än Encyclopædia Britannica. Experter jämförde 42 vetenskapliga artiklar och fann 162 faktafel, utelämnande av fakta eller missledande påståenden i Wikipedia, att jämföra med 123 i Britannica.
Att Wikipedia trots vidöppna redaktionsdörrar lyckas hålla en hög faktamässig ackuratess beror delvis på att det i amatörsamhället och i offentlighetens periferi göms många kalenderbitande besserwissrar. Wikipedia har blivit deras dygnetruntöppna kollo.
Om jag klickar in på Wikipedia och skriver att Berlin är Finlands huvudstad dröjer det inte länge innan en anonym hjälte i upplysningens tjänst rycker ut och korrigerar felaktigheten – det är i alla fall så Wikipedia är tänkt att fungera. Utöver vanliga entusiaster övervakas Wikipedia av administratörer, nominerade, omdebatterade och framröstade av andra användare, som har rätten att radera sidor och spåra och spärra så kallade klottrare.
Systemet, där mediekonsumenter blir delproducenter istället för passiva mottagare av information, är ingalunda unikt för Wikipedia. Utan också en realitet i till exempel dagsjournalistiken där bland andra bloggare genom kritiska kommentarer och leverans av brännbart skvaller kan påverka nyhetsagendan.
– Jag vet inte om denna utveckling för med sig något viktigt. Men det är roligt. Medskapande är roligt. Det är roligt att se vart saker tar vägen, säger Wikipediasignaturen Habj, kvinna bosatt utanför Stockholm och nyligen hemkommen från Wikimania, en Wikipediakonferens arrangerad av sajtens ägarstiftelse på Harvard i början av augusti.
Hellre än att skriva artiklar från scratch gillar Habj att vara med och peta här och där på sajten – hennes käpphäst just nu är att ”åtgärda artiklar med onödiga särskiljningstillägg i titeln”. På Harvard lyssnade hon extra noga till föredrag som berörde hur Wikipedia ska organiseras administrativt. Hon tycker att svenska Wikipedia är för slappt mot nätvandaler.
– Engelska Wikipedia har varit bättre på att stänga av folk som på olika sätt förstör, bättre på att säga ”du bidrar inte konstruktivt, du stängs av”. Svenska Wikipedia har problem. Det är för mycket bråk, berättar Habj på telefon.
Samtidigt är det genom meningsutbyten, ständig diskussion, som sajten utvecklas. Wikipedianerna beslutar i ett slags direktdemokrati vilka uppgifter som är relevanta för sajten.
– Skriver du en artikel om dig, nu vet jag ingenting om dig, men om du bara är en vanlig journalist kanske folk tycker: ”okej, ditt namn har inget på Wikipedia att göra”, säger Habj.
En wikipedian kan då posta en protest, ett förslag om att artikeln ska raderas. Diskussion tilldrar sig. Tanken är att en raderande administratör inte ska handla efter eget huvud utan lyssna till wikigemenskapens röst. På frågan vad som förenar världens wikipedianer refererar Habj till en kollega som under konferensen på Harvard tyckte sig se att wikipedianer är människor som handlar självständigt och inte blint följer trender.
– De som engagerar sig mycket är väl förhoppningsvis hyggligt intellektuella människor, i genomsnitt. Jag förvånades över att jag knappt såg någon svart deltagare på konferensen. En amerikan jag frågade sade att det var en klassfråga, att det är mest mellanmedelklass och uppåt som hänger på Wikipedia. Jag vet inte hur mycket av det här är som är tillämpligt i Sverige. Vi har rätt hög genomsnittlig datortillgång.
Presstalesmannen från svenska Wikipedia, Mats Halldin, konsumerar Wikipedia som vanliga männskor tittar på tv.
– Jag skippade tv 1994. Nu när jag jobbar som serviceman på Gröna Lund håller jag väl på med Wikipedia två till tre timmar på kvällen och ibland till frukost. Tidigare i våras när jag gick på a-kassa kunde jag sitta precis hela dygnet. Jag engagerar mig för projektets skull, för att informationen ska vara fri. Jag är lite hippie sådär, säger Mats Halldin som just nu skriver artiklar om människans anatomi utifrån en lärobok för medicinare han införskaffat för Wikipedias skull.
– En av Wikipedias uppgifter på lång sikt är att sprida kärlek och förståelse på nätet: Wikikärlek. För det mesta funkar samarbetet. De problematiska bidragsgivarna är bra på att synas men utgör en minoritet.
Wikipedias konkurrensfördel gentemot expertredigerade uppslagsverk är sajtens snabbhet. Under bombattentaten i London förra sommaren dök det genast upp information och bilder på Wikipedia, varpå bland annat CNN använde sajten som källa, enligt Mats Halldin. En bieffekt är viss redaktionell närsynthet.
– Nu vill många uppdatera artikeln om Patrik Sjöberg, säger David Castor, präst i Missionskyrkan i Eslöv som gärna bidrar med artiklar i religiösa spörsmål.
– Men jag tycker det är för tidigt. Nu är Sjöberg känd för detta i Göteborg några dagar. Men frågan är om den informationen i ett längre perspektiv är relevant för Sjöbergs biografi.
Många wikipedianer bidrar med information i ämnen som ligger dem nära hjärtat. Prästen David Castor är engagerad i artikeln om ”Jesu historicitet”. Hur håller han sig neutral?
– Ingen är helt neutral. Det handlar om att markera att det är tyckande, men tyckande som är förankrat i större grupperingar. Jag kan skriva att ”den allmänna kristna tron är...” och så vidare.
En av de morgontidningar som mer frekvent skriver ut Wikipedia som källa är finska Hufvudstadsbladet. När tidningens nyhetsreporter Philip Teir frågade på morgonmötet visade det sig att det ofta är grafikerna som använder Wikipedia som källa när de ska rita kartor – värt att notera, möjligen, om någon planerar att segla längs finska kusten med Hufvudstadsbladet som kompass.
– Vi har en massa uppslagsböcker på redaktionen, men de är föråldrade, säger Philip Teir. Vill man ha reda på något om popkultur är nätet enda sättet. Jag minns när jag var Cannesfestivalen och skulle skriva om ”Da Vinci-koden”, då gick jag in på Wikipedia och tittade på de sista vändorna i plagiaträttegången mot Dan Brown.
Nationalencyklopedin säger sig inte märka av minskad trafik på sin betalsajt ne.se på grund av Wikipedia. Tvärtom ökar trafiken. NE har tre miljoner klick i veckan, med många storkunder i kommuner och skolor. Camilla Carlsson, redaktör för NE:s juniorsajt och tidigare högstadielärare, skulle inte godkänna Wikipedia som källa i ett skolarbete. NE skulle däremot duga.
– Felen hos oss förekommer mycket mer sällan, de är så få att de blir försvinnande. Jag kan inte säga att varje bokstav är på rätt ställe i NE heller, det finns hela tiden den mänskliga faktorn och tryckfelsnisse, säger Camilla Carlsson.
Habj, entusiasten nyligen hemkommen från Wikimania på Harvard, delar NE:s inställning.
– Det låter sunt. Det som finns på Wikipedia är av väldigt varierande kvalitet. Tidigare skrev man aldrig in källa för informationen man lade in. Engelska och tyska Wikipedia har kommit väldigt långt, den tyska har erkänt gott rykte och finns på cd-rom. Det görs försök på svenska Wikipedia att varje artikel ska vara styrkt med källa. Men det är inte så enkelt. Därför är inte Wikipedia ultimat som källa, men det är inget vanligt uppslagsverk heller.
– Däremot kan det nog vara en bra startpunkt.
Gå till toppen